= Österrike
= Landförvärv 1815 |
= Andra stater i det Tyska förbundet
= Stater styrda av habsburgska sidolinjer |
Efter förödmjukelsen av Österrike 1809 vände lyckan för Napoleon. I
Spanien och Ryssland drabbades hans arméer av stora förluster och
Österrike var med och bildade den sjätte koalitionen som till slut
besegrade Frankrike 1813-14. När Europas gränser skulle ritas av
Wienkongressen 1814-15 följdes legitimitetsprincipen som innebar att
Österrike fick tillbaka nästan alla landområden som hade förlorats sedan
revolutionskrigen inleddes. De enda undantagen var Österrikiska
Nederländerna, Västgalizien samt de små schwabiska besittningarna.
Österrike kompenserades dock med en mycket starkare ställning i Italien
där Habsburgska sidolinjer även tilldelades furstendömen. Som en
ersättning för det år 1806 upplösta Tyskromerska riket bildades det Tyska
förbundet där Österrike var permanent ordförandeland.
= Österrike
= Andra stater i det Tyska förbundet |
= Landförvärv 1846 och 1865
= Landförluster 1859-60 |
Det som Wienkongressen inte tog hänsyn till var den framväxande
nationalismen. Det österrikiska kejsardömet var splittrat i en mängd olika
nationaliteter. Tyskar, italienare, polacker och ungrare ställde alla krav
på att bilda egna nationalstater vilka hotade Österrikes fortbestånd. Krakow
som sedan 1815 hade varit en självständig stadsrepublik annekterades 1846 av
Österrike med ryskt och preussiskt godkännande eftersom det hade blivit en
härd för polsk nationalism. Under revolutionsåret 1848 gjorde Ungern ett
uppror som endast kunde kuvas med rysk hjälp. Och det var även med stöd från
Ryssland som Österrike året efter lyckades förhindra Preussens kung att
skapa ett enat Tyskland som inte inkluderade Österrike. Även i Italien hade
Österrike lyckats avvärja de italienska nationalisternas försök att kasta ut
Österrike.
Men i längden gick inte denna utveckling att förhindra. Frankrikes
kejsare Napoleon III allierade sig med de italienska nationalisterna och i
ett krig 1859 erövrade de Lombardiet från Österrike. Strax efter störtades
de habsburgska sidolinjer som hade regerat i Toscana, Modena och Parma
varefter dessa stater anslöt sig till kungariket Sardinien som bildade det
enade Italien. Danska nationalister försökte under samma tid skapa en dansk
nationalstat genom att stadsfästa en gemensam grundlag för Slesvig och
kungariket Danmark. Eftersom Slesvig ingick i de tyska nationalisternas
planer för ett enat Tyskland lyckades de övertala Preussen och Österrike att
gemensamt förklara krig mot Danmark och 1864 erövrades de danskstyrda
hertigdömena Slesvig-Holstein. Eftersom Preussen inte ville skapa en ny tysk
småstat kom de överens med Österrike om att tills vidare administrera varsin
del av Slesvig-Holstein, det var Holstein som föll på Österrikes lott.
= Österrike
= Ungern
= Landförluster 1866
Tvisten mellan Österrike och Preussen om Slesvig-Holsteins framtid visade
sig vara olöslig. Preussen ville ha båda områden och accepterade inte
Österrikes förslag om att byta Holstein mot områden i Schlesien. Det slutade
med att ett krig mellan Österrike och Preussen bröt ut 1866. De flesta tyska
stater stödde Österrike, men Preussen var allierad med Italien och hade en
modernare armé. Preussen vann en klar seger och upplöste det Tyska förbundet
till förmån för ett eget förbund där Österrike inte tilläts delta och som
1871 omvandlades till kejsardömet Tyskland. Österrike förlorade därmed den
ledarställning som de hade haft i Tyskland sedan 1438. Men i övrigt var
fredsvillkoren milda och Österrike behövde bara överlämna Holstein till
Preussen och Venetien till Italien.
