1687 och 1688 sattes två värvade regementen upp, först under befäl av Krag och Boynenbourg och senare under Hausmann och Gyldenlöwe. Regementena slogs samman 1701 under Hausmanns befäl. 1704 efterträddes Hausmann av Cicignon som förblev regementschef under resten av stora nordiska kriget.

1687 När Krags regemente sattes upp fick det först rockar med skiftande färger samt röda karpuser med gula uppslag och gult foder. Året efter levererades kläde och boj för att tillverka ljusgrå rockar med uppslag och foder i rött samt blå halsdukar.
1702 fick det sammanslagna regementet kassocker, rockar och byxor av rött kläde med grönt foder och mässingknappar. Denna uniform hade varit avsedd för Gyldenlöwes regemente och färgerna uppges ha varit något ljusare än vad som hade beställts.
1711/12 En ny uniform ersatte en som hade delats ut 24 april 1710. Kassocken (kappan) byttes nu ut mot en syrtut (överrock) som efter 1½ år skulle sys om till en kamisol (väst med ärmar) och ersättas med en ny syrtut.
1717 En förordning fastställer att rock, byxor och strumpor ska vara röda samt att uppslag och foder ska vara grönt. Gula knappar.

Båda regementena överfördes till Holstein 1700 men anlände först efter fredsslutet. 1712 överfördes det nu sammanslagna värvade regementet återigen till Jylland och deltog i belägringen av Tönningen samt de pommerska fälttågen 1715-16 (inklusive slaget vid Stresow). Åter i Norge deltog det i fälttågen 1716 och 1718 samt i anfallet mot Bohuslän 1719.

En kompletterande uppgift från Höglund är att regementet hade en röd rock med grön krage 1714.

Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick 2:a Akershusiska regementet paille (halmgul) som regementsfärg. Båda regementen fick dessutom röda strumpor och byxor. Schorr skriver dock att regementena möjligen fick röda byxor och strumpor redan 1718 och att knapphålen eventuellt var röda

Höglund avviker från både Aagaard och Schorr genom att ange separata uniformer för regementena redan 1718 och 1720 (vilka dessutom inte överensstämmer med varandra eller de senare uniformer som Aagaard nämner). Enligt honom hade 1:a Akershus celadongröna uppslag med svart snöre 1718 och grön krage 1720. 2:a Akershus ska ha haft ljusgröna uppslag med gult snöre 1718 och vit krage med röd kant 1720. Dessutom beskriver han celadon som en olivgrön nyans.

Höglund har för övrigt en kompletterande uppgift om att nya uniformer delades ut 1710. Och Schorr hänvisar till en källa som uppger att sex kompanier som var i Trondheim under fälttåget 1718 fortfarande hade de gamla ljusgrå rockarna med gröna uppslag.

1670 Ljusgrå rock med blått foder.
1680 Röd rock med blå uppslag och gult foder.
1685 Blå rock med gult underfoder eller grå rock med blått foder.
1688 och 1694 Ljusgrå rock med blått foder.
1695 Uniformen ändras till ljusgrå rock med grönt foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av grå rockar med blått foder samt blå byxor, strumpor och mössor. Knapparna skulle vara vita.
1713 Vit (ljusgrå) rock med uppslag, foder, byxor strumpor i blått.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med mörkblå uppslag, foder, byxor och strumpor. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.

Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Västra smålänens regemente mörkgrönt som regementsfärg. Båda regementen fick också röda strumpor och byxor. Dessutom var de försedda med vita knappar och knapphål.

Höglund som även nämner att nya uniformer delades ut 1710 har också samma typ av motstridig information om Smålänens regemente som för Akershus. Enligt honom hade Östra smålänsregementet en gul kant på sina blå uppslag 1718 och en brun krage 1720. Västra smålänsregementets uniform ska ha haft gula uppslag med svart kant 1718 och en grön krage 1720.

