|
Lantmilissoldater avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på
taket i Rosenborgs slotts riddarsal (se närbild längst ned
på denna sida).
Under 1700-talets första årtionde bar den
danska armén huvudsakligen ljusgrå rockar med en särskild regementsfärg
på foder och uppslag. En ny uniformsförordning den 24 oktober 1711 stadgade att den
danska armén hädanefter skulle ha röda rockar. De regementen som var uthyrda
till sjömakterna omfattades dock inte av denna utan det var först med
förordningen från 1716 som hela den danska arméns fick sina röda uniformer
fastställda.
I början av av den här perioden var väst och benkläder (byxor och strumpor)
vanligen i samma färg som uppslag och foder. Men enligt Daniel Schorr och
Lars-Eric Höglund skulle dessa plagg vid samtliga regementen vara röda från och med 1711.
Karsten Skjold Petersen hävdar emellertid att detta gällde först från och
med 1716 och att väst och benkläder dessförinnan var i regementsfärgen. Det
förekom dock vid slaget vid Gadebusch att soldaterna hade damasker av röd
tältduk som täckte strumporna.
Vissa detaljer är det svårt att finna uppgifter om. Till exempel finns det
få uppgifter om vilken färg galonen på hattarna
hade. Dessa kan ha
varit i regementsfärgen (början av perioden?) eller i knappfärgen (senare
delen av perioden?). Hade de "gula" mässingknappar är det alltså troligt att
hattarna var kantade med gula snören, och om de hade "vita" knappar av
silver eller tenn kan de ha haft vita snören. Hatten hade även en
rosett/kokard som i början av perioden kan ha varit i uppslagsfärgen och
senare blev svart.
Färgen på kragen redovisas vanligen inte separat (Karsten Skjold Petersen
klumpar ihop dem med uppslagen) och därför är det inte lätt att avgöra ifall
regementena hade krage på sina rockar. Jag har gjort ett antagande att
uniformerna under 1700-talets första årtionde saknade krage men att de kom i
bruk vid tiden för Danmarks återinträde i kriget 1709. Enligt Karsten Skjold
Petersen skulle krage ha ingått i m/1711-uniformen för att sedan tillfälligt
försvinna igen 1731
Från 1728 finns det bilder av Worgewitz som visar att
de värvade regementena (men inte lantmilisen) bar sina rockar oknäppta och
med uppvikta rockskört. Exakt när denna förändring ägde rum är oklart, men
enligt Karsten Skjold Petersen hade m/1711-uniformerna inte uppvikta
rockskört. Jag har nedan avbildat m/1716-uniformerna i enlighet med
Worgewitz bilder, men förändringen kan ha ägt rum senare.
Christian V:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707.
I mitten syns grenadjärer från Grenadjärkåren (en närbild
finns längst ned på denna sida)
|
|
Livgardet till fot |
|
1686-1702 |
1707-1713 |
1714-1716 |
1716-1731 |
|
Paillegul rock med rött foder och uppslag
samt 72 vita knappar. Röd kassock/kappa med paillegult foder och uppslag
samt gula knappar. Röd väst och röda benkläder. |
Paillegul rock med rött foder och uppslag
samt 34 mässingknappar. Röd kappa med paillegult foder och uppslag samt
gula knappar. Röd väst och röda benkläder. Hatt med guldgalon och svart
kokard. Rött lock med brodyr och galon på patronväskan. |
Röd rock med paillegult foder och
paillegula uppslag med rand av silver samt 34 försilvrade knappar och
vita knapphål. Paillegul väst och paillegula benkläder. Hatt med
silvergalon och svart kokard. Paillegult lock med silverbrodyr på
patronväskan. Vit halsduk. |
Samma som tidigare fast med röda
benkläder. |
Under det skånska fälttåget 1709-1710 uppgav en svensk spionrapport att
Livgardet hade "röda rockar och kappor med gula uppslag
och kragar". Den uniform som delades ut 1707 hade helt klart de
omvända färgerna, men Livgardet verkar ha tagit med sig en äldre uniform
som en slags släpmundering under fälttåget. Huruvida den utgjordes av de
röda kassockerna med gult foder som avskaffades 1702 eller om Livgardet
rent av hade röda rockar 1702-1707 är oklart. Underofficerare och spel
hade visserligen röda rockar 1702-1707, men officerarna hade ponceauröda rockar med paillegula uppslag från 1708
vilket var de omvända färgerna jämfört med manskapet.
