= De spanska habsburgarnas länder = Österrikiskt landförvärv 1520

= De österrikiska habsburgarnas länder = Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket

Karl V som hade ärvt de Burgundiska länderna 1506, Spanien och de Bägge Sicilierna 1516 samt de Österrikiska arvländerna med den tyska kejsarkronan 1519 hade även en bror vid namn Ferdinand som enligt tysk sed hade lika arvsrätt till de habsburgska länderna inom det Tyskromerska länderna. En delning av det omfattande väldet ägde därför rum 1521-22 så att Ferdinand erhöll de Österrikiska arvländerna (som 1520 hade utökats med Württemberg) medan Karl V fick resten. Därmed hade det habsburgska väldet delats mellan en spansk och en österrikisk gren av dynastin.

= De spanska habsburgarnas länder = Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket

= De österrikiska habsburgarnas länder = Böhmiska kronan = Ungerska kronan

Den österrikiske ärkehertigen Ferdinand hade gift sig med syster till Böhmens och Ungerns kung Ludvig II 1520. Sex år senare stupade Ludvig i det katastrofala nederlaget Mohacs mot turkarna. Ferdinand blev vald till Ludvigs efterträdare i Böhmen och även i det ungerska lydriket Kroatien. Men det egentliga Ungern var splittrat mellan Ferdinand och den transsylvanske vojvoden János Zapolya som stöddes av turkarna. Ett långvarigt inbördeskrig bröt ut och Ferdinand skulle aldrig få kontroll över hela Ungern.

= De spanska habsburgarnas länder = Österrikiska linjens besittningar = Steierska linjens besittningar = Tyrolska linjens besittningar

= Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket = Österrikiska landförvärv 1532 = Österrikiska landförluster

Ferdinands försök att vinna Ungerns krona mötte ett sådant motstånd från turkarna att Wien utsattes för en belägring 1529. Under tiden skedde omvälvande förändringar i själva Tyskland där Martin Luthers idéer spreds. Ferdinand var inte lika fientligt sinnad till dessa som sin bror Karl V och protestantismen skulle få fäste i de Österrikiska arvländerna. Eftersom Karl V prioriterade sitt spanska välde fick Ferdinand ofta agera som dennes ställföreträdare i Tyskland och 1531 blev han vald till romersk kung och därmed till Karl V:s formelle efterträdare som tyskromersk kejsare (vilket skedde 1556). Württemberg återlämnades till sin tidigare hertig 1534, men kom att förbli under österrikisk överhöghet fram till 1599. Det schlesiska hertigdömet Oppeln som lydde under Böhmens krona kom däremot att hamna under direkt habsburgskt styre när dess hertighus dog ut 1532. Det långa kriget om Ungerns krona avgjordes 1541 när turkarna erövrade den centrala tredjedelen av Ungern. De övriga tronkandidaterna fick nöja sig med varsin tredjedel av det gamla riket och turkarna erkände Ferdinand som Ungerns kung i utbyte mot årliga tributer medan János Zapolyas son blev furste över den turkiska vassalstaten Transsylvanien. Formell fred slöts dock inte förrän 1570.

Dessförinnan hade Ferdinand dött 1564 och de österriska arvländerna delades mellan hans tre söner. Den äldste sonen Maximilian fick det egentliga Österrike samt Böhmen, Ungern och den tyska kejsarkronan. Han var positivt inställd till protestantismen men förblev katolik hela sitt liv. Inre Österrike (Steiermark, Kärnten och Krain) gick till Karl som förespråkade religionsfrihet. Främre Österrike (Tyrolen och de schwabiska besittningarna) ärvdes av Ferdinand II som bekämpade protestantismen med våld i sina länder. Sålunda hade den österrikiska grenen av ätten Habsburg i sin tur delats i en österrikisk, steiersk och tyrolsk linje.

