Kungar och regenter Landskap och städer Svensk politik

 

 




 

 


 

Örjan Martinsson

1418-1448

När det danska riksrådet hade tappat förtroendet för Erik av Pommern erbjöd de hans systerson Kristoffer av Bayern kungakronan 1439. Åren 1440-42 blev han vald och krönt i Danmark, Sverige och Norge. Hans företrädare kontrollerade dock fortfarande Gotland och Kristoffer försökte återbörda Gotland till Sverige. Men när han dog oväntat 1448 härskade Erik av Pommern fortfarande över ön. För att bli svensk kung fick Kristoffer gå med på flera av den svenska adelns krav. Varav det viktigaste var att endast svenskar skulle utses till fogdar. Till skillnad från sina företrädare som hade behandlat det svenska riket styvmoderligt höll kristoffer sina löften och tillbringade mycket tid Sverige. En revidering av landslagen stadsfästes under Kristoffers tid och kom att vara giltig lag fram tills 1736.

Hans eftermäle blev trots detta negativt eftersom han utsattes för hämningslös propaganda av sin efterträdare Karl Knutsson Bonde. Kristoffer kallades till exempel för barkakung (barkbrödskung) på grund av att det rådde missväxt då han regerade.
 


En längre artikel om Kristoffer av Bayerns regeringstid finns bland fördjupningsartiklarna om Karl Knutsson Bonde:

Kristoffer av Bayern och Karl Knutssons kungaval