|
|
Grenadjärkåren
|
1702-1706 |
1708-1709 |
1712-1716 |
1724-1731 |
|
Röd rock med tennknappar och
ljusblått foder samt ljusblå uppslag med silverkant. Rocken var
dekorerad med 20 aln vit silkesgalon och 8 lod silvergalon. Kappa med
broderat vapen (vid vänster axel?). Pälsmössa med mässingsplåt. 30 tennknappar till både rock och kappa (enligt
kopparsticket hade rocken ca 16 i en enkel rad). Ljusblå byxor och
vit halsduk. Frederik IV:s monogram i mässing på patronväskan.
Förtent luntbetäckare
på bantlären. |
Sedan 1706, röd rock med blå uppslag och krage samt 26 försilvrade
knappar. Blå strumpor. Björnskinnsmössa med en front av blått och
lite rött kläde,
förgyllt namnchiffer och röd luva samt kantad med silvergalon.
Luntbetäckare av mässing. 1708 fick kåren tillåtelse att ha livgehäng, bantlär och patronväsklock, överdraget med blått kläde
och kantat med silvergaloner. |
Röd rock med 34 vita knappar (3 på
vardera uppslag) och vita knapphål samt ljusblått foder och uppslag.
Ljusblå väst och benkläder.
1716-1724
Samma som ovan fast med röda benkläder. |
Röd rock med vita knappar och
knapphål samt ljusblått foder och uppslag. Ljusblå väst och röda
benkläder. 1724 infördes en ny typ av grenadjärmössa av läder och
samtidigt upphörde bantlär, livgehäng och locket till
patronväskan att vara överdragna med blått kläde. |
|
Utseendet på den uniform som bars 1709-1712 är okänt. |
|
|
Drottningens livregemente |
|
1691-1702, dec. 1709 |
?-1711 |
1712-1716 |
1716-1731 |
|
Röd rock med gult foder, gula uppslag.
Mässingknappar 1705. |
Gul rock, gult
foder, gula uppslag |
Röd rock, gult
foder, gula uppslag, tennknappar (gula benkläder?). |
Samma som
innan men med röd väst och röda benkläder. |
År 1702 ska officerarna utöver scharlakansröda rockar även ha haft vita
strumpor, vita fjädrar i hatten och en vit livbindel runt midjan. Grenadjärmössorna
var vid samma tid av gult plysch, men med en
framsida i svart sammet med
silverbroderier och i mitten av denna var regementsnamnet broderat ("Königin"
eller "Dronningen"). Utöver rocken hade regementets soldater även
en röd kassock med uppslag och krage av gult plysch.
Grenadjärmössor av mitratypen omnämns också i en samtida beskrivning
från 1705 av den bataljon som sändes till Österrike. Mössan beskrevs vid
en trupparad vara av röd plysch med gul sköld och på baksidan
“Drottningen" broderat i silver”. Stavningen borde vara dansk eftersom
den tyskromerska kejsarinnan frågade den danske ambassadören vad ordet
betydde. Det är vid detta tillfälle som regementet uppges ha haft
mässingknappar.
Regementet beskrevs vid Gadebusch 1712 som klätt i såväl röda, blå
som grå uniformer. Det fanns då rockar som var lagade med 40
olikfärgade lappar. Skicket på uniformerna var så dåligt att regementet
var tvunget att ta uniformer från den ena bataljonen och låta den ligga
i kvarter, för att kunna utrusta den andra så att den kunde delta i
slaget.
|
|
Prins Christians regemente |
|
 
1691-1710 |
1714-1716 |
1716-1721 |
|
Ljusgrå rock med röda uppslag (nyanserna beskrivs som "grå" 1691, "ljusgrå" 1695"järngrå" 1702,
och "vit"
1710 samt "karmosinröd" 1691, "mörkröd" 1695 och "röd 1702 & 1709).
