
Den norska armén räknar sina anor från 1628 då fem nationella regementen sattes upp genom utskrivning. Antalet regementen varierade sedan under
1600-talet, men vid början av det stora nordiska kriget bestod fanns det sex
nationella regementen som rekryterades från följande områden:
Utöver de nationella
regementena fanns det även ett eller två värvade regementen. Kavalleriet som
från och med 1701 uteslutande bestod av dragoner var även det huvudsakligen
nationellt (det vill säga uppsatt genom utskrivning), men varje regemente hade ett
visst antal värvade kompanier.
Under 1600-talet var det en
stor spridning på uniformsfärger men i början av 1700-talet hade den norska
armén i likhet med den danska huvudsakligen ljusgrå rockar med uppslag och
foder i en särskild regementsfärg. Snittet på uniformerna skulle också vara
detsamma som för den danska armén. Men eftersom de nationella regementena
under fredstid bara fick nya rockar vart tionde år dröjde det längre innan
förändringar slog igenom i den norska armén. Den dubbelknäppta rocken som
vid denna tid var ett kännetecken för den danska armén började eventuellt
inte att införas förrän 1706.
Röda rockar förekom också och
blev vanligare under 1710-talet. Den 24 december 1717 beslutade den
dansk-norske kungen att alla regementen skulle ha röda rockar. I samband med
detta beslutades även att alla nationella regementen skulle delas och
bilda två nya regementen vardera, Trondheimsregementet som hade delats redan
1710 skulle nu bilda ett tredje regemente. På grund av hotet av en svensk invasion
dröjde det dock till slutet av 1718 innan denna omorganisation genomfördes
och nya uniformer utdelades.
Närmare bestämt i september för Akershus, Smålänens och Opplands regementen,
i november för Västerlänens regemente och i december för Bergenshus
regemente. Det tredje Trondheimska regementet bildades inte förrän i januari
1719.
Den information om de norska
regmentenas uniformer som redovisas nedan kommer huvudsakligen från artiklar
skrivna Erik C. Aagaard, med kompletterande information från Lars-Eric
Höglund och Daniel Schorr. Till viss del är dock informationen från dessa
personer motstridig och det gäller främst de nya uniformerna från 1717/18. Enligt Aagaard fick de delade regementena likadana uniformer och
det var först under 1720-talet som de nya regementena fick separata
uniformer. Höglund nämner däremot färger på uppslag 1718 och kragar 1720 som
skiljer regementena åt. Dessa uppgifter är inte bara svåra att förena med
Aagaard utan också sinsemellan då färgerna är mycket olika. Jag misstänker
att Höglunds uppgifter kommer från två olika källor och att färgerna på
kragarna 1720 är hämtade från 1800-talshistorikern Otto Vaupell (vars verk
har en mycket hög felprocent och bör tas med en nypa salt). Daniel Schorr har
också upplysningar om röda västar och strumpor för vissa regementen
1717/18 trots att dessa skulle vara i regementsfärgen enligt Aagaards
artikel om infanteriet. Aagaard har dock via mejl bekräftat för mig att
Schorrs tolkning är korrekt och att han hade missuppfattat källtexten när
han skrev sin artikel.
 Värvade regementet
(Det geworbene regiment)
1687 och 1688 sattes två värvade regementen upp, först under befäl av
Krag och Boynenbourg och senare under Hausmann och Gyldenlöwe.
Regementena slogs samman 1701 under Hausmanns befäl. 1704 efterträddes
Hausmann av Cicignon som förblev regementschef under resten av stora
nordiska kriget.
1687 När Krags regemente sattes upp fick det först
rockar med skiftande färger samt röda karpuser med gula uppslag och gult foder. Året efter
levererades kläde
och boj för att tillverka ljusgrå rockar med uppslag och foder i rött
samt blå halsdukar.
1702 fick det sammanslagna regementet kassocker, rockar och byxor
av rött kläde med grönt foder och mässingknappar. Denna uniform hade
varit avsedd för Gyldenlöwes regemente och färgerna uppges ha varit
något ljusare än vad som hade beställts.
1711/12 En ny uniform ersatte en som hade delats ut 24 april
1710. Kassocken (kappan) byttes nu ut mot en syrtut (överrock) som efter 1½ år skulle sys om
till en kamisol (väst med ärmar) och ersättas med en ny syrtut.
