Det är svårt att avgöra vilka svenska regementen som deltog i slaget vid Stresow den 5 november 1715 och hur starka de var. Någon egentlig slaguppställning finns inte bevarad i källorna och det vi har att gå på är listan på regementen som fanns på Rügen vid tiden för slaget och uppgifter om hur stor den svenska armén var vid Stresow. Ett problem här är att det finns motstridiga uppgifter i litteraturen. För att ge en bättre uppfattning om hur styrkan kan ha varit sammansatt har jag på den här sidan även lagt till två sammanställningar med styrkebesked för svenska regementen i Pommern i juni respektive Stralsunds garnison den 12 oktober.

Svenska styrkan på Rügen

Litteraturen är samstämmig om att den svenska styrkan i slaget vid Stresow bestod av två bataljoner och 20 skvadroner. Artilleriet utgjordes av åtta kanoner och ytterligare fyra pjäser ska ha funnits på ön. När det gäller antalet soldater och vilka regementen som deltog råder det desto större oenighet. Det svenska generalstabsverket "Karl XII på slagfältet" anger den sammanlagda styrkan på Rügen till 3 500 man, varav ca 750 man infanteri och drygt 2 200 man kavalleri deltog i slaget vid Stresow. Verket konstaterar dock också att det engelska sändebudet Jefferyes som fanns på ön rapporterade att Rügen-styrkan var 4 000 man stark. Det danska generalstabsverket "Bidrag til den store nordiske krigs historie" kritiserar sin svenska motsvarighet för att innehålla en ofullständig och felaktig lista över regementena på Rügen. De uppskattar istället styrkan till mellan 4 000 och 5 000 man. Av dessa deltog 2 000 man i slaget (enligt Jefferyes) och de Benderska dragonernas regementschef skrev i sin dagbok att kavalleriets styrka var 1 200 man. Rapporter från desertörer angav kavalleriets styrka till 20 skvadroner à 50 man.

All denna osäkerhet gör att det inte går att fastställa exakt vilka regementen de två bataljonerna och 20 skvadronerna tillhörde. Det danska generalstabsverket anger fem infanteriregementen som närvarande på Rügen men uppger dessutom att deras huvuddelar befann sig i Stralsunds fästning. Båda två bataljonerna kan därför ha varit sammansatta av manskap från flera olika regementen. Eftersom den svenska styrkan hade brist på infanteri och gott om kavalleri är det inte heller otänkbart att infanteriet förstärktes med avsuttna dragoner. Att endast 2 000 man av en styrka på 4 000 uppges ha deltagit i slaget kan ha berott på att slaget blev så kort. De övriga trupperna kan ha varit avsedda att ansluta efterhand på ett liknande sätt som under slaget vid Holowczyn 1708.

De styrkeuppgifter som redovisas för kavalleri- och dragonregementena (utom Niesterska dragonerna) är de som gällde i juni 1715. Förutom Rügiska lantmilisen är infanterienheternas styrka okända, men samtliga förband utgjorde endast mindre delar av regementen som befann sig i Stralsund. Kavalleriet hade för övrigt brist på ordentliga ridhästar och red därför huvudsakligen på vanliga bondehästar.

Regementen som enligt "Karl XII på slagfältet" deltog i slaget vid Stresow

Pommerska infanterireg.	Bremiska infanterireg.	Holsteinska kavallerireg. (ca 335 man)	Bassewitz (Wismarska) dragonreg. (ca 547 man)	Vietinghoffs (Barthska) dragonreg. (ca 306 man)	Holsteinska dragongardet (ca 562 man)	Benderska dragonreg. (ca 96 man)
Artilleriregementet (8 pjäser, ytterligare 4 fanns på ön)			Regementen placerade på Mönchgut och Zickerhalvön
			Niesterska dragonregementet (ca 200 man)		Rügiska lantmilisen (hade troligen inga uniformer) (ca 300 man)
Ytterligare trupper som helt eller delvis fanns på Rügen enligt "Bidrag til den store nordiske krigs historie" (detta verk uppger dessutom att Pommerska infanteriregementet inte fanns på ön)
Drabantkåren	Pommerska kavallerireg. (ca 262 man)	Bremiska kavallerireg. (ca 126 man)	Bremiska dragonreg. (ca 307 man)	Verdiska dragonreg. (ca 249 man)	Franska dragonreg. (ca 95 man)
Jönköpings regemente		Rhenländska regementet		Holsteinska (liv?) regementet