Kappor/kasocker i samma färg som rocken 1702 och 1709. Röda strumpor
1702 |
Röd rock med mässingknappar samt svart foder, krage och
uppslag (svarta benkläder?). |
Röd rock med tennknappar och ljusblå knapphål,
ljusblått foder, ljusblå uppslag och krage med svart rand samt
röd väst och röda benkläder.
|
Officerarna uppges 1702 ha haft samma färger som de meniga förutom
på fodret och livbindeln.
Grenadjärerna ska vid samma tid ha haft mössor som var gjorda helt av
päls. I Österrike omnämns de dock ha haft grenadjärmössor
av kläde med regementsnamnet broderat på baksidan. Det finns också olika
bud om hur m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.
|
|
Prins Georgs regemente |
|
1695- |
1704 |
1713-1716 |
1716-1721 |
|
Ljusgrå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder. |
Blå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder. I engelsk tjänst
1701-1713. |
Röd rock med aurorafärgat foder och
uppslag samt blå ränder på uppslag och ärm. |
Röd rock med aurorafärgat foder och
uppslag samt blå ränder på uppslag och ärm. Väst och benkläder röda.
Tennknappar sedan 1717. |
Det finns olika bud om hur
m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut. |
|
Prins Carls
regemente |
1691-1695 |
1704 |
1714-1716 ? |
1716-1722 |
|
Ljusgrå rock
med gula uppslag och gult foder. |
Blå rock med
röda uppslag och rött foder. I engelsk tjänst 1701-1713. |
Fick röd rock senast 1714 men i övrigt är
uniformen helt okänd. |
Röd rock med tennknappar, ljusblått foder och
uppslag samt orangea ränder på uppslag och ärm. Väst och benkläder röda. |
Snorrason nämner en
källa (Vrigny) som skrev att det nyuppsatta dragonregementet
Württemberg-Oels hade grå rockar med gula uppslag 1702, men tror att
den i själva verket beskriver Prins Carls regemente som fanns vid
samma ort eftersom dragonregementets värvningspatent anger blå rockar
med röda uppslag. Skjold Peterson har däremot utgått från att källan har
angett rätt regementsnamn. Följden av detta tycks vara att två uniformer
och två regementen har kombinerats på olika sätt av Snorrason och Skjold
Petersen.
Det
finns också olika bud om hur m/1716-uniformens
ärmuppslag såg ut.
|
|
Själländska regementet |
|
1691-1695, (1708?) |
1704 |
1714-1716 |
1716-1723 |
|
Ljusgrå rock
med blå uppslag och blått foder. |
Blå rock med vita uppslag och vitt foder. I holländsk tjänst 1701-1714. |
Röd rock med uppslag, foder (och benkläder?) i feuille
morte samt mässingknappar. |
Samma som tidigare fast med röd väst och röda benkläder. |
Snorrason nämner ett
beslut från 1707 om att Själländska skulle ha mässingknappar och blått ylle för
knapphålen samt blå byxor och strumpor. Dessa färger anges även av
Skjold Petersen för år 1708, vilket tyder på att 1691 års
uniformsförordning följdes även på 1700-talet trots att Skjold Petersen inte
nämner något om grå rockar.