1717 En förordning fastställer att rock, byxor och strumpor ska vara röda
samt att
uppslag och foder ska vara grönt. Gula knappar.
Båda regementena överfördes till Holstein 1700 men anlände först efter
fredsslutet. 1712 överfördes det nu sammanslagna värvade regementet återigen till Jylland och deltog
i belägringen av Tönningen samt de pommerska fälttågen 1715-16
(inklusive slaget vid Stresow). Åter i
Norge deltog det i fälttågen 1716 och 1718 samt i anfallet mot Bohuslän
1719.
En kompletterande
uppgift från Höglund är att regementet hade en röd rock med grön krage
1714.
|
 Akershus regemente
(Akershusiske)
1670 Ljusgrå rock med grön besättning.
1676 En osäker källa anger: blå rock med gula uppslag, grön
besättning och vita knappar. samt mörkblå knäbyxor, grå strumpor,
ankelsko och skinnmössa med röd topp.
1683 Grå rock
1685 Blå rock med rött (eller möjligen vitt) foder.
1688
Ljusgrå rock med uppslag och foder i aurora.
1694 Blå rock med rött foder.
1695 Uniformen ändras till grå rock med blått foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av
grå rockar med grönt foder samt gröna byxor, strumpor och mössor.
Knapparna skulle vara vita.
1702 Vit (ljusgrå) rock med grönt foder samt gröna byxor och
strumpor. Vit (ljusgrå) karpus med gröna uppslag, det främre kantad med
röd-grön-vitt snöre och dekorerad med
Kristian V:s krönta monogram. Grenadjärerna hade dessutom en frans av
björnpäls längs det randiga snöret och Norges riksvapen istället för
Kristian V:s monogram.
1713 Vit (ljusgrå) rock med uppslag, foder, byxor, strumpor i
grönt.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med
celadonfärgade (sjögröna) uppslag, foder, byxor och strumpor samt vita
knappar och knapphål. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.
Vid
en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick 2:a
Akershusiska regementet paille (halmgul) som regementsfärg. Båda
regementen fick dessutom röda strumpor och byxor. Schorr skriver dock
att regementena möjligen fick röda byxor och strumpor redan 1718 och att
knapphålen eventuellt var röda
Höglund avviker från både Aagaard och Schorr genom att ange separata
uniformer för regementena redan 1718 och 1720 (vilka dessutom inte
överensstämmer med varandra eller de senare uniformer som Aagaard
nämner). Enligt honom hade 1:a Akershus celadongröna uppslag med svart snöre 1718
och grön krage 1720. 2:a Akershus ska ha haft ljusgröna uppslag med gult
snöre 1718 och vit krage med röd kant 1720. Dessutom beskriver han
celadon som en olivgrön nyans.
Höglund har för övrigt en kompletterande uppgift om att nya uniformer
delades ut 1710. Och Schorr hänvisar till en källa som uppger att sex kompanier som var i
Trondheim under fälttåget 1718
fortfarande hade de gamla ljusgrå rockarna med gröna uppslag.
|
 Smålänens regemente
(Smaalenske)
1670 Ljusgrå rock med blått foder.
1680 Röd rock med blå uppslag och gult foder.
1685 Blå rock med gult underfoder eller grå rock med blått foder.
1688 och 1694 Ljusgrå rock med blått foder.
1695 Uniformen ändras till ljusgrå rock med grönt foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av
grå rockar med blått foder samt blå byxor, strumpor och mössor.
Knapparna skulle vara vita.
1713 Vit (ljusgrå) rock med uppslag, foder, byxor strumpor i
blått.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med
mörkblå uppslag, foder, byxor och strumpor. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.
Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Västra
smålänens regemente mörkgrönt som regementsfärg. Båda regementen fick
också röda strumpor och byxor. Dessutom var de försedda med vita knappar
och knapphål.
Höglund
som även nämner att nya uniformer delades ut 1710 har också samma typ av
motstridig information om Smålänens regemente som för Akershus. Enligt
honom hade Östra smålänsregementet en gul kant på sina blå uppslag 1718
och en brun krage 1720. Västra smålänsregementets uniform ska ha haft
gula uppslag med svart kant 1718 och en grön krage 1720.
