Arméer Fältslag Fanor & standar Tennsoldater Karolinerbloggen
 
  SVERIGE
 

 




 

  

 
 
  DANMARK- 
 
NORGE
 




 

 
 


 
 
  RYSSLAND
 



 
 
  SACHSEN
 



 

Örjan Martinsson


En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartersmästare

I början av kriget bar det svenska infanteriet huvudsakligen karpus på huvudet och i den mån de bar hattar var de ännu inte trekantiga. Karpusen kom dock snart att ersättas av den trekantiga hatten även om karpusen aldrig försvann helt och hållet i den karolinska armén. Det var i synnerhet de nordliga regementena som behöll karpusen eftersom den var varmare.

På den här sidan har den första bilden för varje regemente ett äldre utseendet på uniformen medan de övriga har det yngre utseende. Men exakt när hatten blev trekantig och när rockskörten blev uppvikta är oklart och diskuteras på sidan om kavalleriets uniformer. En mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution finns också tillgänglig.

Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om halsduksfärgerna finns dock på denna sida.

Notera att de finska regementena redovisas på en separat sida.


Livgardet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)


1695-1704


1704-1707


1707-1709


1713- (1719?)

Färg på  hattgalon och västen är okänd

Väst fortfarande okänd. Galonerna är min tolkning av källornas "guld, silver i silke".

  Hattgalon nämns inte medan kappkragens bara uppges ha "silkesgalon". Min gissning är att guld och silver har ersatts av gul och vit tråd av besparingsskäl.


Upplands regemente


1691-1701


1701-1709


?-1715


1710-?, 1716-

Tennknappar 1701/02 men rekryter hade 1707 mässingknappar.

Färg på uppslag och foder okänt men släpmunderingen från 1716 hade denna kombination. Även hattgalon och knappfärg okänd. Redan 1712 ska uniformen ha varit i så dåligt skick att Stenbock ansåg dem "mera likna tiggare än soldater".


Södermanlands regemente


1700-1702


1702-?


1710-1715


1718-

Färg på hattgalon nämns inte, men galonen på kappkragen upprepades vanligen på hatten. Uniform utdelad 1704 hade okänt utseende och 1707 hade rekryterna gula strumpor.

Uniform utdelad 1715 hade blå karpus, byxor och strumpor.


Östergötlands regemente


1692-1701


1701-?


1707-1709


1710-1716

Färg på knappar nämns inte. Kappan delades ut mellan 1696 och 1699.

Hattgalonen nämns inte men knapphålen hade vit söm.

Istället för de blågula hattgalonerna och röda halsdukarna från 1707 som Höglund uppger att regementet ska ha haft, hade rekryter 1708 gröna hattgaloner på  och brokiga halsdukar enligt uppgifter från Bengt Nilsson.

Vit hattgalon 1715 enligt Anders Larsson och den var även vit 1720 när vita strumpor delades ut. 1710 fick de både gula och grå strumpor samt en grå pajrock med gula uppslag som senare kompletterades med en blå kappa. 1716-1720 hade de gula västar och byxor av kläde, och kappan uppges ha haft gul krage.


Jönköpings regemente


1700-1702


1702-1709


1710-1715


1718

Färg på knappar okänd.

Färg på knappar och
strumpor okänd.

Fick inga kläder när det återuppsattes 1716 och bar i Norge 1718 grå vadmalsrock med röda uppslag (foder- och knappfärg nämns inte) samt vita eller grå strumpor. Blå rockar med uppslag och foder i rött delades ut 1719.

Halsdukens färg nämns bara vid två tillfällen. Den var röd på 1690-talet (Bellander sidan 197) och svart 1718 enligt Höglund.


Kalmar regemente


1700-?


?-1709


1710-1711


1712-

Den blåvita galonen på hatten och knappfärgen omnämns bara 1700.  Halsdukens färg nämns endast 1708 då 27 rekryter hade röda halsdukar samt hattar med breda vita galoner och gula strumpor (enligt uppgift från Bengt Nilsson).

Både blå och grå strumpor delades ut 1710 då de dessutom fick en grå pajrock (istället för blå kappa) Skulle ha svarta halsdukar men dessa saknades helt och hållet 1711. Färg på hattgalon nämns inte.

Jag tolkar Anders Larsson som att hattgalonen var blåvit 1718 (då även knapparna uppges vara av mässing). Hade både grå och gula strumpor 1718.


