  Livgardet till fot
M. L. Wedell
T. Weinigel
K. G. Malzahn
K. A. Danckwardt
J. B. Eichstädt
W. A. Schack-Wittenau
H. J. Arnoldt |
1701
1702
1708
1709
1710
1711
1716 |
1700-1713 Paillegul (halmgul) rock med röda
uppslag och foder. Kappan (kassocken) röd med paillegula uppslag och
foder. Knapparna vita på rocken och gula på kappan.
Benkläderna och västen röda. Officerare hade från och med 1708 ponceauröda rockar med paillegula uppslag.
1713-1716 Röd rock med paillegula uppslag och foder samt vita
knappar och knapphål. Benkläderna och västen paillegula. Uppslag och
krage var kantat med silver.
1716-1750 Samma som ovan fast med röda benkläder.

Menig gardist tillhörande Livgardet
till fot 1728.
Knapphålen var broderade med vit tråd.
Ännu har alla
soldater mustasch, senare blev
detta vid infanteriet förbehållet
grenadjärer.
Worgewitz 1728. Tøjhusmuseet. |
Postmästaren i Malmö
uppgav i sin spionrapport från december 1709 att Gardets
uniformer bestod av "röda rockar och kappor med gula uppslag och
kragar". Om detta stämmer bör Gardet ha fått ut sina röda
m/1711-uniformer flera år tidigare än 1713 som Karsten Skjold Petersen
uppger. Men även Torstein Snorrason ifrågasätter ifall postmästarens
rapport är riktig. Möjligen kan den röda kappan ha vilselett
postmästaren.
Enligt Daniel Schorr stadgade förordningarna från 1711 och 1716 att gardets
"vita" knappar skulle vara täckta med silver. Enligt honom skulle de vid
båda tillfällena ha uppslag av A-typen, dvs. utan silverkant och
broderade knapphål. Skjold Petersen är dessutom ensam om att nämna att
kragen hade en silverkant 1713-1773 trots att teckningen till höger (som
är tagen från hans bok) visar en krage utan silverkant år 1728.
Teckningen tycks för övrigt visa att livgardisterna hade hattar med
guldgaloner 1728. Det är därför möjligt att de hade guldgaloner även
under stora nordiska kriget.
|

Grenadjärkåren
V. Eichstädt
A. Gaffron
K. F. Staffeldt |
1701
1710
1717 |
1701-1716 Röd rock med ljusblå (bleumeranta)
uppslag som hade silverkant och vita knappar och knapphål. Foder, väst
och benkläder också ljusblå.
1716-1750 Samma som ovan fast med röda benkläder.
Schorr uppger att förordningarna från 1711 och 1716 stadgade att
Grenadjärkåren skulle ha försilvrade ("vita") knappar och uppslag av
A-typen, dvs. utan silverkant och broderade knapphål.
Den uniform som delades ut 1709 har blivit beskriven i källorna och
uppges har varit mycket påkostad med breda silvergaloner runt
knapphålen, silverkantade bandolärer av gult sammet och förgyllda
grenadjärmössor. Grenadjärmössorna ska ha haft förgyllda metallplåtar
redan när Grenadjärkåren bildades 1701, men 1728 var de helt och hållet
av broderat tyg.
Notera att approbationsteckningen nedan till höger visar en uniform
med mörkblå uppslag istället för ljusblå. De skriftliga källorna uppger
emellertid att grenadjärkåren hade ljusblå uppslag. Enligt Karsten Skjold
Petersen är sådan inkonsekvens mellan skriftliga källor och bilder
vanlig och han förklarar det med att bildernas färger kan ha mörknat med
tiden eller att konstnären arbetade i halvmörker och därför inte
uppfattade uniformsfärgerna korrekt.

Grenadjär från grenadjärkåren vid Christian 5:s halvbror Christian
Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca.
1707. Utgivet med nekrolog och sorgtal av Hector Gottfried Masius
och Jobs Trellund 1709. |

Uniform för menig vid Grenadjärkåren 1735. Som något nytt infördes
klappar på ärmuppslagen. Livgardet och Grenadjärkåren hade fem
knappar på denna i motsats till de vanliga infanteriregementena
som bara hade fyra. Approbationsteckning. Rigsarkivet, kgl
resolution nr. 125/1735 |
|


