Förord.

Efterföljande skildring af kriget i Skåne 1709—1710 är i all hufvudsak grundad på arkivaliska källor.

De förnämsta af dessa äro följande.

I det svenska riksarkivet (i citaten till mitt arbete betecknadt S.).

Stenbocks relation om det skånska fälttåget, dat. 5 maj 1710 och ställd till konungen. Denna är naturligtvis en källskrift af största vikt; den måste dock begagnas med en viss försiktighet, enär den, såsom framgår af jämförelser med andra dokument, samtida med själfva händelserna (bref, rapporter m. m.) på flera ställen har uppgifter och data, som ej äro alldeles riktiga, utan sannolikt bero på minnesfel.

Stenbocks bref till konungen, dat. 25 november 1710 (tryckt i Historisk Tidskrift 1890 af E. Carlson).

Defensionskommissionens protokoll, registratur och samlingen af alla till denna kommission inkomna bref. (Defensionskommissionen i citaten vanligen betecknad D. K.).

Förutom dessa hufvudkällor har jag äfven anlitat samlingen till det stora nordiska krigets historia, samlingen af militära tjänsteförteckningar samt åtskilliga af de skånska domböckerna jämte enstaka dokument ur diverse andra samlingar, men hvad som i dessa sistnämnda källor varit att hämta har varit jämförelsevis obetydligt.

I krigsarkivet (citeradt K.).

Jag har här företrädesvis genomgått samlingen af »ordres de bataille» och kartor, regementsrullor för ifrågavarande tid, åtskilliga till kommissariaträkenskaperna hörande handlingar samt bref från officerare m. fl. dokument rörande krigshändelserna.

I Eriksbergs arkiv (citeradt E.).

De här förvarade ursprungligen till det Stenbockska arkivet hörande handlingarna från 1709—1710 äro ett källmaterial af yttersta vikt och bilda ett oumbärligt supplement till det uti de svenska statsarkiven förvarade. Jag har här genomgått

Samlingen af Magnus Stenbocks koncept.

Alla till Stenbock inkomna bref och rapporter från regeringsmyndigheter, officerare, civilämbetsmän och enskilda.

Diverse andra handlingar från åren 1709—1710, bland hvilka särskildt må nämnas öfverjägmästaren Hammarbergs journal under armens samlande i Växjö och dess afmarsch därifrån.

Stenbocks brefväxling med defensionskommissionen framstår fullständig, först om kommissionens papper i riksarkivet suppleras ur koncept- och brefsamlingen i Eriksbergsarkivet.

I det danska riksarkivet (citeradt D.).

Den hos öfverbefälet förda journal öfver fälttåget, hvilken. betecknar sig såsom Reventlows protokoll. De till konungen eller till krigssekreteraren Lente ingångna brefven från öfverbefälhafvarne och från andra i fälttåget deltagande generalspersoner och öfriga officerare.

En samling af utgångna kungliga order.

Adjutanternas journaler, bland hvilka särskildt må nämnas de af Huitfeldt och Klepping förda.

De relationer öfver slaget vid Helsingborg, hvilka i mars och april 1710 på konungens befallning afgåfvos af generalerna Rantzau, Rodsten, Brockdorff, Eickstedt och Dewitz, brigadjärerna Wilster och prinsen af Hessen-Philippsthal, öfverstarne Bippen och Heinsohn samt adjutanterna Mejer, Huitfeldt, Klepping, Birckholtz, Cronenberg och Lanting. Dessa relationer äro en hufvudkälla för framställningen af Helsingborgsslagets förlopp.

En del af kommissariaträkenskaperna.

I det skånska guvernementsarkivet i Lund (citeradt G.).

Guvernörens bref och plakat samt till honom ingångna bref och rapporter och diverse andra handlingar. Då större

delen af de bref, som röra fälttåget, kommit till Stenbocks eget arkiv (Eriksbergsarkivet), är ej mycket af vikt att hämta i guvernementsarkivet. Hvad som finnes rör hufvudsakligen försvarsrustningarna före danskarnes landstigning.

Ur Lunds domkapitels arkiv samt ur Kristianstads rådhusarkiv har jag hämtat enstaka notiser.

I finska statsarkivet.

I februari månad detta år blef jag gjord uppmärksam på att i det finska statsarkivet förvarades en volym med påskrift »Dagbok under fälttåget i Skåne 1709—1710, sannolikt af någon af Stenbocks adjutanter», och genom Herr Statsarkivarien Hausens tillmötesgående välvilja, för hvilken jag här hembär mitt varma tack, har jag fått tillfälle att å Lunds universitetsbibliotek studera denna mig veterligen aldrig förr i litteraturen omnämnda eller använda källskrift. Att den verkligen till författare hade någon bland Stenbocks adjutanter, framgick genast synnerligen klart, och det lyckades mig snart att konstatera, att denne adjutant var sedermera öfversten och landshöfdingen i Nylands län Per Stjerncrantz. Han har visserligen ingenstädes själf uppgifvit sig vara författaren, men förutom af flera omständigheter såsom t. ex. likheten i handstil med af Stjerncrantz egenhändigt skrifna bref, och den omständigheten att efter dagen för Stjerncrantz' affärdande till Malmö dagboksnotiserna röra sig om hvad som hände i nämnda stad, framgick hans författarskap ovedersägligen af följande förhållande. För den 11 oktober 1711 meddelar dagbokens författare, att han af Stenbock beordrats till Kristianstad för att där förhandla med viceguvernören generallöjtnanten Skytte om trupptransporten till Karlskrona, och ett par dagar senare meddelar han, att han afreser från Börringe; i det skånska guvernementsarkivet finnas bland de till Skytte inkomna skrifvelserna ett bref från Stenbock, daterat Börringe just ofvannämnda dag, i hvilket Stenbock säger sig nu skola affärda adjutanten Stjerncrantz för att i Kristianstad förhandla med Skytte.