Kronobergs regemente


1700-1702


1702-?


Rekryter 1707


1710-

Färg på knappar och hattgalon okänd.

Hattgalonens färg okänd.  Uniformen utdelad 1704 hade okänt utseende.

Färg på knappar och hattgalon okänd medan färgen på uppslag och foder nämns först 1716. Blå byxor 1714 enligt Anders Larsson.


En dansk spionrapport från 1711 beskriver en grå rock med tennknappar samt uppslag och foder i gult. Detta var troligen släpmunderingen som de gick omkring i för att undvika slitage på den ordinarier livmunderingen.


Älvsborgs regemente


1687-1708


1708-1713


1714-1717


1717-

Kappan delades ut först 1696.

Fick även vita strumpor vid nymundering 1710.

Höglund nämner bara att det nyuppsatta regementet hade "gamla karpuser, blå kappor och rockar".

Färg på hattgalon okänd.


Västgöta-Dals regemente


1694-1708


1708-1713


1714


1714-
Färg på knappar okänd.

Utöver galonen i blått-vitt-gult ska karpusen även ha haft sju små knappar (Bellander sidan 206). Halsduken var randig fram till 1708 då den blev vit. Tillfällig uniform för det nyuppsatta regementet. Huvudbonad samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Dessutom en grå pajrock (istället för kappa).


Skaraborgs regemente


1700-1701


1701-1709


1712-1716


1719-

Karpusen hade en tofs vilket kanske innebar att den hade en luva.

Rekryter hade 1708 vita hattgaloner och brokiga halsdukar (Bengt Nilsson). Det nyuppsatta regementet hade 1710 en grå vadmalsmundering.

Färgen på kappans foder och krage (utöver den vitas galonen) nämns inte.

Grå eller vita strumpor. Två kompanier hade blå västar och byxor. 1717 var regementets byxor och västar gula.


Närke-Värmlands regemente


1691-1704


1705-1706


1707-1709


1717-

Björn Asker skriver att uppgifter om karpusen saknas men att den sannolikt var blå med rött foder. Anders Larsson har en uppgift från 1701 som bekräftar att karpusen var blå med rött foder. Asker skriver också att strumporna "förmodligen" var röda. Kappor delades ut först 1696.

Uniformen är beskriven nedan.

Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707, men hattar hade beställts för hela regementet detta år. 1708 ska värjfästena ha varit förtenta istället för svärtade som annars var brukligt (Anders Larsson).

Perioden 1709-1717 verkar de kompanier som inte deltog i Karl XII:s fälttåg ha burit sina gamla uniformer från 1704 medan de nyuppsatta kompanierna gick i hatt och vadmalsrock.

Vilken huvudbonad som Närke-Värmland bar i slaget vid Fraustadt den 3 februari 1706 är osäkert. Enligt Höglund fick de hemmavarande kompanierna 1704 "blå karpus, blå rock med flata tennknappar, rött foder och uppslag, blå byxor och röda strumpor". Även fältregementet fick då nya uniformer som förmodligen var identiska även om de bara beskrivs av Höglund som "blå rock med rött foder och uppslag, samt röda strumpor". Någon karpus nämns inte här men 1706 ska fältregementet enligt Höglund ha fått karpuser som var "svarta med röda uppslag och försedda med vitt kamelhårssnöre".

Erik Bellander uppger (sidorna 206 och 225) att 758 karpuser beställdes den 6 mars 1705 som skulle levereras med det snaraste. Dessa utformades så att "Hattkullen och snibben (toppen eller spetsen) skola vara ... till färgen svarta, utan kläde överdragna, snibben infattad med två fingers brett snöre och vitt kamelhår och ullgarn, men klappen (uppslag) av rött kläde".  På bilden ovan har jag följt Göte Göranssons tolkning av denna karpus i boken Karoliner. Året efter den 21 februari beställdes ytterligare 232 karpuser. Uppgifter som har förmedlats till mig av Bengt Nilsson visar dock att regementet inte delade ut dessa 232 karpuser eftersom ”hattar är för hela regementet bestält i Saxen”.

Huruvida Närke-Värmland bar de svarta karpuserna i slaget vid Fraustadt beror på ifall de hann tillverkas och levereras inom de elva månader som gick mellan beställningen och slaget. Den nominella styrkan på de sex kompanier som låg i fält var för övrigt 988 man så det är inte säkert att de 758 karpuserna räckte till alla.
 


