Med Centraleuropa avses här de territorier som fram till 1918 styrdes av
ätten Habsburg. Denna tyska ätt kom i slutet av 1200-talet i besittning av
Österrike och Steiermark samt blev en av Tysklands kungliga dynastier. Under
de följande seklerna vidgades deras välde successivt så att det till slut
blev "ett rike där solen aldrig gick ned". Deras kärnområde var dock de
ovanstående länderna som låg längs floden Donau. Denna "Donaumonarki" var
ett mycket heterogent rike som rymde ett stort antal etniska minoriteter som
önskade självständighet det tyskdominerande Österrike (vilket från och med
1867 blev det tysk- och ungerskdominerade Österrike-Ungern). Första
världskriget 1914-18 innebar slutet för denna multietniska monarki som i de
följande fredsfördragen styckades upp i flera mindre nationalstater. |