1426-1481

När hertig Adolf av Slesvig-Holstein avböjde ett erbjudande att bli dansk kung 1448 gick budet till hans brorson Kristian som accepterade. Året efter gifte Kristian sig med sin företrädares änka, Dorotea, för att förhindra att de län hon fick i hemgift skulle hamna utanför centralmaktens kontroll. 1450 hade Kristian I manövrerat ut sin rival Karl Knutsson och blivit erkänd som norsk kung. De följande åren ägnades åt krig mot Sverige för att få även den svenska kronan. Vilket skedde 1457. Kristian regerade kraftfullt och hävdade kungamaktens ställning framgångsrikt mot riksrådet. Men året 1460 innebar en vändpunk. Morbrorn Adolf dog och Kristian I ärvde hertigdömet Slesvig-Holstein. Ett villkor var dock att han betalade ut en kompensation till sina släktingar för att de skulle avstå från arvsanspråk. Summan översteg Kalmarunionens årliga intäkter. Hädanefter var Kristian I i akut pengabehov och försökte genom olika extraskatter stärka finanserna. I Sverige ledde missnöjet mot hans styre till att han fördrevs 1464. Kristian I försökte genom krig återerövra Sverige men slogs slutligt tillbaka i slaget vid Brunkeberg 1471. Hans skulder förhindrade honom från ytterligare försök att erövra Sverige. Han kom att regera över Danmark och Norge fram till sin död 1481. Ett besök i Rom ledde till att Köpenhamns universitet grundades fem år senare.

Kristian I efterträddes av sin son Hans. Läs även om Sten Sture den äldre.