Västmanlands regemente


1700-1706
 


1707-1709


1709-1718


1718-

Byxor och västar av kläde (okänd färg) hade tillverkats i Sachsen och därför skickades en sändning skinnvästar och skinnbyxor tillbaka till Sverige. Även svarta karpuser med blå uppslag och gult foder som hade beställts 1706 skickades tillbaka.

Färg på hattgalonen okänd.
De delar av regementet som återuppsattes efter Tönningen hade grå vadmalsrockar.

Färg på knappar okänd.


Dalregementet


1691-1701


1701-1707


1707-1709


1710-

Höglund uppger att de hade kappor 1700 men enligt Björn Asker delades de ut först 1701.  

Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707. Varken hattgalon eller byxor nämns men både 1704 och 1710 hade Dalregementet byxor av skinn såväl som av gult kläde.

Hattgalon och knappfärg nämns inte. Hade (grå) pajrockar 1710 och blå kappor 1718. Byxor av både gult kläde och av skinn 1718, samma sak för både byxor och väst 1710.


Hälsinge regemente


1695-?


?-1709


1715


1716-

Karpusen ska ha haft gult foder 1701-1702, övriga tillfällen anges den bara som blå utan att nämna fodret även om foderfärg anges för rocken.

Fick blå kappor 1702. Väst- och knappfärg nämns inte. Det nyuppsatta regementets uniformer 1710 är okända.

Endast släpmundering. Hattgalon samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Större delen av regementet gick i släpmundering redan under Stenbocks fälttåg 1712.

Knappfärgen okänd. Hade även grå strumpor.


Jämtlands dragonregemente
(Delvis beridet under kriget)


1683-1708


1709-1721

Färg på knappar, väst och byxor okänd. Hade även (grå) pajrock med uppslag och foder i gult.

Mässingknappar 1710 enligt Anders Larsson. Hade både pajrockar och kappor under det norska fälttåget 1718-19. Gick troligen i vadmalsrockar efter fälttåget.


Västerbottens regemente


1694-?


?-1709


Juni 1712


1712-1725

Uniformsuppgifterna här är från 1694, men 633 karpuser (utseende ej beskrivet) levererades i november 1706 enligt Bengt Nilsson.

Halsduken var 1694 vit med blå ränder och knöts med ett svart band. 1702 var den blå med vita ränder (inget band).

Huvudbonad, strumpor och knappfärg okänd. Färger på vadmalsrocken nämns inte heller men de hade även en grå pajrock med vita uppslag och krage. Ska ha varit välklädda i Reval 1710.

Knappfärg okänd. Hade även blå kappa.


Männings- och utskrivet infanteri
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som skildras i denna hemsida är medtagna)


Östgöta-Södermanlands tremänningar till fot
1700-1703


Upplands tremänningar till fot
1701


Smålands (och Östgöta) femmänningar till fot
17
10-1719


Upplands femmänningar till fot
17
10-1719

Hattgalon och knappfärg nämns inte.

Enda beskrivningen är "Bara waldmars rockar" men jag gissar att de hade samma uniform som Östgöta-Södermanlands tremänningar vid den här tiden.

Hade skinnbyxor 1708 (västen nämndes inte då).

Höglund skriver att de hade gul hattgalon 1710 och fick identisk mundering 1713, men Anders Larsson uppger att de 1713 hade "gula snören omkring med blått i" på hatten.


Smålands tremänningar till fot
17
04-1708


Upplands tremänningar till fot
17
05-1708


Närke-Värmlands tremänningar till fot
17
05-1708


Ösels lantbataljon
17
04-1708

Hade byxor av skinn eller blått kläde. Västen okänd.

Hade byxor av skinn och blått kläde Väst nämns inte men rekryter hade skinntröja 1703. Färgen på karpusens uppslag nämns inte heller.

Knappfärg och väst okänd. Färgen på karpusens uppslag nämns inte.


Värvat infanteri
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som skildras i denna hemsida och Düna är medtagna)

Tyska livregementet till fot
1698/1701, 1702 och 1703

Västen nämns inte.


Malmö garnisonsregemente
1696 och 1702


Riksänkedrottningens livregemente till fot
1695 och 1702

Västen nämns inte.

Pommerska infanteriregementet
1698 och 1702
Västen nämns inte. Enligt Höglund hade de sannolikt samma mundering 1710 som då var i gott skick.


Bremiska infanteriregementet
1702-?