I en plansch som ritades av Worgewitz år 1728 är Västra
Smålänsregementet avbildat med en vit kant längs de mörkgröna uppslagen
och kragen. I en annan plansch från 1730 som ritades av Zimmer
förekommer dock inga vita kanter. Eftersom Zimmers planscher i regel
överensstämmer bättre med andra källor än vad Worgewitz gör får
det anses som sannolikt att regementet inte hade vita kanter
|
 Opplands regemente
(Oplandske)
1667 "Det gule regiment"
1675 Ljusgrå rock med röd krage.
1676 En osäker källa anger: grå rock med röda uppslag,
skinnkrage, gul besättning och gula knappar samt skinnbyxor med knappar
i de yttre sömmorna och skinnmössa med mörkblå topp.
1685 Röd rock med vitt foder.
1688 Ljusgrå rock med uppslag och foder i rött.
1695 Grå rock med rött foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av
grå rockar med rött foder samt röda byxor, strumpor och mössor.
Knapparna skulle vara vita.
1702 Vit (ljusgrå) rock med foder, byxor och strumpor i rött.
1713 Röda rockar med rött foder och en andra färg på uppslag och
knapphål (gråblå).
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med
stålgrå uppslag, foder, byxor och strumpor samt vita knappar och
knapphål. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.
Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Västra
Opplands regemente ljusblått som regementsfärg. Östra Oppland behöll den
stålgrå (gråblå) färgen på uppslagen men färgen på knapphålen ändrades
till blått. Båda regementen fick också röda strumpor och byxor.
Enligt Höglund fick de ut nya uniformer 1710. Schorr nämner att de
1713 hade röda rockar med rött foder samt
stålgrå uppslag och knapphål, och att de 1715 fick ut nya uniformer som
återigen var röda med stålgrå uppslag.
Schorr hänvisar dock också till en källa som uppger att sex kompanier som var i
Trondheim under fälttåget 1718
fortfarande hade de gamla ljusgrå rockarna med röda uppslag.
Även för Opplandsregementena avviker Höglund från Aagaard och Schorr
när det gäller utseendet på uppslag och kragar. Enligt honom hade Östra Oppland en ljusgrön kant på sina
stålgrå uppslag 1718 och en ljusgrå krage 1720. Den enda
uniformsdetaljen han nämner för Västra Oppland är en röd rock med
ljusblå krage 1720.
|
 Västerlänens regemente
(Vesterlenske)
1685 Grön rock med vitt underfoder.
1687 Stålgrön rock med uppslag och foder i rött. Uppges också ha
haft grön rock med gula knappar och vita strumpor
1694 Grön rock med vitt foder.
1695 Uniformen ändras till Grå rock med gult foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av
grå rockar med gult foder samt gula byxor, strumpor och mössor.
Knapparna skulle vara vita.
1700. Gråvit rock, karpus med gult foder och gula byxor.
1702 Beslut togs att regementet skulle få mässingknappar istället
för klädesknappar nästa gång det fick nya uniformer.
1710 Nya uniformer delades ut vid nyåret.
1712-13 Nya uniformer som inkluderade gula byxor blev utdelat.
1713 Vit (ljusgrå) uniform med uppslag, foder, byxor och strumpor
i gult.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med
uppslag, foder, byxor och strumpor i feuille morte (gulbrunt) samt ha
vita knappar och knapphål. Uniformen delas ut först i slutet av 1718.
Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden
ändrades uniformerna så att det östra regementet fick brungult
(rödgult/aurora) som regementsfärg och det västra fick ljusgult
(citrongult) som regementsfärg. Båda regementen fick dessutom röda
strumpor och byxor, samt möjligen blå knapphål.
Den gula nyans som var Västerlänska regementets färg 1697-1717 kan
ha varit feuille morte. Höglund uppger nämligen att de uniformer som
delades ut 1710 utgjordes av ljusgrå rockar med brandgult. Vid samma
tillfälle ska regementet för övrigt ha fått nya flintlåsmusköter utan
bajonett.
