= De spanska habsburgarnas länder
= Österrikiskt landförvärv 1520 |
= De österrikiska habsburgarnas länder
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket |
Karl V som hade ärvt de Burgundiska länderna 1506, Spanien och de Bägge
Sicilierna 1516 samt de Österrikiska arvländerna med den tyska
kejsarkronan 1519 hade även en bror vid namn Ferdinand som enligt tysk sed
hade lika arvsrätt till de habsburgska länderna inom det Tyskromerska
länderna. En delning av det omfattande väldet ägde därför rum 1521-22 så
att Ferdinand erhöll de Österrikiska arvländerna (som 1520 hade utökats
med Württemberg) medan Karl V fick resten. Därmed hade det habsburgska
väldet delats mellan en spansk och en österrikisk gren av dynastin.
= De spanska habsburgarnas länder
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket
|
= De österrikiska habsburgarnas länder
= Böhmiska kronan
= Ungerska kronan |
Den österrikiske ärkehertigen Ferdinand hade gift sig med syster till
Böhmens och Ungerns kung Ludvig II 1520. Sex år senare stupade Ludvig i
det katastrofala nederlaget Mohacs mot turkarna. Ferdinand blev vald till
Ludvigs efterträdare i Böhmen och även i det ungerska lydriket Kroatien.
Men det egentliga Ungern var splittrat mellan Ferdinand och den
transsylvanske vojvoden János Zapolya som stöddes av turkarna. Ett
långvarigt inbördeskrig bröt ut och Ferdinand skulle aldrig få kontroll
över hela Ungern.
= De spanska habsburgarnas länder
= Österrikiska linjens besittningar
= Steierska linjens besittningar
= Tyrolska linjens besittningar |
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket
= Österrikiska landförvärv 1532
= Österrikiska landförluster
|
Ferdinands försök att vinna Ungerns krona mötte ett sådant motstånd från
turkarna att Wien utsattes för en belägring 1529. Under tiden skedde
omvälvande förändringar i själva Tyskland där Martin Luthers idéer spreds.
Ferdinand var inte lika fientligt sinnad till dessa som sin bror Karl V och
protestantismen skulle få fäste i de Österrikiska arvländerna. Eftersom Karl
V prioriterade sitt spanska välde fick Ferdinand ofta agera som dennes
ställföreträdare i Tyskland och 1531 blev han vald till romersk kung och
därmed till Karl V:s formelle efterträdare som tyskromersk kejsare (vilket
skedde 1556). Württemberg återlämnades till sin tidigare hertig 1534, men
kom att förbli under österrikisk överhöghet fram till 1599. Det schlesiska
hertigdömet Oppeln som lydde under Böhmens krona kom däremot att hamna under
direkt habsburgskt styre när dess hertighus dog ut 1532. Det långa kriget om
Ungerns krona avgjordes 1541 när turkarna erövrade den centrala tredjedelen
av Ungern. De övriga tronkandidaterna fick nöja sig med varsin tredjedel av
det gamla riket och turkarna erkände Ferdinand som Ungerns kung i utbyte mot
årliga tributer medan János Zapolyas son blev furste över den turkiska
vassalstaten Transsylvanien. Formell fred slöts dock inte förrän 1570.
Dessförinnan hade Ferdinand dött 1564 och de österriska arvländerna
delades mellan hans tre söner. Den äldste sonen Maximilian fick det
egentliga Österrike samt Böhmen, Ungern och den tyska kejsarkronan. Han var
positivt inställd till protestantismen men förblev katolik hela sitt liv.
Inre Österrike (Steiermark, Kärnten och Krain) gick till Karl som
förespråkade religionsfrihet. Främre Österrike (Tyrolen och de schwabiska
besittningarna) ärvdes av Ferdinand II som bekämpade protestantismen med
våld i sina länder. Sålunda hade den österrikiska grenen av ätten Habsburg i
sin tur delats i en österrikisk, steiersk och tyrolsk linje.