Drottningens livregemente
J. D. Haxthausen
E. Wedell
M. Due
G. W. Sponeck
A. Lühe |
1698
1702
1708
1710
1716 |
1700-1702 Röd rock med gult foder och uppslag
(officerare hade scharlakansröda rockar).
?-1711 Gul rock med gult foder och uppslag.
1712-1765 Röd rock med gult foder och uppslag.
1716-1735 Väst och benkläder röda.
Den enda uppgift som Karsten Skjold Petersen har om knappfärgen är att
den var gul 1705 (dvs. mässing). Enligt Daniel Schorr stadgade
förordningarna från 1711 och 1716 att Drottningens livregemente skulle
ha tennknappar.
År 1702 ska officerarna utöver scharlakansröda rockar även ha haft vita
strumpor, vita fjädrar i hatten och en vit livbindel runt midjan. Grenadjärmössorna
var vid samma tid av gult plysch, men med en
framsida i svart sammet med
silverbroderier och i mitten av denna var regementsnamnet broderat ("Königin"
eller "Dronningen"). Utöver rocken hade regementets soldater även
en röd kassock med uppslag och krage av gult plysch.
Grenadjärmössor av mitratypen omnämns också i en samtida beskrivning
från 1705 av den bataljon som sändes till Österrike. Mössan beskrevs vid
en trupparad vara av röd plysch med gul sköld och på baksidan
“Drottningen" broderat i silver”. Stavningen borde vara dansk eftersom
den tyskromerska kejsarinnan frågade den danske ambassadören vad ordet
betydde. Det är vid detta tillfälle som regementet uppges ha haft
mässingknappar.
Enligt spionrapporten från postmästaren i Malmö hade Drottningens
livregemente i december 1709 samma färger som Gardet (dvs. röda rockar
med gula uppslag).
Regementet beskrevs vid Gadebusch 1712 som klätt i såväl röda, blå
som grå uniformer. Det fanns då rockar som var lagade med 40
olikfärgade lappar. Skicket på uniformerna var så dåligt att regementet
var tvunget att ta uniformer från den ena bataljonen och låta det ligga
i kvarter, för att kunna utrusta den andra så att den kunde delta i
slaget.
Uniform för menig vid Drottningens
livregemente 1735. Ficklocken på de menigas uniform var enbart en
dekoration. Krage på rocken infördes först 1747.
Approbationsteckning. Rigsarkivet, kgl resolution nr. 125/1735. |
|

 Prins Christians regemente
P. Kragh
L. Boiseth
F. K. Bielke
J. D. Lattorf
R. Biegen
J. K. Rewentlow |
1690
1703
1706
1708
1710
1719 |
1700-1712 Ljusgrå rock med röda uppslag ("järngrå" 1702, "vitgrå"
1710).
1712-1716 Röd rock med gula knappar samt svart foder, krage och
uppslag (svarta benkläder?).
1716-1721 Röd rock med vita knappar och ljusblå knapphål,
ljusblått foder, ljusblå uppslag och krage med svart rand samt
röd väst och röda benkläder.
1722-1735 Samma som ovan fast med ljusblå väst.
Uppslagen har på den stora bilden
längst till höger fått den utformning som de har i en plansch från 1716 och som är avbildad i Karsten
Skjold Petersens bok. Både Skjold Petersen och Lars-Eric Höglund har
dock formulerat sig på ett sätt som tyder på att uppslagen bara hade en
svart rand. Daniel Schorr har å andra sidan tydligt angett två
svarta ränder på uppslagen men i en annan ordning jämfört med planschen
(se lilla bilden).
Enligt Snorrason var strumporna röda 1702, dvs. i den dåvarande uppslagsfärgen
som också preciseras till att vara mörkröd.
Kappor/kassocker i samma färg som rocken omnämns 1702 och 1709.
Officerarna uppges 1702 ha haft samma färg som de meniga på rocken
förutom fodret, och som värdighetstecken hade de en röd livbindel.
Grenadjärerna ska vid samma tid ha haft mössor som var gjorda helt av
päls. I Österrike omnämns de dock (1705?) ha haft grenadjärmössor
av kläde med regementsnamnet broderat på baksidan.
|
 Prins Georgs regemente
(upplöst 1721)
K. V. Repsdorff
D. Plessen
H. Scholten
K. Eichstädt |
1698
1705
1715
1716 |
1700-1704 Blå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder.
1705-1711 Uniformen helt okänd men från 1711 är rocken röd.
1717-1721 Röd rock med vita knappar och aurorafärgat foder samt
uppslag och krage i aurora med blå rand. Väst och benkläder röda.
Enligt Snorrason skulle de ha haft grå rockar 1691 men enligt Skjold Peterson hade
de alltså blå rockar 1700-1704. Uppslag och foder var dock hela tiden
orangea.
Uppslagen
på den senare uniformen ska enligt Schorr ha haft ett annat utseende
(lilla bilden till höger) än vad såväl Skjold Petersen, Höglund och
planschen från 1716 uppger (stora bilden till höger).
Slutligen nämner Snorrason även att många uniformsbeskrivningar felaktigt
uppger att rockarna skulle vara gröna. Detta beror på en felläsning av
1800-talshistorikern Vaupels handstil som innebar att hans förläggare skrev
stålgrön istället för stålgrå.
Jag tolkar orange/mörkgul och aurora som att det avser samma färg.
Enligt SAOB är aurora en "benämning på den rödgula skiftning som
framträder på himlen vid morgonrodnad". Jämför även Prins Carls
regemente. |

