Innan Irland erövrades av England var ön splittrad i flera olika kungadömen som lydde under en överordnad högkung. Hur mycket makt dessa hade och hur länge Irland hade haft högkungar är omdiskuterat. Den traditionella regentlängden sträcker sig ända bak till år 1934 före Kristus födelse och är uppenbart inte trovärdig. Den förste kung som går att belägga är Niall Noigiallach som tros vara, näst efter Djingis Khan, den person som flest människor härstammar ifrån. Enligt DNA-analyser har nämligen någon från hans tid lämnat efter sig ett mycket stort antal barn på Irland. Det är emellertid först från och med 700-talet som man med säkerhet kan hävda att det fanns överordnade högkungar på Irland och att de först i mitten av det följande seklet fick verklig makt över ön. På 1000-talet splittrades denna enhet av tronstrider och under 1100-talet inleddes Englands långvariga dominans genom att de 1169 ingrep i en av raden av tronstrider. Påven erkände Englands kung som "lord of Ireland" 1171 men det var först efter medeltiden som engelsmännen fick kontroll över hela ön. 1541 byttes titeln "lord" ut mot "kung" i de engelska kungarnas titulatur för att sedan försvinna helt när Irland förenades med Storbritannien i en realunion 1801.

Högkungar

400-talet -458 458-466 466-482 482-507 507-534 534-544 544-565 565-566 566-569 569-572 572-586 586-598 598-604 598-604 604-612 612-615 615-628 628-642 642-654 654-665 665-671 671-675 675-695 695-704 704-710 710-722 722-724 724-728 724-734 734-743 743-763 763-770 770-797 797-819 819-833 833-838 838-846 846-862 862-879 879-916 916-919 919-944 944-956 956-980 980-1002	Niall Noigiallach Lóegaire mac Néill Eogan Ailill Molt Lughaid mac Loeguire Muircheartach Tuathal Maelgarb Diarmait mac Cerbaill Fearghus & Domhnall Ainmire mac Sétnai Eochaidh & Baedan Báetan mac Ninnedo Áed mac Ainmuirech Colmán Rímid Áed Sláine Aedh Uairidhnach Máel Coba mac Áedo Suibne Menn Domnall mac Áedo Conall Cael & Ceallach Blathmac & Diarmaid Seachnasach Ceannfaeladh Finnachta Fleadhach Loingsech mac Óengusso Congal Ceann Maghair Fearghal Fógartach Cináed mac Írgalaig Flaithbertach mac Loingsig Áed Allán Domnall Midi Niall Frossach Donnchad Midi mac Domnaill Aed Oirdnide mac Neill Conchobar Niall Caille mac Áeda Thorgest Máel Sechnaill mac Maíl Ruanaid Aed Finliath Flann Sinna Niall Glúndub Donnchad Donn Congalach Cnogba Domnall ua Néill Máel Sechnaill mac Domnaill
1002-1014	Brian Bóruma mac Cennétig (Brian Boru)
1014-1022 1022-1024 1022-1024 1024-1064 1055-1086 1083-1121 1101-1119 1119-1156 1156-1166	Máel Sechnaill (andra gången) Corcran Claireach Conn Ó Lochlain Donnchad mac Briain Toirdhealbhach Ua Briain Domhnall MacLochlainn Muircheartach Ua Briain Toirdhealbhach Ua Conchobhair Muirchertach MacLochlainn
1166-1186	Ruaidri Ua Conchobair (Rory O'Connor)
1186-1258 1258-1260 1260-1315 1315-1318 1318-1541	Engelskt styre Brian Ua Neill Engelskt styre Edubard a Briuis (Edward Bruce) Engelskt styre
(i personalunion med England, samt Skottland från 1601)
1541-1547 1547-1553 1553 1553-1558 1558-1603 1603-1625 1625-1649 1649-1650 1650-1660 1660-1685 1685-1690 1690-1694 1690-1702 1702-1714 1714-1727 1727-1760 1760-1801 1801-1922 1922-1949 1949-	Henry VIII Edward VI Jane Grey Mary I Elizabeth James I Charles I Charles II Interregnum Charles II (andra gången) James II Mary II William III Anne George I George II George III Union med Storbritannien Irländska fristaten Republik