= Norge
= Danmark
= Sverige
= Finland
Island Skandinaviens tre historiska kungadömen uppstod under vikingatiden,
det
viktigaste riket var det lilla men tätbefolkade danska riket som dominerade
mycket av Skandinaviens medeltida historia. Det svagaste var Norge, redan
under vikingatiden var Norge ofta under danskt välde och 1319 kom Norge i
personalunion med Sverige. 1380 ersattes den med en liknande union med
Danmark och 1389 förenades alla tre kungadömen i Kalmarunionen. Sverige som
under 1100- och 1200-talet hade erövrat Finland var missnöjd med den
den danska dominansen i unionen och från mitten av 1400-talet gjorde svenskarna
ofta uppror och var för det mesta självständiga tills unionen upplöstes
slutligt 1521. Norge förblev dock under dansk kontroll. 1500-talet och
1600-talet innebar en förändring av maktbalansen i norden när Sverige
expanderade längs östersjökusten och erövrade stora landområden från
Danmark-Norge. Sveriges stormaktsställning förlorades dock tillsammans med
de baltiska provinserna till Ryssland 1721. Nästa omvälvning kom under
napoleonkriget då Ryssland erövrade Finland och gjorde det till en
självstyrande del inom det ryska imperiet. Som en kompensation erövrade
Sverige Norge från Danmark och förenade detta land med Sverige i en
personalunion. Norrmännen var dock missnöjda med arrangemanget och upplöste
unionen 1905. Tolv år senare blev Finland självständigt från Ryssland. Under andra
världskriget förlorade Finland flera landområden varmed Skandinavien fick dess
nuvarande gränser. |