Prins Carls regemente
K. Bielke
J. Scholten
J. B. Schwärtzel
P. Rönneberg
H. J. Schack |
1692
1702
1704
1709
1717 |
1700-1704 Blå rock.
1704 Röda uppslag och rött foder.
1704-1716 Uniform okänd förutom den röda rocken som införs 1712.
1716-1722 Röd rock med vita knappar, ljusblått foder samt ljusblå
uppslag och krage med orange rand. Väst och benkläder röda.
1722-1735 Röd rock med gula knappar och knapphål, gult foder samt
gula uppslag och krage med ljusblå rand. Ljusblå väst och röda
benkläder. Enligt Snorrason skulle de ha haft grå rockar
med gult foder 1691 men Skjold Peterson uppger som synes helt
andra färger för perioden 1700-1704.
Och
i likhet med föregående regementen uppger Schorr att uppslagen hade
ett annat utseende 1716 (lilla bilden) än vad Skjold Petersen, Höglund
och planschen från 1716 anger (stora bilden).
Snorrason nämner även en källa (Vrigny) som skrev att det nyuppsatta
dragonregementet Württemberg-Oels hade grå rockar med gula uppslag 1702,
men tror att källan i själva verket beskriver Prins Carls regemente som
fanns vid samma ort eftersom dragonregementets värvningspatent anger blå
rockar med röda uppslag. Skjold Peterson har däremot utgått från att
källan har angett rätt regementsnamn. Följden av detta tycks vara att
två uniformer och två regementen har kombinerats på olika sätt av
Snorrason och Skjold Petersen.
|

 Själländska regementet
G. K. Puttkammer
L. De Boiset
D. E. Zepelin |
1696
1706
1714 |
1704 Blå rock med vita uppslag och vitt foder.
1708-1730 Gula knappar.
1712-1716 Röd rock med uppslag, foder och benkläder i feuille
morte.
1716-1723 Samma som ovan fast med röd väst och röda benkläder.
1724-1735 Röd rock med gult foder och vita knapphål. Uppslag och
krage gula med vit rand. Röd väst och röda benkläder.
Snorrason uppger att Själländska regementet
skulle ha ljusgrå rockar med mörkblått foder 1691. Han nämner även
ett beslut från 1707 om att de skulle ha mässingknappar och blått ylle
för knapphålen samt blå byxor och strumpor. Detta tyder på att
1690-talets uniformsfärger även bars på 1700-talet trots att Skjold
Petersen inte nämner något om grå rockar |

Jylländska regementet
H. F. Boyneburg
T. Weinegel
L. Blücher
J. P. Ingenhoven
H. H. Scheel |
1695
1701
1702
1710
1717 |
1700-1713 Ljusgrå
rock med rött foder och röda uppslag.
1713-1766 Röd rock med vitt foder samt vita uppslag och knapphål.
1715-1766 Vita knappar.
1716-1735 Benkläder och väst röda.
Schorr uppger att förordningarna från 1711 och 1716 stadgar att
regementet skulle ha mässingknappar, dvs. gula och inte vita knappar.
Snorrason refererar Vrigny som 1702 skrev att jyllänningarna var
helt och hållet klätt i vitt med rött och samma färger för överrocken
samt röda strumpor och svart halsduk. Hatten var
kantad med rött och vitt ylle, och hade en kockad med samma färger.
Att jyllänningarna hade en överrock/kappa med samma färger som
rocken bekräftas också av postmästaren i Malmös spionrapport från
december 1709.
|