= De spanska habsburgarnas länder = De österrikiska habsburgarnas länder = Den yngre tyrolska linjens besittningar

= Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket = Österrikiska landförvärv 1618 = Tillfälliga landförluster 1621-29 och 1645-48 = Österrikiska landförluster 1620, 1635 och 1648

Den tolerante ärkehertig Karl i inre Österrike efterträddes 1590 av sin son Ferdinand som hade fostrats av jesuiter och denne förbjöd protestantismen i sina länder. Även i det egentliga Österrike hade en yngre generation habsburgare bekämpat protestantismen och när denna linje dog ut 1618 efterträddes de av Ferdinand som fullbordade deras arbete. Den tyrolska linjen hade dött ut redan 1602 och dess länder hade då förenats med huvudlinjens besittningar, men gavs 1625 till Ferdinands bror Leopold (efter att deras kusin Albrecht hade styrt dem 1620-21).

Ferdinands kamp mot protestantismen skulle emellertid leda till att det trettioåriga kriget bröt ut 1618. Den tändande gnistan var ett uppror i Böhmen som Ferdinand lyckades bemästra genom stöd från andra tyska stater, vilket dock bland annat betalades med Lausitz avträddes till Sachsen (bekräftat i freden i Prag 1635). Svensk och fransk inblandning i kriget skulle dock leda till att den tyska kejsarmakten försvagades även om de rent territoriella förlusterna i den Westfaliska freden 1648 blev blygsamma (Sundgau vid Rhen avträddes till Frankrike). Den ungerska gränsen var dock orolig under denna period då Transsylvaniens furstar förde krig mot habsburgarna för att försvara protestanternas rättigheter. Transsylvanien lyckades tillfälligt erövra flera grevskap i norra Ungern 1621-29, 1645-48. Turkarna hade dessutom erövrat ett mindre landområde vid Donau 1620. Rätten till tribut från habsburgarna hade de dock förlorat efter ett trettonårigt krig som avslutades 1606.

= De spanska habsburgarnas länder = De österrikiska habsburgarnas länder = Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket

= Landförvärv 1653, 1665 och 1675 = Landförlust 1664 = Ockuperat av turkarna 1683

Efter den Westfaliska freden 1648 stärktes habsburgarnas kontroll över Schlesien när de sista betydelsefulla hertigdömena drogs in till den böhmiska kronan 1653 och 1675 när dess hertighus dog ut. Däremellan hade även den habsburgska gren som styrde Främre Österrike med Tyrolen dött ut varmed samtliga österrikiska arvländer kom att styras av en gemensam härskare. Den ungerska gränsen fortsatte dock att vara orolig och i en förödmjukande fred 1664 erhöll turkarna ytterligare ett landområde längs floden Donau. Slutligen kom det turkiska väldet att nå sin största utsträckning när ett ungerskt uppror som turkarna stödde ockuperade större delen av det habsburgskstyrda Ungern. Konflikten kulminerade med turkarnas andra belägring av Wien 1683, som dock misslyckades precis som den första gjorde 1529.

= De spanska habsburgarnas länder = Andra  furstendömen i det Tyskromerska riket

= De österrikiska habsburgarnas länder = Österrikiska landförvärv 1699

Turkarnas nederlag vid Wien 1683 utlöste ett kristet återerövringskrig på Balkan under de följande sexton åren. Buda erövrades 1686 och två år senare föll även Belgrad. Turkarna lyckades återta Belgrad men led ett stort nederlag i slaget vid Zenta 1697. I den följande freden i Karlowitz avträdde turkarna större delen av det historiska kungadömet Ungerns område. Freden var ändå förhållandevis mild och detta berodde på att Österrike ville avsluta det turkiska kriget innan det väntade Spanska tronföljdskriget skulle bryta ut. Ätten Habsburgs spanska gren skulle nämligen snart dö ut och både Österrike och Frankrike gjorde anspråk på att ärva deras omfattande besittningar.

Fortsättning följer på denna sida.