Stralsunds garnisonsregemente
1702 och 1703


Wismars garnisonsregemente
1713


Elbings garnisonsregemente
17
06-1715

Notera att rockens krage var orange trots att kappan hade blå krage och orange foder.

Västen nämns inte och inte heller färgen på kappans foder och krage utöver den vita galonen. Rockens krage var i uppslagsfärgen.

Färg på hattgalon, knappar och strumpor nämns inte men de hade hade dessa färger 1706 när uppslagsfärgen var röd (och knapphålen sömmade i vitt).

Västen nämns inte. Tennknappar enligt Lars-Eric Höglund, mässingknappar enligt Anders Larsson.


Rigas garnisonsregemente
1699


Narvas garnisonsregemente
1694


Grenadjärkompaniet i
de la Gardies regemente
?-1704


De la Gardies regemente
 ca 1707

Hade 1698 även blå karpus, blå byxor och grå strumpor. Fick en ny mundering 1701 som var identisk med den från 1698.

Hade även hatt med blå galon.

Endast mössan är känd.
De la Gardies regemente hade egentligen gul distinktionsfärg men grenadjärkompaniet lär ha ingått i Narvas garnison och kan då ha fått uniformer med samma färger som dess garnisonsregemente.

Väst och byxor nämns inte men byxorna var blå 1705. Tofsen på karpusen kan kanske innebära att den hade en luva i likhet med dess grenadjärmössa som togs av ryssarna 1704.


Holsteinska livregementet
?

 


Delwigs holsteinska infanteriregemente
1714-1715


Sachsiska infanteriregementet
17
18

Enligt Höglund är uniformen okänd men bör ha sett ut som Holsteinska dragongardets uniform (blå rock med röda uppslag och vita kanter). Under spanska tronföljdskriget ska dock båda regementena ha burit röda rockar med vita uppslag.

Snittet på uniformen är här avbildat som det vanliga svenska, men de holsteinska regementena överfördes till svensk tjänst först 1714 och har troligen behållit sina ursprungliga uniformer.

Färg på hattgalon och knappar okänd. Tycks ha haft blå rock med gula uppslag hela tiden sedan det sattes upp 1707.

Artilleriregementet

När stora nordiska kriget började skulle artilleriet ha grå rockar med blå uppslag, men under krigets gång skedde en övergång till helblå rockar. Redan 1698 hade Artilleriregementets överste begärt att artilleristerna skulle ha blå rockar i likhet med resten av armén, men han fick avslag från kungen. Trots det finns det tidiga belägg på blå rockar från Dalarö (1702), Narva (1703, med grå strumpor), Dorpat & Pernau (1704, med grå strumpor), Vaxholm (1704, med gula uppslag och vita strumpor) och Landskrona & Varberg (1709). Från och med 1711 är rockarna alltid blå.

Under övergångsperioden finns det belägg på grå rockar för artillerifältstaten i Livland och Kurland (1702), Bremen-Verden (1703), Jönköping (1707 & 1708) och Stenbocks armé (1709).

När färgen på hattgalonen nämns är den alltid gul för gråklätt artillerimanskap: Riga & Kobron (1697), Livland & Kurland (1702) och Jönköping (1707 & 1708). Artillerikonstaplarna i Bremen-Verden hade guldgaloner 1703. Likaså tycks de gråklädda artilleristerna alltid ha mässingknappar, skinnbyxor, skinnväst och blå strumpor när dessa detaljer nämns.

För de blåklädda artilleristerna finns det tre belägg på hattgalonernas färg och varje gång var den vit (Finland 1711, Wismar 1715 och Karlshamn 1717). En gång nämns knapparna och då var de av tenn (Wismar 1715). Väst, byxor och strumpor var genomgående blå från och med 1711 men dessförinnan fanns det flera undantag.

Se även de finska regementenas uniformer och kavalleriregementenas uniformer

Referenser

Asker, Björn. Om svenska fotfolkets nybeklädnad (artikel i MAM 40). Stockholm (1983).
Asker, Björn. Upplands regemente och Karl XI:s uniformsreformer
(artikel i MAM 39). Stockholm (1981).
Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund (2022).
Schreber von Schreeb, Tore. Lifgardets beklädnad och beväpning från Christina till Carl XII (artikel i MAM 7). (1945).
Wernstedt, Folke. Kungl. Svea livgardes historia, band IV. Stockholm (1954).
Åberg, Alf – Göransson, Göte. Karoliner. Stockholm (1976).