 Fynska regementet
H. H. Erffa
H. K. Schönfeldt
A. Eynden
J. Friis
O. Callenberg
H. Scholten |
1699
1702
1704
1713
1716
1716 |
1700-1712 Ljusgrå
rock med grönt foder och uppslag. Vita knappar 1702 och gula 1712-35.
1700-1702 Grön väst för manskapet och gråvit väst för
officerarna.
1702-1716 Gröna benkläder.
1713-1766 Röd rock med grönt foder och uppslag.
1716-1721 Benkläder och väst röda.
1728-1735 Mörkgröna uppslag, krage, knapphål, foder och väst.
Röda benkläder.
Utöver informationen ovan har Vrigny 1702 beskrivit att regementets
hattar hade ett gult snöre (guldgalon för officerarna) och en grönvit
kockad samt att rocken hade en röd krage (vilket eventuellt kan vara
halsduken som avses). De ska även ha haft gråvita kappor med grönt
foder, vilket även bekräftas av postmästaren i Malmö 1709 som också
nämner gröna kragar.
Planschen från 1716 har avbildat Fynska regementets uppslag med en
ljusgrön färg och kanske hade de en ljusgrön nyans hela tiden. Men jag
har avstått från att ge bilderna ovan en ljusgrön nyans eftersom ett
annat regemente har också avbildats med ljusgrönt 1716 trots att de 1728
uppges ha haft mörkgröna uppslag. Andra regementen som uttryckligen
skulle ha ljusblå uppslag har dessutom avbildats som mörkblå på
planschen.
|


H. Schacks regemente
J. B. Schwängelns regemente
Prinsen av Hessens regemente
D. E.
Zepelins regemente |
1688
1701
1704
1710 |
Detta regemente som upplöstes 1714 är märkligt nog
utelämnat i Karsten Skjold Petersens bok.
Den information som Torstein Snorrason har är att förordningen från
1691 stadgade att regementet skulle ha ljusgrå rockar med foder
i feuille morte. Schorr nämner att förordningarna från 1711 och 1716 anger röda
rockar med uppslag och foder i feuille morte (Lars-Eric Höglund nämner
även att kragen skulle vara i feuille morte).
Enligt postmästaren i Malmö hade de i december 1709 vita rockar och kappor med
brungula uppslag och kragar. |


Marinregementet
L. Hohndorff
A. A. Gaffron
A. Andichou
P. Scavonius |
1699
1708
1710
1719 |
1709 Grå rock med orangea uppslag.
1710 Röd rock med citrongula uppslag.
1710-1767 Röd rock med gula knappar 1712-1716 och vita knappar
1728-1767..
1715-1716 Stålgrå uppslag och foder
1716- (före 1722) Uppslag och foder i aurora
1716-1735 Röda benkläder och röd väst.
1722 Gröna uppslag.
1728-1762 Ljusgröna uppslag, krage och foder. Vita knapphål.
Marinregementet tycks inte ha haft någon stabil uniformsfärg. Enligt Snorrason var rockarna grå med vitt foder 1691-95 och därefter helt i
grått. 1707 togs beslut att de i framtiden skulle ha
gråvita rockar med blått foder, uppslag, krage, byxor och strumpor. Enligt Skjold Petersen hade de orangea uppslag 1709 och i december
det
året skrev Malmös postmästaren att de hade röda rockar och kappor
med citrongula uppslag och kragar. Uppslagsfärgen var sedan stålgrå 1715
och aurora 1716. Höglund nämner att rockarna av m/1711 och 1716 hade
krage.
|

 Oldenburgska regementet
E. Wedell
Fredrik Wilhelm av Sønderborg
H. Ph. Praetorius
F. A. Wedel-Jarlsberg |
1693
1701
1711
1719 |
1712-1764 Röd rock med gula knappar.
1712-1716 Ljusgröna uppslag med vit
rand (ljusgröna benkläder?).
1716-1722 Ljusgrönt foder, ljusgröna
uppslag med rand i aurora.
1716-1735 Röd väst och röda benkläder.
1722 Gröna uppslag med två orangea ränder.
1728-1735 Uppslag och krage mörkgröna med gul rand. Gula knapphål
och mörkgrönt foder
Enligt förordningen från 1691
skulle det Oldenburgska regementet ha grå rockar med foder i "muscus".
Höglund skriver: "Ljusgrå rock med blått?". |