I en plansch som ritades av Worgewitz år 1728 är Västra Smålänsregementet avbildat med en vit kant längs de mörkgröna uppslagen och kragen. I en annan plansch från 1730 som ritades av Zimmer förekommer dock inga vita kanter. Eftersom Zimmers planscher i regel överensstämmer bättre med andra källor än vad  Worgewitz gör får det anses som sannolikt att regementet inte hade vita kanter

1667 "Det gule regiment"
1675 Ljusgrå rock med röd krage.
1676 En osäker källa anger: grå rock med röda uppslag, skinnkrage, gul besättning och gula knappar samt skinnbyxor med knappar i de yttre sömmorna och skinnmössa med mörkblå topp.
1685 Röd rock med vitt foder.
1688 Ljusgrå rock med uppslag och foder i rött.
1695 Grå rock med rött foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av grå rockar med rött foder samt röda byxor, strumpor och mössor. Knapparna skulle vara vita.
1702 Vit (ljusgrå) rock med foder, byxor och strumpor i rött.
1713 Röda rockar med rött foder och en andra färg på uppslag och knapphål (gråblå).
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med stålgrå uppslag, foder, byxor och strumpor samt vita knappar och knapphål. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.

Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Västra Opplands regemente ljusblått som regementsfärg. Östra Oppland behöll den stålgrå (gråblå) färgen på uppslagen men färgen på knapphålen ändrades till blått. Båda regementen fick också röda strumpor och byxor.

Enligt Höglund fick de ut nya uniformer 1710. Schorr nämner att de 1713 hade röda rockar med rött foder samt stålgrå uppslag och knapphål, och att de 1715 fick ut nya uniformer som återigen var röda med stålgrå uppslag. Schorr hänvisar dock också till en källa som uppger att sex kompanier som var i Trondheim under fälttåget 1718 fortfarande hade de gamla ljusgrå rockarna med röda uppslag.

Även för Opplandsregementena avviker Höglund från Aagaard och  Schorr när det gäller utseendet på uppslag och kragar. Enligt honom hade Östra Oppland en ljusgrön kant på sina stålgrå uppslag 1718 och en ljusgrå krage 1720. Den enda uniformsdetaljen han nämner för Västra Oppland är en röd rock med ljusblå krage 1720.

1685 Grön rock med vitt underfoder.
1687 Stålgrön rock med uppslag och foder i rött. Uppges också ha haft grön rock med gula knappar och vita strumpor
1694 Grön rock med vitt foder.
1695 Uniformen ändras till Grå rock med gult foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av grå rockar med gult foder samt gula byxor, strumpor och mössor. Knapparna skulle vara vita.
1700. Gråvit rock, karpus med gult foder och gula byxor.
1702 Beslut togs att regementet skulle få mässingknappar istället för klädesknappar nästa gång det fick nya uniformer.
1710 Nya uniformer delades ut vid nyåret.
1712-13 Nya uniformer som inkluderade gula byxor blev utdelat.
1713 Vit (ljusgrå) uniform med uppslag, foder, byxor och strumpor i gult.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med uppslag, foder, byxor och strumpor i feuille morte (gulbrunt) samt ha vita knappar och knapphål. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.

Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden ändrades uniformerna så att det östra regementet fick brungult (rödgult/aurora)  som regementsfärg och det västra fick ljusgult (citrongult) som regementsfärg. Båda regementen fick dessutom röda strumpor och byxor, samt möjligen blå knapphål.

Den gula nyans som var Västerlänska regementets färg 1697-1717 kan ha varit feuille morte. Höglund uppger nämligen att de uniformer som delades ut 1710 utgjordes av ljusgrå rockar med brandgult. Vid samma tillfälle ska regementet för övrigt ha fått nya flintlåsmusköter utan bajonett.

Höglund uppger också till skillnad från Schorr och Aagaard att det östra regementet hade gula uppslag med ljusgrön kant 1718 och brun krage 1720. Det västra regementet hade 1720 gul krage.

1676 Mörkgrå rock och svarta byxor.
1677 Mörkgrå rock med rött foder och röda inlägg i sömmarna. Fick också mörkgrå rockar med gula uppslag och kanter.
1678 Röd rock med gult foder och gula kanter.
1679 Mörkgrå och ljusgrå rockar av kläde. Underofficerarna och spelet fick röda klädesrockar.
1680 Livkompaniet (Indre Sogn) fick blå rockar.
1685 Röda rockar med vitt foder (eller vita rockar med rött foder).
1687 Röd rock med uppslag och foder i blått. Anges även ha haft ljusgrå rockar med rött foder.
1709 Vita (ljusgrå) rockar med foder och uppslag i rött och mässingknappar.
1710 Regementet klagade över att de hade röda rockar som vara 23 år gamla.
1711 Beställdes röda rockar, västar, byxor och strumpor med uppslag och foder i vitt samt mässingknappar. Denna uniform blev dock troligen inte utdelad.
1713 Utdelas en ny röd mundering med vit undermundering. De gamla gråvita rockarna ska sys om till kamisoler. Som huvudbonad ska de även i fortsättningen ha karpuser och inte hattar.
1715 Röda rockar, västar, byxor och strumpor. Foder och uppslag var vita.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med vita uppslag, foder, knappar och knapphål. Byxor och strumpor skulle även i fortsättningen vara röda. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.

Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Norra Bergenshus regemente en röd rand på sina uppslag. Eventuellt ändrades även knappfärgen till gult och knapphålen till blått.

Höglund nämner även att Bergenshus regemente fick nya uniformer 1710 och hade en vit krage 1715. När regementet delades 1718 skulle det första regementet ha fått vita uppslag med blå kant. Schorr och Aagaard anger dock att de två regementena hade samma uniform med vita uppslag utan blå kant.

1677 Röd rock med gult foder.
1678 Nye Trondhjemske: Mörkgrå rock med uppslag, foder och kanter i rött.
1679 Nye Trondhjemske: Två kompanier fick röda rockar med foder och kanter i gult. Gamle Trondhjemske: Röd rock och karpus. Underofficerarna hade ljus- och mörkgrå rockar. Spelet hade mörkgrå rockar och röda karpuser.
1685 Röd rock med blått foder.
1687 Röd rock med gula uppslag och byxor samt svart hatt (utdelat 1688-90).
1701 Beslut tas om att rocken ska vara blå med rött underfoder, men 1708 hade regementet fortfarande röda rockar med uppslag och foder i gult och mässingknappar.
1703 Regementets reservkompanier uppges ha grå rockar med röda uppslag och knappar samt karpuser med rött foder.
1713 Båda Trondheimsregementena hade röd mundering med gul undermundering.
1715 1:a regementet skulle ha röd rock med uppslag och foder i blått men den uniformen blev inte utdelad. 2:a regementet skulle ha röd rock med uppslag och foder i gult samt mässingknappar.
1716 1:a regementet hade röd rock med uppslag och foder i gult samt röda byxor och strumpor. Hattar samt röda byxor och strumpor delades ut till 2:a Trondhjemska regementet som i övrigt hade samma uniform som året innan.
1717 1:a Trondhjemska regementets skulle ha röda rockar och gula uppslag, foder, byxor och strumpor. Manskapet skulle ha karpuser medan underofficerarna och spelet skulle ha hattar. 2:a Trondhjemska skulle ha röda rockar med uppslag och foder i ljusblått, mässingknappar samt röda byxor och strumpor. Det tredje regementet som bildades 1719 skulle enligt förordningen ha röd rock med gröna uppslag, foder, byxor och strumpor.

Aagaard uppger att regementsfärgerna ett decennium senare var mörkgul för 1:a regementet, blå (ljusblå) för 2:a regementet och ljusgrön för 3:e regementet. Det sistnämnda hade vita knappar medan de två övriga regementen hade gula knappar. Knapphålen för samtliga regementen var antingen röda eller blå. Byxor och strumpor var då röda för samtliga regementen.

Höglund har avvikande uppgifter för två Trondheimsregementen. Enligt honom hade 1:a Trondhjemska ljusgröna uppslag med gul kant 1718 och chamoisfärgad krage 1720. 3:e Trondhjemska hade violetta uppslag med gul och svart galon 1718. Han nämner för övrigt också att det Trondheimska regementet fick ut en ny mundering 1710 som bland annat bestod 600 par ofärgade strumpor.

Bildades 1711 och hade fram till 1717/18 blå rock med vitt foder. Förordningen från 1717 anger röd rock med mörkblått foder och uppslag, blå byxor och blå strumpor. Valet att ha mörkblått foder på den röda rocken syftade till att underlätta spaningsuppdragen för skidlöparna. Genom att vända rocken ut och in kunde de nämligen framstå som svenskar. För detta syfte var även rocken kortare och vidare.

