= Gwynedd = Deheubarth = Powys = Brycheiniog = Morgannwg = Gwent

När England erövrades av anglosaxarna trängdes den keltiska befolkningen gradvis tillbaka. Det område som höll ut längst var Wales, vilket dock var splittrad i en mängd olika furstendömen, kartan ovan anger de viktigaste. De walesiska härskarnas titlar kan antingen översättas med kung eller furste. Ofta kunde en av dem vara mäktig nog att tituleras som "kung av britterna" (= walesarna) och var därmed den som ledde Walesarnas motstånd mot engelsmännen. De kunde dock inte förhindra Englands gradvisa erövring av landet. Det var det låglänta sydöstra Wales som först erövrades av England eftersom det västra Wales och de bergiga delarna i Wales inre hade bättre geografiska förutsättningar att göra motstånd. Det sista furstendöme som erövrades av England var Gwynedd i nordväst som gick under 1283. Detta furstendöme hade också varit det mäktigaste i Wales och flera av dess härskare hade även burit titeln kung av britterna. Deras främste utmanare om den rangen var Deheubarth i sydväst. Men detta furstendömes territorium blev efterhand kraftigt reducerat och var under 1200-talet en obetydligt klientstat till Gwynedd och erövrades tillsammans med detta av England 1283.
 

Gwynedd			Seisyllwg
ca 450-460 ca 470-480 ca 500-534 ca 520-547	Cunedda ap Edern Einion ap Cunedda Cadwallon ap Einion Maelgwn ap Cadwallon		600-talet -872 872-878 878-909 909-920 909- (950) 920	Seisyll Gwgon Förenat med Gwynedd Cadell ap Rhodri Clydog ap Cadell Hywel Dda (den gode) Hela Seisyllwg förenas med Dyfed och bildar det nya riket Deheubarth
ca 547-580 ca 580-599 ca 599-613 ca 613-625	Rhun ap Maelgwn Beli ap Rhun Iago ap Beli Cadfan ap Iago
ca 625-634 ca 634-655	Cadwallon ap Cadfan Cadafael ap Cynfeddw
ca 655-682	Cadwaladr ap Cadwallon		Deheubarth
ca 682-720	Idwal ap Cadwaladr
ca 720-754	Rhodri ap Idwal
ca 754-798	Caradog ap Meirion
ca 798-816	Cynan ap Rhodri		(905) -950	Hywel Dda (samme som ovan)
814-825	Hywel ap Rhodri		950-953	Rhodri ap Hywel
825-844	Merfyn Frych (den fräknige)		950-954	Edwin ap Hywel
844-878	Rhodri Mawr (den store)		950-986	Owain ap Hywel
878-916	Anarawd ap Rhodri		986-999	Maredudd ab Owain
916-942	Idwal Foel (den skallige)		999-1005	Förenat med Gwynedd
942-950	Förenat med Deheubarth		1005-1018	Edwin ab Einion
950-969	Ieuaf ab Idwal		1005-1018	Cadell ab Einion
950-979	Iago ab Idwal		1018-1023	Förenat med Gwynedd
974-985	Hywel ab Ieuaf		1023-1033	Rhydderch ab Iestyn (Morgannwg)
985-986	Cadwallon ab Ieuaf		1033-1044	Hywel ab Edwin
986-999	Förenat med Deheubarth		1044-1045	Förenat med Gwynedd
999-1005	Cynan ap Hywel		1045-1055	Gruffydd ab Rhydderch
1005-1018	Aeddan ap Blegywryd		1055-1063	Förenat med Gwynedd
1018-1023	Llywelyn ap Seisyll		1063-1072	Maredudd ab Owain ab Edwin
1023-1039	Iago ab Idwal ap Meurig		1072-1078	Rhys ab Owain
1039-1063	Gruffydd ap Llywelyn		1078-1093	Rhys ap Tewdwr
1063-1075	Bleddyn ap Cynfyn		1093-1116	Erövrat av England
1075-1081	Trahaearn ap Caradog		1116-1137	Gruffydd ap Rhys
1081-1137	Gruffydd ap Cynan		1137-1143	Anarawd ap Gruffydd
1137-1170	Owain Gwynedd ap Gruffydd		1143-1153	Cadell ap Gruffydd
1170-1173	Maelgwn ab Owain Gwynedd		1153-1155	Maredudd ap Gruffydd
1170-1190	Rhodri ab Owain Gwynedd (i väst)		1155-1197	Rhys ap Gruffydd
1170-1195	Dafydd ab Owain Gwynedd (i öst)		1197-1201	Gruffydd ap Rhys II
1195-1240	Llywelyn Fawr (den store)		1199-1230	Maelgwn ap Rhys
1240-1246	Dafydd ap Llywelyn		1216-1234	Rhys Gryg
1246-1255	Owain Goch ap Gruffydd		1234-1244	Rhys Mechyll
1246-1282	Llywelyn ap Gruffydd		1244-1271	Maredudd ap Rhys Grug
1282-1283	Dafydd ap Gruffydd		1271-1283	Rhys ap Maredudd

Wales erövrades av England 1283. Bortsett från ett uppror lett av Owain Glyndŵr 1400-1415 har Wales därefter alltid varit förenat med England och titeln "prins av Wales" har varit förbehållen den äldste sonen till Englands kung.

Engelska tronföljare med titeln prins av Wales

1301-1307 1343-1376 1376-1377 1399-1413 1453-1471 1470-1483 1483-1484	Edward of Caernarvon Edward (den svarte prinsen) Richard of Bordeaux Henry of Monmouth Edward of Westminster Edward Plantagenet Edward of Middleham	=1307-1327 = 1377-1399 = 1413-1422 = 1483
1486-1502 1502-1509 1537-1547	Arthur Tudor Henry Tudor Edward Tudor	= 1509-1547 = 1547-1553
1603-1612 1612-1625 1630-1649	Henry Frederick Stuart Charles (I) Stuart Charles (II) Stuart	= 1625-1649 = 1660-1685
1688-1689	James Francis Edward Stuart
1714-1727 1727-1751 1751-1760 1762-1820 1841-1901 1901-1910 1910-1936 1948-2022 2022-	George Augustus Frederick Lewis George (III) George (IV) Albert Edward (VII) George (V) Edward (VIII) Charles (III) William	= 1727-1760 = 1760-1820 = 1820-1830 = 1901-1910 = 1910-1936 = 1936 = 2022-

= Walesiska härskare som bar titeln "kung av britterna" och därmed var överordnad alla andra walesiska härskare. Från och med 1100-talet kom denna titel att ersättas med titeln "prins av Wales".
= kung av England/Storbritannien