 1:a
danska regementet
K. Gyldenløwe
A. F. Trampe
A. Harboe
F. Ahlefeldt
E. Wedell
K. A. Lepel
J. S. Birkholtz
K.
Staffeldt
L. Reichwein
A. A. Praetorius |
1703
1703
1705
1706
1708
1709
1710
1712
1717
1717 |
1700-1712 Ljusgrå rock (blått foder, krage och
uppslag 1709).
1712-1730 Röd rock med ljusblått foder, ljusblå uppslag med två vita ränder och ljusblå
krage med en vit rand samt ljusblå knapphål.
1716-1750 Röda benkläder och åtminstone fram till 1721 röd väst.
1728-1735 Gula knappar och ljusblå väst. Regementet
bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera från
Drottningens och Prins Georgs regementen samt en tredjedel av en
bataljon från Marinregementet.
För uppslagen på
bilderna till höger har jag följt Daniel Schorrs instruktioner trots
att Karsten Skjold Petersen anger att uppslagen hade två vita ränder.
Höglund och planschen från 1716 verkar stödja Schorr.
1800-talshistorikern Vaupel specificerar regementsfärgen till ljusblått
och uppger att regementet inte fick delta i det skånska fälttåget eftersom Frederik IV
ansåg att “det inköpta regementsklädet hade fel nyans”. |
 2:a
danska
regementet
(upplöst 1721)
J. D. Haxhausen
K. G. Osten
W. A. Schack
H. J. Arnold
W. A. Ingenhaef
H. J. Schack
C. A. av Sønderborg |
1703
1704
1709
1710
1716
1717
1717 |
1703-1712 Ljusgrå
rock med blått foder och blå uppslag.
?-1721 Röd rock. Röda benkläder och väst från 1716.
Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera
från Prins Christians och Prins Carls regementen samt en tredjedel av en
bataljon från Marinregementet.
Uppslagen
på bilden till höger följer Daniel Schorrs beskrivning av vad
förordningarna från 1711 och 1716 stadgade. Men de så kallade "danska
regementena" tycks alla ha haft samma typ av uppslag, vilket kan
innebära att uppslagen ska ha två ränder såsom Karsten Skjold Pedersens
har angett för 1:a och 3:e danska. Höglund stödjer Schorr medan
planschen från 1716 har endast en rand fast med omvända färger (om jag
tolkat den rätt).
|
 3:e
danska
regementet
H. F. Boyneburg
K. G. Malzahn
A. A. Gaffron
M. Kragh |
1703
1703
1705
1708 |
1703-1713 Ljusgrå rock
som 1703-1704 hade gult foder och gula uppslag.
1713-1765 Röd rock.
1716-1735 Röd väst och röda benkläder.
1728-1735 Mörkgrönt foder, mörkgröna uppslag med två vita ränder och
mörkgrön
krage med en vit rand samt mörkgröna knapphål.
Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera
från Själländska och Jylländska regementena samt en tredjedel av en
bataljon från Marinregementet.
Enligt Snorrason ska regementet även ha haft gult foder vid återkomsten
till Danmark 1709 (efter att ha varit uthyrt till Österrike).
I likhet med de två föregående regementena har jag valt att följa
Daniel Schorrs beskrivning av m/1711 och m/1716 uppslagen och inte
Karsten Skjold Petersen. Höglund och planschen från 1716 stödjer
Schorr.
|
 4:e
danska
regementet
(upplöst 1721)
W. Enden
D. Reusch
J. Friis
O. K. Callenberg
A. von der Lühnen
P. Boye-Johansen |
1703-1706
1706-1711
1711-1713
1713-1716
1716
1716 |
1703-1712 Ljusgrå rock
med rött foder och röda uppslag.
1712-? Den grå rocken byttes mot en röd vid okänt tillfälle.
1716-1721 Röd rock, väst och benkläder.
Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av von Endens och von Malzahns bataljoner. I likhet med de tre föregående regementena har jag valt att följa
Daniel Schorrs
beskrivning av uppslagen m/1711 och m/1716. Höglund beskriver uppslagen
på samma sätt medan jag har svårt att hitta regementet på planschen från
1716 (har den uppslagsfärgerna i omvänd ordning?). von Endens bataljon
Bataljonen värvades i Oldenburg 1703 (1702?) som en del av kontingenten