1677 Utdelades mörkgrå rockar och byxor samt dragonkarpuser.
1687 Ljusgrå rockar med rött foder och besättning.
1701 Vid ombildningen till dragoner skulle regementet även i fortsättningen ha ljusgrå rockar med rött foder. De fyra värvade kompanierna, som i fredstid var utan hästar, skulle ha röda knappar och slejfer.
1703 Nya uniformer utdelades.
Någon gång under perioden 1704-1710 uppges officerarna ha stålgrå kappa och rock med karmosinrött foder. Rocken hade knapphål av silke och kamelhår samt förgyllda knappar. Västen var av rött kläde med guldtråd längs knapphålen och förgyllda knappar. Byxor av rött kläde och fina stickade strumpor (vita 1710). Hatt med smal galon (efter 1710 angett som guld). Underofficerare hade i stort sett motsvarande uniform. Spelet och manskapet hade något kortare rockar samt väst, byxor och handskar av skinn.
1710-1714 Samma uniform som ovan.
Hösten 1709 Harnesk delas ut.
1712 Beslutas att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen (kungens krönta namnchiffer).
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar, detta verkställdes senast 1717 och färgen på foder och uppslag var då vit.
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock med foder, uppslag, krage och axelsnören i vitt.

I motsats till Aagaard uppger Höglund att regementet redan 1709 hade röda rockar med uppslag och foder i vitt. 1720 ska den röda rocken ha haft en vit krage. Han berättar även att 1718 var hästarna mestadels småvuxna och färgerna utgjordes av "mest rödfuxar, gula, grå, blåskimliga, mycket sällan brun eller svart".

1677 Ljusgrå rock med ljusblå besättning.
1683 De två nationella sunnanfjällska reservkompanierna fick blå klädesrockar med tennknappar samt röda klädeskarpuser med foder och uppslag av gul boj. De fyra värvade kompanierna fick kläde och boj för att tillverka röda rockar med gult foder och tennknappar. De värvade dragonernas karpuser kom troligen i två varianter, båda blå men med uppslag och foder i rött eller gult (alternativt hade de samma karpus men med foder och uppslag olika färger).
1685 Blå rock med vitt foder.
1698 Beviljas pengar till ny mundering. Rocken skulle vara av blått kläde med vitt underfoder och ha 18 mässingknappar. Dessutom skulle de ha fyra dussin kamelhårslslejfer (till knapphålen?) och en slejf där bak. Överrocken skulle vara av vitt kläde med blått foder och ha två dussin mässingknappar. Hatten skulle ha vita kamelhårssnören.
1701 De nationella kompanierna hade blå rockar med foder och besättning i vitt, och de värvade hade blå rockar med foder och besättning i grönt.
1703 Nya uniformer utdelades.
Hösten 1709 Harnesk delas ut.
1710 Hattar med snören och kockad införs.
1712 Harnesken lämnas in till närmaste fästning. 13 februari beslutas att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen, schabraken skulle ha kungens krönta namnchiffer. 700 nya kappor (omsydda kassocker) delas ut detta år tillsammans med 15 trummor och 300 schabrak.
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar med foder och uppslag i ljusblått, detta verkställdes senast 1717 (uppslag och foder anges då bara vara blå).
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock med foder, uppslag och  krage i mörkblått samt vita snören på höger axel.

Här är Höglund i överensstämmelse med Aagaard då han uppger att rockarna var blå med uppslag och foder i vitt 1709. Dessutom nämner han att hattarna hade silvergalon 1718 och att hästkvalitén var lika dålig som i det föregående regementet.

Fotot till höger som är hämtad från Aagaards artikel om det norska kavalleriet visar en ryttarkappa som förvaras i Rustkammaren i Trondheim. Det är mycket möjligt att den kappan tillhör dem som 1719 lämnades tillbaka av det Nordanfjällska regementet. Notera att den fallande kragen täcker axlarna helt och hållet.

Aagard redovisar även en rapport från ett kompani om vilken mundering de hade 1733 (årtalet inom parantes anger när de utdelades):

Underofficerare: Hatt med silvergalon (1732), Svart halsduk (1733), Handskar (1729), Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med uppslag av blå plysch samt försilvrade knappar och knapphål (1727), Skinnbyxor (1727).
Spel: Hatt med galon och kockad (1725), Svart halsduk (1733), Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med snören (1729), Blå väst (1727), Skinnbyxor (1727).
Dragoner: Hatt med galon och kockad (1725), Svart halsduk (1733), Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1721), Röd rock med uppslag av blå plysch och axelsnören (1725), Blå klädesväst (1727), Skinnbyxor (1727).

Märkligt nog anges uppslag och västar vara blå i denna rapport trots att källorna i övrigt uppger att regementsfärgen var grön vid denna tid. Grön färg som har utsatts för blekning kan dock uppfattas som blå.

Lars-Eric Höglund uppger att hästarna var små samt att regementet 1720 hade hattar med silvergalon och röda rockar med grå krage, uppslag och foder.