Höglund uppger också till skillnad från Schorr och Aagaard att det
östra regementet hade gula
uppslag med ljusgrön kant 1718 och brun krage 1720. Det västra
regementet hade 1720 gul krage.
|
Bergenshus regemente
(Bergenhusiske)
1676 Mörkgrå rock och svarta byxor.
1677 Mörkgrå rock med rött foder och röda inlägg i sömmarna. Fick
också mörkgrå rockar med gula uppslag och kanter.
1678 Röd rock med gult foder och gula kanter.
1679 Mörkgrå och ljusgrå rockar av kläde. Underofficerarna och
spelet fick röda klädesrockar.
1680 Livkompaniet (Indre Sogn) fick blå rockar.
1685 Röda rockar med vitt foder (eller vita rockar med rött
foder).
1687 Röd rock med uppslag och foder i blått. Anges även ha haft
ljusgrå rockar med rött foder.
1709 Vita (ljusgrå) rockar med foder och uppslag i rött och
mässingknappar.
1710 Regementet klagade över att de hade röda rockar som vara 23
år gamla.
1711 Beställdes röda rockar, västar, byxor och strumpor med
uppslag och foder i vitt samt mässingknappar. Denna uniform blev dock
troligen inte utdelad.
1713 Utdelas en ny röd mundering med vit undermundering. De gamla
gråvita rockarna ska sys om till kamisoler. Som huvudbonad ska de även i
fortsättningen ha karpuser och inte hattar.
1715 Röda rockar, västar, byxor och strumpor. Foder och uppslag
var vita.
1717/18 En uniformsförordning stadgar att rocken ska vara röd med
vita uppslag, foder, knappar och knapphål. Byxor och strumpor skulle
även i fortsättningen vara röda. Uniformen
delas ut först i slutet av 1718.
 Vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Norra
Bergenshus regemente en röd rand på sina uppslag. Eventuellt ändrades även knappfärgen till
gult och knapphålen till blått.
Höglund nämner även att Bergenshus regemente fick nya uniformer 1710
och hade en vit krage 1715. När regementet delades 1718 skulle det
första regementet ha fått vita uppslag med blå kant. Schorr och Aagaard
anger dock att de två regementena hade samma uniform med vita uppslag
utan blå kant.
|
Trondheims regementen
(grundat 1628, delat i Gamle och
Nye Trondhjemske 1657-1680 samt i
Nordre och
Søndre Trondhjemske 1710-1718)

1677 Röd rock med gult foder.
1678 Nye Trondhjemske: Mörkgrå rock med uppslag, foder och
kanter i rött.
1679 Nye Trondhjemske: Två kompanier fick röda rockar med
foder och kanter i gult. Gamle Trondhjemske: Röd rock och
karpus. Underofficerarna hade ljus- och mörkgrå rockar. Spelet hade
mörkgrå rockar och röda karpuser.
1685 Röd rock med blått foder.
1687 Röd rock med gula uppslag och byxor samt svart hatt (utdelat
1688-90).
1701 Beslut tas om att rocken ska vara blå med rött underfoder,
men 1708 hade regementet fortfarande röda rockar med uppslag och foder i
gult och mässingknappar.
1703 Regementets reservkompanier uppges ha grå rockar med röda
uppslag och knappar samt karpuser med rött foder.
1713 Båda Trondheimsregementena hade röd mundering med gul
undermundering.
1715 1:a regementet skulle ha röd rock med
uppslag och foder i blått men den uniformen blev inte utdelad.
2:a regementet skulle ha röd rock med uppslag och
foder i gult samt mässingknappar.
1716 1:a regementet hade röd rock med
uppslag och foder i gult samt röda byxor och strumpor.
Hattar samt röda byxor och strumpor delades ut till 2:a Trondhjemska regementet
som i övrigt hade samma uniform som året innan.
1717 1:a Trondhjemska regementets skulle ha
röda rockar och gula uppslag, foder, byxor och strumpor. Manskapet skulle ha karpuser
medan underofficerarna och spelet skulle ha hattar.
2:a Trondhjemska skulle ha röda rockar med
uppslag och foder i ljusblått, mässingknappar samt röda byxor och strumpor. Det
tredje regementet som bildades 1719 skulle enligt förordningen ha röd
rock med gröna uppslag, foder, byxor och strumpor.