|
|
Jylländska regementet |
|
 
1685-1710 |
1714-1716 |
1716-1731 |
|
Ljusgrå
rock med rött foder och röda uppslag. Färger på hatt och halsduk enligt
en beskrivning av Vrigny från 1702. |
Röd rock med
vita uppslag, knapphål och foder samt mässingknappar. |
Samma som
innan, men benkläder och väst ska nu vara röda. |
|
|
Fynska regementet |
|
 
1691-1710 |
1714-1716 |
1716-1721 |
|
Ljusgrå rock
med uppslag och foder i grönt. 1702 uppgavs väst och benkläder vara
gröna, knapparna vita, hattgalon gul och kokarden grön-vit. Kragen uppgavs
1702 ha varit röd, men det kan ha varit halsduken som avsågs. |
Röd rock med
grönt foder, uppslag och benkläder samt mässingknappar. |
Samma som
innan men benkläder och väst ska nu vara röda. |
Vilken
nyans som Fynska regementets gröna färg hade nämns inte förrän 1735 då den
uppgavs vara mörkgrön. En plansch från 1716 som visar de olika regementenas
ärmuppslag har dock avbildat Fynska regementen med
en ljusgrön nyans. |
|
Oldenburgska regementet |
|
1691-1699 |
1701-1713 |
1713-1716 |
1716-1731 |
|
Ljusgrå rock
med uppslag och foder i muskus (= rödbrunt eller mörkbrunt enligt SAOB). |
Uniformen
okänd under spanska tronföljdskriget när Oldenburg var i engelsk tjänst. |
Röd rock med mässngknappar och ljusgröna uppslag med vit
rand. |
Röd rock med mässingknappar, ljusgrönt foder, ljusgröna
uppslag med rand i aurora. Röd väst och röda benkläder. |
|
|
Marinregementet |
|
1695- |
December 1709 |
1714-1716 |
1716-1721 |
|
Ljusgrå rock med ljusgrå uppslag och
foder. |
Röd rock med
citrongula uppslag enligt en svensk spionrapport. Ska dock ha haft grå
rock med orangea uppslag samma år. |
Röd rock med
stålgrått foder och stålgrå uppslag med vita slejfer samt
mässingknappar. |
Röd rock med
foder och uppslag i aurora samt vita slejfer på uppslagen.
Mässingknappar, röd väst och röda benkläder. |
|
|
"Köpenhamns garnisonsregemente"
(var uppkallat efter sina regementschefer: Schack, Schwärtzel, prinsen
av Hessen och Zepelin) |
|
 
m/1691 |
December 1709 |
1713-1714 |
|
Ljusgrå rock
med foder i feuille morte. Kassocken (överrocken) på bilden till vänster
avskaffades 1707 i den danska armén. |
En svensk
spionrapport uppger att de hade vita rockar och kappor med brungula
uppslag och kragar. |
Röd rock med
uppslag och foder i feuille morte samt vita slejfer på uppslagen.
Mässingknappar. |
Detta regemente slogs
1714 ihop med Själländska regementet som då kom hem från holländsk
tjänst. Karsten Skjold Petersens omnämner inte detta regemente i sin bok,
men jag misstänker att hans
uniformsuppgifter från 1712-1713 om Själländska regementet egentligen syftar
på det här regementet. Enligt honom blev Själländska nymunderat 1713 och
det bör därför ha varit då som "Köpenhamns garnisonsregemente" fick sin
m/1711-uniform. |
|
Första
danska regementet
(var uppkallat efter sina regementschefer: Lepel, Birkholtz
och Staffeldt bland andra) |
|
1709- |
-1716 |
1716-1721 |
1728-1731 |
|
Ljusgrå rock med blått foder, krage och uppslag (enligt
Vaupell var det en ljusblå nyans). |
Röd rock med gula knappar, ljusblått foder
och ljusblå uppslag med vita ränder. |
Samma som innan, men med röda benkläder och röd väst. |
Samma som innan, men med en ljusblå väst som infördes
senast 1728. |
|
|
Andra
danska regementet
(upplöst 1721, var uppkallat efter sina regementschefer såsom
H. J. Arnold) |
|
1709- |
-1716 |
1716-1721 |
Uppslagen på bilderna till höger följer planschen från 1716. Daniel
Schorr och Lars-Eric Höglund har dock färgerna i omvänd ordning medan Karsten Skjold Petersen
är mer vag och anger inte ordning för färgerna. Men med tanke på att
fodret var gult verkar det som om gult var huvudfärgen.