= De spanska habsburgarnas länder
= De österrikiska habsburgarnas länder
= Den yngre tyrolska linjens besittningar |
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket
= Österrikiska landförvärv 1618
= Tillfälliga landförluster 1621-29 och 1645-48
= Österrikiska landförluster 1620, 1635 och 1648 |
Den tolerante ärkehertig Karl i inre Österrike efterträddes 1590 av sin
son Ferdinand som hade fostrats av jesuiter och denne förbjöd
protestantismen i sina länder. Även i det egentliga Österrike hade en yngre
generation habsburgare bekämpat protestantismen och när denna linje dog ut
1618 efterträddes de av Ferdinand som fullbordade deras arbete. Den tyrolska
linjen hade dött ut redan 1602 och dess länder hade då förenats med
huvudlinjens besittningar, men gavs 1625 till Ferdinands bror Leopold (efter
att deras kusin Albrecht hade styrt dem 1620-21).
Ferdinands kamp mot protestantismen skulle emellertid leda till att det
trettioåriga kriget bröt ut 1618. Den tändande gnistan var ett uppror i
Böhmen som Ferdinand lyckades bemästra genom stöd från andra tyska stater,
vilket dock bland annat betalades med Lausitz avträddes till Sachsen
(bekräftat i freden i Prag 1635). Svensk och fransk inblandning i kriget
skulle dock leda till att den tyska kejsarmakten försvagades även om de rent
territoriella förlusterna i den Westfaliska freden 1648 blev blygsamma (Sundgau
vid Rhen avträddes till Frankrike). Den ungerska gränsen var dock orolig
under denna period då Transsylvaniens furstar förde krig mot habsburgarna
för att försvara protestanternas rättigheter. Transsylvanien lyckades
tillfälligt erövra flera grevskap i norra Ungern 1621-29, 1645-48. Turkarna
hade dessutom erövrat ett mindre landområde vid Donau 1620. Rätten till
tribut från habsburgarna hade de dock förlorat efter ett trettonårigt krig
som avslutades 1606.
= De spanska habsburgarnas länder
= De österrikiska habsburgarnas länder
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket |
= Landförvärv 1653, 1665 och 1675
= Landförlust 1664
= Ockuperat av turkarna 1683 |
Efter den Westfaliska freden 1648 stärktes habsburgarnas kontroll över
Schlesien när de sista betydelsefulla hertigdömena drogs in till den
böhmiska kronan 1653 och 1675 när dess hertighus dog ut. Däremellan hade
även den habsburgska gren som styrde Främre Österrike med Tyrolen dött ut
varmed samtliga österrikiska arvländer kom att styras av en gemensam
härskare. Den ungerska gränsen fortsatte dock att vara orolig och i en
förödmjukande fred 1664 erhöll turkarna ytterligare ett landområde längs
floden Donau. Slutligen kom det turkiska väldet att nå sin största
utsträckning när ett ungerskt uppror som turkarna stödde ockuperade större
delen av det habsburgskstyrda Ungern. Konflikten kulminerade med turkarnas
andra belägring av Wien 1683, som dock misslyckades precis som den första
gjorde 1529.
= De spanska habsburgarnas länder
= Andra furstendömen i det Tyskromerska riket |
= De österrikiska habsburgarnas länder
= Österrikiska landförvärv 1699 |
Turkarnas nederlag vid Wien 1683 utlöste ett kristet återerövringskrig på
Balkan under de följande sexton åren. Buda erövrades 1686 och två år senare
föll även Belgrad. Turkarna lyckades återta Belgrad men led ett stort
nederlag i slaget vid Zenta 1697. I den följande freden i Karlowitz avträdde
turkarna större delen av det historiska kungadömet Ungerns område. Freden
var ändå förhållandevis mild och detta berodde på att Österrike ville
avsluta det turkiska kriget innan det väntade Spanska tronföljdskriget
skulle bryta ut. Ätten Habsburgs spanska gren skulle nämligen snart dö ut
och både Österrike och Frankrike gjorde anspråk på att ärva deras omfattande
besittningar. Fortsättning följer på denna sida. |