Aagaard uppger att regementsfärgerna ett decennium senare var mörkgul
för 1:a regementet, blå (ljusblå) för 2:a regementet och ljusgrön för
3:e regementet. Det sistnämnda hade vita knappar medan de två övriga
regementen hade gula knappar. Knapphålen för samtliga regementen var
antingen röda eller blå. Byxor och strumpor var då röda för samtliga
regementen.
Höglund har avvikande uppgifter för två Trondheimsregementen. Enligt
honom hade 1:a Trondhjemska ljusgröna uppslag med gul kant 1718 och chamoisfärgad krage
1720. 3:e Trondhjemska hade violetta uppslag med gul och svart galon
1718. Han nämner för övrigt också att det Trondheimska regementet fick ut
en ny mundering 1710 som bland annat bestod 600 par
ofärgade strumpor.
|
 Skidlöparkåren
(Skiløpercorpsen)
Bildades 1711 och hade fram till 1717/18 blå rock med vitt
foder. Förordningen från 1717 anger röd rock med mörkblått foder och uppslag,
blå byxor och blå strumpor. Valet att ha mörkblått foder på den röda
rocken syftade till att underlätta spaningsuppdragen för skidlöparna. Genom
att vända rocken ut och in kunde de nämligen framstå som svenskar. För
detta syfte var även rocken kortare och vidare.
|
1:a Sunnanfjällska dragonregementet
(1. Søndenfjeldske)
Uppsatt som kavalleri 1661 och ombildat till
dragoner 1701. Fick namnet ovan 1729, innan dess uppkallat efter sina
regementschefer.
J. M. Sehested
U. K. Kruse |
1696
1710 |
 1677 Utdelades mörkgrå rockar och byxor samt dragonkarpuser.
1687 Ljusgrå rockar med rött foder och besättning.
1701 Vid ombildningen till dragoner skulle regementet även i
fortsättningen ha ljusgrå rockar med rött foder. De fyra värvade
kompanierna, som i fredstid var utan hästar, skulle ha röda knappar och
slejfer.
1703 Nya uniformer utdelades.
Någon gång under perioden 1704-1710 uppges officerarna ha stålgrå
kappa och rock med karmosinrött foder. Rocken hade knapphål av silke och
kamelhår samt förgyllda knappar. Västen var av rött kläde med guldtråd
längs knapphålen och förgyllda knappar. Byxor av rött kläde och fina
stickade strumpor (vita 1710). Hatt med smal galon (efter 1710 angett
som guld). Underofficerare hade i stort sett motsvarande uniform. Spelet
och manskapet hade något kortare rockar samt väst, byxor och handskar av
skinn.
1710-1714 Samma uniform som ovan.
Hösten 1709 Harnesk delas ut.
1712 Beslutas att schabrak och pistolstrumpor
ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen (kungens krönta namnchiffer).
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar, detta
verkställdes senast 1717 och färgen på foder och uppslag var då vit.
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och
strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock
med foder, uppslag, krage och axelsnören i vitt.
I motsats till Aagaard uppger Höglund att regementet redan 1709 hade röda rockar med uppslag och foder
i vitt. 1720 ska den röda rocken
ha haft en vit krage. Han berättar även att 1718 var hästarna mestadels
småvuxna och färgerna utgjordes av "mest rödfuxar, gula, grå,
blåskimliga, mycket sällan brun eller svart".
|
2:a
Sunnanfjällska dragonregementet
(2. Søndenfjeldske)
Fick sitt namn 1729, dessförinnan uppkallat efter sina regementschefer.
F. W Fölckersamb
J. Ötken |
1698
1711 |
1677 Ljusgrå rock med ljusblå besättning.
1683 De två nationella sunnanfjällska reservkompanierna fick blå
klädesrockar med tennknappar samt röda klädeskarpuser med foder och
uppslag av gul boj. De fyra värvade kompanierna fick kläde och boj för
att tillverka röda rockar med gult foder och tennknappar. De värvade
dragonernas karpuser kom troligen i två varianter, båda blå men med
uppslag och foder i rött eller gult (alternativt hade de samma karpus
men med foder och uppslag olika färger).