till Österrike. I Tyrolen förstärktes den med K. G. von Malzahns
bataljon och förbandet kallades därefter det 4:e infanteriregementet.
Värvningspatentet från oktober 1701 föreskrev blå rockar med vita
uppslag, men när regementet återvände från österrikisk tjänst 1709 hade
det grå rockar med röda uppslag
von Malzahns bataljon
Bataljonen köptes från Mecklenburg den 23
april 1703 för att sedan hyras ut till Österrike som använde den mot
ungerska rebeller. Natten den 27 maj 1704 blev förbandet attackerat och
fullständigt upprivet. Återstoden införlivades i det 4:e regementet .
(enligt Snorrason, Lars-Eric Höglund uppger att Malzahns bataljon
inkorporerades i det 3:e danska regementet). Uniformen bestod 1701 av en ljusgrå rock med blått foder och uppslag, kappan
likadan, samt skinnbyxor och blå strumpor.
Callenbergs bataljon
Värvat i Westfalen 1711 och införlivades den 25 april
1713 i det 4:e Danska regementet.
Kleppings bataljon
En bataljon som användes till att förstärka andra existerande
regementen. Den köptes fullt utrustad från hertigen av Sachsen-Meiningen
1712 och återstoden införlivades i det 4:e
Infanteriregementet den 25 april 1713. Uniformen bestod enligt ett brev
den 28 februari 1712 av en vit rock och kamisol med rött foder och
uppslag. Röda byxor och strumpor.
|
 Württemberg-Oels
regemente
(upplöst 1714)
J. P. Bonar
Christian Ulrik av Württemberg-Oels |
1702
1709 |
1701-? Ljusgrå rock med blått. foder och blå uppslag.
Snorrason skriver att från den 29 november 1701 kan de två Würtemberg-Oelsregementena ha
varit munderade i ljusgrått och gult. Detta enligt Vrignys
ögonvittnesskildring som motsäger instruktionerna i värvningspatentet för Würtemberg-Oelsregementena.
Enligt Höglund hade regementet 1712 röd rock med blå krage,
uppslag och foder. Höglund är dock ensam om att nämna detta eftersom de
var uthyrda till sjömakterna och därför inte omfattades av förordningen
från 1711 som Schorr redovisar. Och inte heller förordningen från
1716 omfattar dem eftersom regementet upplöstes 1714 och manskapet
överfördes då till det Oldenburgska regementet. I likhet med Schorr,
men i motsats till Skjold Petersen, påstår Höglund att alla danska
regementen efter 1711 fick ut röda västar, byxor och strumpor. |
 Hansens
regemente
(upplöst 1713)
1710-1712 Ljusgrå rock, med rött foder, röda uppslag och röda benkläder.
1712-1713 Röd rock med grönt foder och vita uppslag samt röda
benkläder.
Snorrason tillägger att regementet 1710 hade en gråvit kamisol (väst) och en
blå rand på uppslagen.
Lars-Eric Höglund avviker från Karsten Skjold Peterssen angående
utseendet på den senare uniformen. Enligt Höglund hade Hansens regemente
1711 röd rock med vit krage och stålgrått foder. Regementet som värvades i Tyskland
och Holland existerade endast under åren 1710-1713. Den ena bataljonen
införlivades med Prins Christians regemente 1712 och den andra upplöstes
1713. |
 Baartigs regemente
(upplöst 1713)
1710-1712 Ljusgrå rock med rött foder, röda uppslag med blå
rand samt röda benkläder.
1712-1713 Röd rock med orange foder och uppslag.
Snorrason tillägger att regementet 1710 hade en gråvit
kamisol (väst). Regementet uppsattes 1710 men uppnådde
aldrig mer än en bataljons styrka innan det införlivades med 1:a Danska
regementet 1713. Enligt Höglund satte Baartig upp ännu
ett regemente 1717, denna gång bestående av svenska krigsfångar, som
såldes till republiken Venedig (soldaterna gjorde dock myteri på vägen
dit och återvände till Sverige via Holland). Den uniform som Höglund
beskriver för denna upplaga av regementet verkar vara samma som enligt
Skjold Petersen bars 1712-1713. |