Den Stjerncrantz'ka journalen är af vikt företrädesvis genom sina upplysningar om marschordningar samt genom sitt styrkebesked för den svenska hären i Helsingborgsslaget.

Af senare bearbetningar af det skånska fälttågets historia har icke mycket varit att inhämta för utarbetandet af min framställning.

Loenbom, Magnus Stenbocks lefverne (tryckt 1757) är i fråga om fälttåget i Skåne jämförelsevis kortfattad, och om än framställningen särskildt i noterna har åtskilliga värdefulla notiser och antydningar, så är den dock i flera afseenden oriktig och föråldrad. Särskildt torde få framhållas, att jag icke vågat antaga flera af Loenboms notiser, för hvilka källhänvisning ej finnes, då jag hyst den farhågan, att de kunde varit hämtade ur någon måhända förvanskad muntlig tradition. Cronholm i Skånes politiska historia (1851) har en kort och i väsentliga delar oriktig redogörelse för fälttåget. Vaupells skildring i Den Danske Heers Historie (1872) är stödd i hufvudsak endast på danska arkivaliska källor och lider af flera förbiseenden och brister. Mankells uppsats om slaget vid Helsingborg (Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1889) berör endast mera inledningsvis rörelserna under fälttåget. Denna uppsats är utarbetad i all hufvudsak endast efter svenska källor, och framför allt har Mankell ej användt de danska relationerna om slaget. Följden däraf har blifvit, att han i trots af det noggranna terrängstudium han ägnat åt valplatsen vid Helsingborg i fråga om platsen för den första rytterisammandrabbningen framställt en hypotes, hvars ohållbarhet genast framgår vid granskningen af de danska källorna.

Först sedan större delen af mitt arbete var tryckt, har det af den danska generalstabens krigshistoriska afdelning utgifna framstående arbetet om fälttåget i Skåne 1709— 1710 utkommit. Mitt arbete är således författadt oberoende af detta.

*

Vid den tidpunkt, hvarom det här är fråga, hade Sverige och Danmark olika kalendrar. Danmark hade sedan år 1700 den nya, gregorianska stilen; Sverige hade genom borttagande af skottdagen år 1700 skaffat sig en kalender, skild såväl från den gregorianska som den julianska. Den »sven-

ska stilen» var 10 dagar efter den danska (och l dag före den julianska). Tidsbestämningarna i mitt arbete äro öfverallt gjorda efter den svenska stilen, undantagandes i de uti noterna förekommande citat af danska källor, där jag låtit danska bref och rapporter behålla sin originaldatering utan reduktion.

*

Det återstår mig som en kär plikt att frambära mina tacksägelser till alla dem, till hvilka jag står i tacksamhetsskuld för detta arbetes tillkomst. Först ber jag att få rikta min vördsamma tack till Öfverstekammarjunkaren m. m. Herr Friherre Carl Carlson Bonde, som godhetsfullt tillåtit, att Eriksbergskällskrifterna finge af mig begagnas i Lund och därigenom öfverhufvud gjort det möjligt för mig att åstadkomma detta arbete.

Jag har vidare en tacksägelse att framföra till Styrelsen för Militärlitteraturföreningen, som velat bland de skrifter den utgifver upptaga föreliggande arbete, samt till Svenska Historiska Föreningen, som genom Herr Riksarkivarien Hildebrand benäget tillåtit att den i Historisk Tidskrift, årgången 1901, förekommande kartan öfver Skåne finge har användas.

Jag står vidare i stor erkänsla till tjänstemännen vid de ofvan nämnda arkiven och vid Lunds universitetsbibliotek, och jag har därvid en särskild tack att rikta till Herr öfverstlöjtnanten J. C. W. Hirsch vid det danska riksarkivet, hvilkens välvilliga tillmötesgående högeligen underlättat mina forskningar, samt till Krigsarkivarien, Herr Kapten J. Petrelli, som med en städse bevisad välvilja och vänskap såväl under förarbetena som under bestyret med bokens utgifvande gjort mig ovärderliga tjänster.

För den möda, som af Herr Löjtnant Ivar Dahl nedlagts vid anordnandet af kartorna, står jag till honom i djup tacksamhetsskuld.

Lund i april 1903.

A. S.

Kapitel 1 - Danska krigsförberedelser