= Norge   = Danmark   = Sverige   = Finland   Island

Skandinaviens tre historiska kungadömen uppstod under vikingatiden, det viktigaste riket var det lilla men tätbefolkade danska riket som dominerade mycket av Skandinaviens medeltida historia. Det svagaste var Norge, redan under vikingatiden var Norge ofta under danskt välde och 1319 kom Norge i personalunion med Sverige. 1380 ersattes den med en liknande union med Danmark och 1389 förenades alla tre kungadömen i Kalmarunionen. Sverige som under 1100- och 1200-talet  hade erövrat Finland var missnöjd med den den danska dominansen i unionen och från mitten av 1400-talet gjorde svenskarna ofta uppror och var för det mesta självständiga tills unionen upplöstes slutligt 1521. Norge förblev dock under dansk kontroll.

1500-talet och 1600-talet innebar en förändring av maktbalansen i norden när Sverige expanderade längs östersjökusten och erövrade stora landområden från Danmark-Norge. Sveriges stormaktsställning förlorades dock tillsammans med de baltiska provinserna till Ryssland 1721. Nästa omvälvning kom under napoleonkriget då Ryssland erövrade Finland och gjorde det till en självstyrande del inom det ryska imperiet. Som en kompensation erövrade Sverige Norge från Danmark och förenade detta land med Sverige i en personalunion. Norrmännen var dock missnöjda med arrangemanget och upplöste unionen 1905. Tolv år senare blev Finland självständigt från Ryssland. Under andra världskriget förlorade Finland flera landområden varmed Skandinavien fick dess nuvarande gränser.