 Östsjällands lantmilis
D. Reusch
K. G. Malzahn
R. R. Biegen
A. Kaphengst
J. Barner |
1701
1706
1708
1710
1711 |
1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar samt foder och uppslag i
mörkrött/vinrött.
1714-1730 Röd rock med gula knappar och ljusblått foder.
1714-1716 Randiga uppslag (rött-vitt-ljusblått) samt ljusblå väst
och ljusblå benkläder.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder.
1728 Ljusblå uppslag och krage. På uppslagen två ljusröda ränder
som vardera är omgivna av två vita. På kragen endast en sådan
uppsättning trefärgade ränder.
1730 Ljusblå uppslag och krage. På uppslagen två röda, två vita
och en ljusblå rand. På kragen en vit rand. Vita knapphål. |

 Västsjällands lantmilis
(Sydsjällands från 1717)
F. Eppinger
M. Due
J. H. Bippen
E. Juel |
1701
1706
1708
1717 |
1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Foder och uppslag var
aurorafärgat 1701och blått 1712. Pajrocken hade blå uppslag 1701.
1712-1716 Aurorafärgat foder och randiga uppslag i aurora, rött
och vitt.
1714-1730 Röd rock med gula knappar.
1716-? Uppslag och foder i feuille morte.
1716-1722/1725 Foder i aurora. De två bataljonerna byter sedan
till paille.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder.
1722 Paillefärgade uppslag.
1728 Uppslag och krage i paille med två mörkgröna ränder och en
ljusröd i mitten på uppslagen samt en mörkgrön och en ljusgrön rand på
kragen. Vita knapphål |

 Fyns lantmilis
K. F. Bielke
D. Holstein
H. Schoulten
H. Weinemann |
1701
1706
1714
1715 |
1701-1714 Ljusgrå
rock med gula knappar. Uppslag och foder var 1701 cinnoberrött.
1712-1717 Grönt foder och gröna benkläder.
1714-1728 Röd rock med gula knappar. Uppslag och krage gröna med
flerfärgade band (rött-vitt-grönt 1717).
1717-1730 Röd väst och röda benkläder.
1728-1730 Röd rock med gula knappar. Uppslag och krage mörkgröna med
två vita ränder på uppslagen och en på kragen.
Vrigny skrev 1702
att regementet också hade hattar med röda snören och röd kockad.
Strumporna hade röda ränder på sidorna och på baksidan. Och endast en
fana per bataljon var utdelad. |
  Ålborgs lantmilis
1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar.
Uppslag och foder var brunt 1701, feuille morte 1708 (likaså benkläder)
och brandgult fram till och med 1711.
1712-1716 Gult foder och 1712 uppslag i rött-blått-gult
(1713-1717 uppslag och krage gul med flerfärgade band).
1714-1730 Röd rock med gula knappar som 1730 hade ljusbrunt
foder. Några kompanier fick ut grå rockar 1718.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder. Några kompanier fick ut
skinnbyxor 1718.
1717-? Uppslag i rött-blått-gult.
?-1730 Ljusbrunt foder Jag misstänker att uppslagsfärgerna för
perioden 1701-1711 (brun, feuille morte och brandgul) är olika namn på samma
färgnyans. Planschen från 1716 visar att den blå färgen på uppslagen var
ljusblå. |

 Århus lantmilis
K. Bartholin
K. Möstling |
1701
1704-1720 |
1701-1714 Ljusgrå rock
med gula knappar. Mörkblå uppslag och foder 1701. Uppslag i
rött-svart-blått och blått foder 1712.
1714-1730 Röd rock med gula knappar 1714-16 och vita knappar
1728-30. Blått foder 1712-1717 och ljusblått foder 1730. Uppslag och
krage blå med flerfärgade band 1714-17 (rött-svart-blått 1717-?).
1728-1730 ljusblå uppslag med två vita ränder och ljusblå krage med en
vit rand.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder. Planschen från
1716 (bilden nedan till höger) visar uppslag med en ljusblå färg.

