Baden

Föregångaren till Baden var grevskapet Breisgau som tillhörde ätten Zähringen. Greve Berthold den skäggige erhöll 1061 hertigdömet Kärnten och markgrevskapet Verona som förläningar åt sig och sin son Hermann, men eftersom han stödde påven under investiturstriden förlorade de dessa länder under 1070-talet. Hermanns son med samma namn  fortsatte dock att titulera sig som markgreve av Verona tills den sistnämnde från och med 1112 antog titeln markgreve av Baden. Baden var den del av grevskapet Breisgau som hans far hade ärvt. Berthold den skäggiges andre son Berthold II lät sig väljas till påvevänlig hertig av Schwaben 1092 men försonades med den tyske kungen 1098 varmed han avstod från Schwaben mot att hans del av Breisgau upphöjdes till hertigdömet Zähringen. När Berthold II:s gren av ätten Zähringen dog ut 1218 delades hans besittningar mellan markgrevarna av Baden och greven av Urach och Kyburg. Därefter ingick hertig av Zähringen bland markgrevarna av Badens titlar. Den del av Zähringen som gick till Urach återförenades med Baden  tillsammans med flera andra områden under Napoleonkrigen då Baden också upphöjdes först till ett kurfurstendöme och sedan till ett storhertigdöme.

Grevskapet Breisgau

-982 982-1006 1006-1024 1024-1078	Berthold I Berthold II Berthold III Berthold der Bärtige (den skäggige)
Breisgau delas mellan Bertholds son och brorson och utvecklas  till hertigdömet Zähringen och markgrevskapet Baden Hertigdömet Zähringen (titeln hertig av Zähringen används först 1098)
1092-1111 1111-1122 1122-1152 1152-1191 1152-1186 1186-1218	Berthold II Berthold III Konrad Hugo von Ulmburg Berthold IV Berthold V
Zähringen delas mellan greven av Urach och markgrevarna av Baden Markgrevskapet Baden (titeln markgreve av Baden används först 1112)
1061-1074	Hermann I
1074-1130	Hermann II
1130-1160	Hermann III der Grosse (den store)
1160-1190	Hermann IV

Baden delades i Baden-Baden och Baden-Hachberg 1190. Därmed var Baden fram till 1503 delat mellan två släktgrenar som i sin tur genomgick flera arvskiften. De två släktgrenarna redovisas i varsin kolumn nedan.

Baden-Baden			Baden-Haschberg
1190-1242	Hermann V		1190-1231	Heinrich I
1242-1250	Hermann VI		1231-1290	Heinrich II
1250-1268 1250-1288 1288-1297 1288-1295 1288-1291 1291 1288-1332 1297-1335	Friedrich I Rudolf I Hesso Rudolf II Hermann VII Delas i Baden, Phorzheim, och Eberstein Rudolf III Rudolf Hesso		1290 1290-1330 1330-1369 1369-1386 1386-1409 1386-1410 1410-1415	Delas i Haschb., Sausenb. Heinrich III Heinrich IV Otto I Johann Hesso Otto II
Baden-Pforzheim			Baden-Sausenberg
1291-1300 1291-1348 1348 1348-1361	Hermann VIII Rudolf IV Delas i Phorzheim och Baden Rudolf V		1290-1313 1313-1318 1313-1352 1313-1384 1352-1428 1428-1441 1441-1444 1441-1487 1487-1503	Rudolf I Heinrich Rudolf II Otto Rudolf III Wilhelm Hugo Rudolf IV Philipp (furste av Oranien)
Baden-Eberstein
1291-1333 1333-1353	Friedrich II Hermann IX

De olika delarna av Baden förenades en efter en med Baden-Baden som uppstod 1348 när Baden-Phorzheim delades. 1503 är Baden återigen enat.

Baden-Baden

Baden-Baden delades 1515 i B-Baden, B-Sponheim och B-Durlach samt 1536 i B-Baden och B-Rodemachern. 1588 dog grenen som styrde B-Baden ut och dess land förenades med B-Rodemachern. B-Sponheim dog ut redan 1533.

Baden (-Durlach)
Kurfurstendöme 1803-1806 och därefter storhertigdöme

* = Ludwig Wilhelm kallades även för Türkenlouis efter sina insatser som fältherre mot turkarna.

= Schwaben   = Verona   = Kärnten   = Österrike