Det danska generalstabsverkets band om erövringen av Sveriges tyska provinser skrevs 1922 medan "Karl XII på slagfältet" publicerades 1919. Danskarna kommenterar de avvikande uppgifterna på följande sätt: Den fortegnelse som finnes, der findes i "Karl XII på slagfältet" S. 906 er ikke fuldstændig og heller ikke ganske rigtig: Pommerske Infrgt. var i det Gustavianske Retranchement (Wackerb. til Aug. II 5/11 15); Dele af Jønkøp. Infrgt. var paa Rygen (Meritförteckn. f. C. G. v. Kothen, jfr. tidander: Anteckn. rør. Jønk. Rgts. Hist. S. 54), ligesaa af Rhinske (Meritförteckn. f. E. F. W. Schwartzen); af Genm. Stromfelts citerede Brev fremgaar, at Pomm. Ryttere, Bremiske og Verdiske Drag. ogsaa var på Øen. En gåta för mig är var Pommerska dragonregementet (300 man) och vallackerna (400 man) befann sig. Det danska generalstabsverket  redovisar dem varken här eller som del av Stralsunds garnison trots att de ska ha befunnit sig i Pommern. Ruden-kommandot (sammanlagt 419 man) Bremiska kavallerireg. (24 man) Pommerska kavallerireg. (33 man) Bremiska dragonreg. (101 man) Verdiska dragonreg. (31 man) Pommerska dragonreg. (122 man) Bassewitz (Wismarska) dragonreg. (66 man) Vietinghoffs (Barthska) dragonreg. (19 man) Benderska dragonreg. (3 man) Ruden var en liten befäst ö mellan Rügen och fastlandet. Efter erövringen av Rügen evakuerades Ruden-kommandot till Sverige där de slogs samman och bildade Tyska dragonregementet. Vårvintern 1716 mönstrades regementet och dess mycket brokiga uniformer utgjordes då av hattar med eller utan galoner, eller karpuser. Grå, blå, röda, bruna eller svarta rockar. Skinnkamisoler, blå västar, bruna klädeskamisoler, skinnbyxor eller grå vadmalsbyxor. Eventuellt bör manskapet i Ruden-kommandot dras av från de styrkeuppgifter som redovisas för moderregementena på Rügen. Men de siffrorna gäller för juni månad då ytterligare 470 ryttare uppgavs vara kommenderade och det kan vara just till Ruden som dessa var kommenderade. Niesterska dragonreg. (20 man)
Stralsunds garnison Styrkebeskeden i denna sammanställning är hämtade från det danska generalstabsverket och anger läget den 12 oktober 1715. Garnisonen var indelad i fyra avdelningar varav en utgjorde en reserv. Knieper Thor utgjorde den norra fronten, Triebser Thor den västra och Franken Thor den södra. Danska källor ska ha beskrivit tillfångatagna lantmilissoldater som klädda i simpla bondekläder. Eftersom det inte finns några belägg på uniformer för dessa regementen är det troligt att de aldrig hade några.
Knieper Thor (941 man)			Triebser Thor (2 104 man)
Wismarska regementet (300 man)	Bremiska regementet (325 man)	Stettinska lantmilisen (316 man)	Kombinerat (Wrangels) regemente (446 man)	Jönköpings regemente (822 man)	Tyska livregementet (282 man)	Malmö garnisonsreg. (278 man)	Rhenländska regementet (276 man)
Franken Thor och retranchementen (1 422 man)					Reserv (785 man)
Riksänkedrott-ningens livreg. (396 man)	Pommerska regementet (423 man)	Elbingska regementet (49 man)	Anklamska lantmilisen (39 man)	Delwigs holsteinska regemente (505 man)	Stralsundska regementet (235 man)	Rügiska lantmilisen (401 man)	Holsteinska livregementet (149 man)

Sammanlagt bestod de fyra avdelningarna av 5 252 man. Fast då är inte sjuka och kommenderade inräknade, åtskilliga regementen hade detachement på Rügen. Jämför med sammanställningen nedan som visar läget i juni 1715.

Svenska regementen i Pommern juni 1715 Även i den här sammanställningen kommer all information från det danska generalstabsverket. Siffrorna för de enskilda regementena får betraktas som minimisiffror eftersom manskap som var kommenderade (2 013) eller sjuka (676) inte ingår. Den tjänstdugliga styrkan var sammanlagt 10 476 man och inräknas även artilleriet och fortifikationspersonal stiger summan till 11 488 man. Stralsunds fästning var dock dimensionerat för att försvaras av ca 26 000 man så de svenska styrkorna var otillräckliga för den kommande belägringen av Stralsund. Ytterligare förstärkningar anlände från moderlandet i augusti. Jag har dock inga uppgifter om hur stora de var eller vilka regementen som förstärktes, men troligen förklarar det varför Jönköpings regemente uppges ha 388 man i juni och 822 man i oktober. Wrangels kombinerade infanteriregemente bestod av soldater från indelta regementen som hade lämnats kvar i Wismar när Magnus Stenbock tågade mot Tönningen. De flesta av dem hade sårats i slaget vid Gadebusch och när de tillfrisknade bildade de ett sammansatt regemente på ca 1 100 man. I slutet av 1713 bestod det av 78 södermanlänningar, 141 västmanlänningar, 139 älvsborgare, 172 dalkarlar, 70 man från Västgöta-Dal, 183 från Hälsinge regemente, 83 från Närke-Värmland och 85 östgötar. Kavalleri
Bremiska kavallerireg. 126 man	Pommerska kavallerireg. 262 man	Bremiska dragonreg. 307 man	Verdiska dragonreg. 249 man	Pommerska dragonreg. 301 man	Schwerins dragonreg. 6 man	Bassewitz dragonreg. 547 man	Franska dragonreg. 95 man
Benderska dragonreg. (96 man)	Vietinghoffs dragonreg. (306 man)	Holsteinska dragongardet (562 man)	Niesterska dragonreg. (96 man)	Holsteinska kavallerireg. (335 man)	Vallacker (ca 400 man)	Summa exklusive vallackerna = 3 288 man Ytterligare 470 ryttare var kommenderade
Infanteri
Jönköpings regemente (388 man)	Tyska livregementet (342 man)	Malmö garnisonsreg. (259 man)	Pommerska regementet (469 man)	Riksänkedrott-ningens livreg. (312 man)	Stralsundska regementet (229 man)	Wismarska regementet (451 man)	Bremiska regementet (268 man)
Elbingska regementet (126 man)	Stettinska lantmilisen (402 man)	Rhenländska regementet (388 man)	Anklamska lantmilisen (68 man)	Rügiska lantmilisen (485 man)	Holsteinska livregementet (74 man)	Delwigs holsteinska regemente (413 man)	Kombinerat (Wrangels) regemente (440 man)

Summan av de ovanstående infanteriregementena blir 5 114, men till det tillkommer 1 604 man som var kommenderade.

Läs även om den anti-svenska koalitionens uniformer i slaget vid Stresow.