Eftersom Tysklands och Italiens enande hade försvagat Österrikes
ställning var det nu viktigt att uppnå en förlikning med de ungerska
nationalisterna om den österrikiska monarkin skulle ha någon framtid. En
kompromiss förhandlades fram 1867 som innebar att Österrike delades i två
delar som var i union med varandra och där den ena delen var en ungersk
nationalstat. Den nya staten kom hädanefter att kallas för
"Österrike-Ungern". Ungrarna var nöjda med denna lösning, men det fanns gott
om andra nationaliteter inom det österrikiska monarkin som avundades
ungrarnas nyvunna ställning, Såsom tjecker, rumäner, polacker och sydslaver.
= Österrike
= Ungern
= Landförvärv 1878/1908
= Ockuperat 1878-1908
1875 utbröt ett uppror i Bosnien-Hercegovina mot det Osmanska riket.
Detta utlöste i sin tur ett krig mellan Ryssland och och det Osmanska riket
1877-78 som slutade mot en klar rysk seger och upprättandet av en stor
ryssvänlig bulgarisk stat på Balkanhalvön. De övriga stormakterna kunde inte
tolerera en sådan kraftig ökning av Rysslands inflytande regionen.
Berlinkongressen sammankallades för att lösa tvisterna och den beslutade att
den bulgariska staten skulle minskas i omfång och att maktbalansen skulle
bevaras genom att Österrike-Ungern tilläts ockupera Bosnien-Hercegovina samt
Sancak-Novi Pazar 1878. Ockupationen skulle vara ända till 1908 då
ungturkarnas maktövertagande i Istanbul aktualiserade behovet av en
permanent lösning av Bosniens ställning. Österrike-Ungern valde att
annektera Bosnien-Hercegovina men återlämnade Sancak-Novi Pazar till de
turkiska myndigheterna. Denna åtgärd förvärrade motsättningarna mellan
Österrike-Ungern och Ryssland som var rivaler om inflytandet på
Balkanhalvön. Det ryska missnöjet mot annekteringen gjorde Ryssland mycket
beslutsamt att förhindra en repris 1914 och bidrog därmed till det första
världskrigets utbrott.
= Österrike
= Landförvärv 1919
= Landförluster 1919
När den österrikiske tronföljaren mördades av serbiska nationalister i
Sarajevo 1914 utlöstes det första världskriget 1914-18 som resulterade i den
habsburgska monarkin undergång. Österrike-Ungern hamnade på den förlorande
sidan och segrarmakten lät de olika minoriteterna bilda egna nationalstater
med gränser som drogs väldigt oförmånligt för både tyskspråkiga österrikare
och ungrare. Det lilla som återstod av den Österrikiska staten efter freden
i Versailles 1919 var en nästan helt homogen tyskspråkig republik. Det enda
nya landområde som tillkom var en tyskspråkig landremsa som hade tillhört
Ungern och som i en folkomröstning 1919 röstade för att ansluta sig till
Österrike och bildade delstaten Burgenland.
= Tyska riket
= Österrikisk landförlust 1938
I den nya österrikiska republiken fanns det en stor opinion för att
ansluta landet till Tyskland. Men detta hade hade segrarmakterna förbjudit i
freden i Versailles. Det motvilligt självständiga Österrike kom att plågas
av motsättningar mellan kristdemokratern och socialdemokrater. De
förstnämnda hade makten under större delen av tiden. Men när den ekonomiska
krisen på 1930-talet gjorde ett valnederlag oundvikligt valde
kristdemokraterna att införa diktatur 1933 och utplåna den
socialdemokratiska rörelsen. Detta ökade inte kristdemokraternas popularitet
utan gjorde att nazisterna blev den ledande oppositionsrörelsen. 1938
marscherade tyska trupper in i Österrike under folkligt jubel och utan att
möta något motstånd varmed "Anschluss" var ett faktum.
Som en del av Tyskland förlorade Österrike andra världskriget 1939-45 och ockuperades av
segrarmakterna under tio år efter kriget. Dessa hade bestämt att Österrike
skulle återuppstå som en självständig stat och detta skedde 1955 då
Österrike blev en demokratisk stat med ständig neutralitet. Tillbaka till
Österrikes startsida. |