1685 Blå rock med vitt foder.
1698 Beviljas pengar till ny mundering. Rocken skulle vara av
blått kläde med vitt underfoder och ha 18 mässingknappar. Dessutom
skulle de ha fyra dussin kamelhårslslejfer (till knapphålen?) och en
slejf där bak. Överrocken skulle vara av vitt kläde med blått foder och
ha två dussin mässingknappar. Hatten skulle ha vita kamelhårssnören.
1701 De nationella kompanierna hade blå rockar med foder och
besättning i vitt, och de värvade hade blå rockar med foder och
besättning i grönt.
1703 Nya uniformer utdelades.
Hösten 1709 Harnesk delas ut.
1710 Hattar med snören och kockad införs.
1712 Harnesken lämnas in till närmaste fästning. 13 februari
beslutas att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer
i regementsfärgen, schabraken skulle ha kungens krönta namnchiffer. 700
nya kappor (omsydda kassocker) delas ut detta år tillsammans med 15
trummor och 300 schabrak.
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar med
foder och uppslag i ljusblått, detta verkställdes senast 1717 (uppslag
och foder anges då bara vara blå).
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och
strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock
med foder, uppslag och krage i mörkblått samt vita snören på höger
axel.
Här är Höglund i överensstämmelse med Aagaard då han uppger att
rockarna var blå med uppslag och foder i vitt 1709. Dessutom nämner han
att hattarna hade silvergalon 1718 och att hästkvalitén var lika dålig
som i det föregående regementet.
|
 Nordanfjällska dragonregementet
(Nordenfjeldske)
Dragonkår fram till 1719.
P. Halcke
N. K. Reichwein
P. Motzfeldt |
1702
1717
1718 |
1701 När kåren uppsattes av de nordliga kompanierna från de
två föregående regementena behöll de till en början sina ursprungliga
uniformer. 200 munderingar av ljusgrått kläde och blå boj till fodret
beställdes dock från en leverantör i Bergen.
1702 Uppges det att kåren skulle ha ljusgrå rockar med grön
besättning.
1703 Nya uniformer utdelades.
1710 Harnesk delas ut.
1712 Beslut tas (13 februari) om att schabrak och pistolstrumpor
ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen, schabraken skulle ha
kungens krönta namnchiffer. 15 trummor delades också ut detta år
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar, detta
verkställdes senast 1717 och regementsfärgen var även i fortsättningen
grön.
1716 Enligt räkenskaperna hade kåren hatt med staffering
(utsmyckning), vadmalsrock med uppslag och krage av grön boj samt
skinnbyxor och halvstövlar.
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och
strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
1719 Ett nedlagt värvat kompani lämnar in sina uniformer som
bestod av röda rockar med grönt foder och mässingknappar samt röda
kappor.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock
med foder, uppslag och krage i mörkgrönt samt snören i grönt och
vitt på höger axel.
Fotot till höger som är hämtad från Aagaards artikel om det norska
kavalleriet visar en ryttarkappa som förvaras i Rustkammaren i
Trondheim. Det är mycket möjligt att den kappan tillhör dem som 1719
lämnades tillbaka av det Nordanfjällska regementet. Notera att den
fallande kragen täcker axlarna helt och hållet.
Aagard redovisar även en rapport från ett kompani om vilken mundering
de hade 1733 (årtalet inom parantes anger när de utdelades):
Underofficerare:
Hatt med silvergalon (1732), Svart halsduk (1733), Handskar (1729),
Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med uppslag av blå plysch samt
försilvrade knappar och knapphål (1727), Skinnbyxor (1727).
Spel: Hatt med galon och kockad (1725), Svart halsduk (1733),
Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med snören
(1729), Blå väst (1727), Skinnbyxor (1727).
Dragoner: Hatt med galon och kockad (1725), Svart halsduk (1733),
Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1721), Röd rock med uppslag av
blå plysch och axelsnören (1725), Blå klädesväst (1727), Skinnbyxor
(1727).
Märkligt nog anges uppslag och västar vara blå i denna rapport trots
att källorna i övrigt uppger att regementsfärgen var grön vid denna tid.
Grön färg som har utsatts för blekning kan dock uppfattas som blå.
Lars-Eric Höglund uppger att hästarna var små samt att regementet
1720 hade hattar med silvergalon och röda
rockar med grå krage, uppslag och foder.
|
Läs även om artilleriets uniformer. |