Musketerare vid Århus lantmilis
1728. Lantmilissoldaterna kom i sin egen väst och hade därför
rocken knäppt. Infanteriet bär fortfarande kraghandskar av gult
skinn. Teckningen visar mycket tydligt remtyget. Worgewitz 1728. Tøjhusmuseet. |

Plansch med ärmuppslag för hela
armén 1716. Som något nytt införs ränder på uppslagen. Rigsarkivet,
Landetatens arkiv, Krigskancelliet.
(Klicka här för att se bilden i
större skala) |
|

 Ribes lantmilis
P. Ingenhaven
H. J. Arnold
J. Friis
D. Rausch
P. Hegemann
G. Lottig |
1701
1710
1710
1711
1711
1717 |
1701-1714 Ljusgrå
rock med gula knappar. Ljusgrönt foder och uppslag 1701. Gult foder,
uppslag och benkläder 1712-1714.
1714-1730 Röd rock med gula knappar. Några kompanier fick ut grå
rockar 1718. 1714-1717 Gult foder och gula benkläder. Uppslag och
krage svarta med flerfärgade band.
1716-1730 Röd väst och från 1717 röda benkläder (några kompanier
fick ut skinnbyxor 1718).
1717-? Rött foder och röda uppslag med en à två blå ränder.
1728-1730 Uppslag, krage och foder "blommefarvet" med två ljusblå
ränder på uppslagen och en på kragen. Röda knapphål.
Enligt
Schorr skulle uppslagen från 1717 se ut som på den lilla bilden till
höger. En plansch från 1716 har dock en avvikande ordning på färgerna
(samt visar en ljusblå nyans). Jag har tolkat Skjold Petersen och
Höglund som att de beskriver planschens ordning och inte Schorr. |


Viborgs och
Lollands lantmilis
(upplöst 1717)
A. Peperlow
E. Juel |
1701
1705 |
1701-1714 Ljusgrå rock med gula
knappar, gult foder och gula uppslag.
1714-1717 Röd rock med gula knappar, paillegult foder. Uppslagen
möjligen paillegula 1714-1716. Uppslagen var 1717 i färgerna rött-paillegult-grönt.
1716-1717 Röd väst och röda benkläder. |

 Oldenburgs lantmilis
K. Brockdorff
H. J. Samsø |
1704
1710-1737 |
1704-1714 Ljusgrå rock med gula knappar och foder
i feuille morte. Troligen var även väst och benkläder i feuille morte
fram till 1716. Uppslagen var i feuille morte 1704.
1714-1730 Röd rock med gula knappar och foder i feuille morte.
1714-1716 Uppslag i feuille morte med vita och blå ränder.
1716-1730 Uppslag och krage i feuille morte med 2x3 ränder i
vitt-ljusblått-vitt på uppslagen och 1x3 på kragen. Röd väst och röda benkläder.
Höglund avviker genom att istället för feuille morte ange rödbrunt för
den ljusgrå uniformen och brungult för den röda. Feuille morte är
franska för "höstlöv" eller ordagrant: "dött löv".
Schorr avviker från både Skjold Petersen och Höglund genom att ange
att uppslagen hade fyra färger 1714 (rött-blått-vitt-feuille morte). En
plansch över arméns ärmuppslag från 1716 verkar också stödja Schorr.
Planschen visar dessutom att den blå färgen var av en ljus nyans. |
Bornholms milis
1700-1716 Okänd uniform
1716-1777 Röda benkläder och röd väst (infanteriet) |
Bornholms milis var en särskilt sammansatt styrka som existerade före
stora nordiska kriget. 1699 bestod den av tre infanterikompanier, ett
kavallerikompani och ett artillerikompani med en sammanlagd styrka på
613 man. Dessvärre har varken Torstein Snorrason
eller Lars-Eric Höglund
har någon information om deras uniformer
Frikompanier
På flera ställen i Danmark fanns det frikompanier som bemannade skansar. Vid krigsutbrottet fanns det två
stycken med drygt 50 man vardera i Fladstrand och Hitler skans, och ett
kompani bestående av 83 man på Christiansö utanför Bornholm. 1706 tillkom ett
fjärde i
Korsör. Torstein Snorrason uppger att de två förstnämnda skulle ha
ljusgrå rockar med mörkrött foder enligt förordningen från 1699.
Drabantgardet
Slutligen fanns också det prestigefulla drabantgardet med 57 man
(samtliga officerare) som utgjorde kungens livvakt. De tjänstgjorde även
som officerare vid Gardet och andra fältregementen. Enligt Snorrason
blev drabanterna nästan utplånade under slaget vid Helsingborg och
enligt Höglund stupade större delen av kåren vid Gadebusch. Karsten
Skjold Petersen omnämner inte förbandet men Höglund och Snorrason uppger
att uniformen bestod av en karmosinröd rock med blå uppslag. På en bild
från Christian V:s tid bar de även en röd kassock dekorerad med C5 i
guld. |