Planschen och Schorrs uppgifter redovisas närmare
på en separat sida. |
|
Hade 1709 en ljusgrå rock
med blått foder och blå uppslag. Till skillnad från Första danska nämns
inte kragen. |
Röd rock med gula knappar, gult foder
samt blå och gula uppslag (västen gjord av 1709 års rock?). |
Samma som innan men med röd väst och röda
benkläder. |
|
|
Tredje danska regementet
(var uppkallat efter sin regementschef M. Kragh efter
återkomsten från kejserlig tjänst 1709) |
|
1709- |
1713-1716 |
1716-1735 |
1735-1750 |
|
Ljusgrå rock
med gult foder och gula uppslag. Till skillnad från Första danska nämns
inte kragen.
|
Röd rock med mässingknappar, grönt foder
samt gröna och vita uppslag (västen gjord av 1709 års rock?). |
Samma som innan men med röd väst och röda
benkläder. Från och med 1731 skulle rocken inte ha en krage. |
Röd rock med
mörkgrönt foder, uppslag och knapphål samt vita knappar. Mörkgrön väst
och röda benkläder. |
|
Fjärde danska regementet
(upplöst 1721, var uppkallat efter sina regementschefer såsom
Friis och Callenberg) |
1703 ? |
1709- |
-1716 |
1716-1721 |
|
Enligt värvningspatentet från 1701 skulle
regementet ha blå rockar med vita uppslag. |
Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag.
Till skillnad från Första danska nämns inte kragen. |
Röd rock med mässingknappar och gult
foder samt svarta och gula uppslag (västen gjord av 1709 års rock?). |
Samma som innan men med röda
benkläder. |
Uppslagen
på bilderna till höger följer planschen från 1716. Daniel Schorr och
Lars-Eric Höglund har dock färgerna i omvänd ordning medan Karsten Skjold
Petersen är mer vag och anger inte ordning för färgerna. Men med tanke på
att fodret var gult verkar det som om gult var huvudfärgen. |
|
Övriga värvade regementen |
Maltzahns bataljon
1701-1703 |
Württemberg-Oels
1701-1714 |
Callenbergs bataljon
1711-1713 |
Kleppings bataljon
1712-1713 |
|
Ljusgrå rock med blått foder och
uppslag, kappan likadan, samt skinnbyxor och blå strumpor. 1702 fick
de blå västar som i likhet med rocken hade mässingknappar. Knapparna
på kappan var överdragna med "material". |
Enligt värvningspatent från 1701
skulle det ha ljusgrå rock och kassock med blått foder och blå
uppslag. Höglund är ensam om att för 1712 nämna röd rock med blå
krage, uppslag och foder. |
Okänd uniform. |
Ljusgrå rock med rött foder och röda
uppslag. Röda byxor och strumpor. |
|
Hansens regemente
1710-1712 |
Hansens regemente
1712-1713 |
Baartigs regemente
1710-1712 |
Baartigs regemente
1712-1713, 1717 |
|
Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag med blå rand. Ljusgrå väst,
röda byxor och röda strumpor. |
Röd rock. Enligt Skjold Petersen grönt foder och vita uppslag samt röda benkläder.
Enligt Höglund vit krage och stålgrått foder. |
Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag med blå rand. Ljusgrå väst,
röda byxor och röda strumpor. |
Röd rock med orange foder och uppslag. |
|
|
Östsjällands lantmilis |
1701-1713 |
1714-1716 |
m/1716 |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar samt foder och uppslag i
mörkrött/vinrött. |
Röd rock med mässingknappar och ljusblått foder. Randiga uppslag (rött-vitt-ljusblått). |
Samma som innan men med röd väst och röda
benkläder. |
|
Västsjällands lantmilis
(Sydsjällands från 1717) |
|
1701-1713 |
1714-1722 |
Lolländska bataljonen
1722-1730 |
Själländska bataljonen
1722-1730 |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar. Foder och uppslag aurorafärgat. Pajrocken hade blå uppslag 1701. |
Röd rock med mässingknappar och aurorafärgat foder. Uppslagen randiga i
aurora-vitt-rött. |
Röd rock med mässingknappar och aurorafärgat foder. Uppslagen randiga i
grönt-paille-rött samt röd väst och röda benkläder. |
Röd rock med mässingknappar och paillefärgat foder. Uppslagen randiga i
grönt-paille-rött samt röd väst och röda benkläder. |
Regementet blev nymunderat 1722 och skulle egentligen ha paillefärgat
foder. Men det fanns en större mängd aurorafärgad boj tillgängligt och
för att den inte skulle gå till spillo fick de två bataljonerna olika
foderfärg. Själländska bataljonen fick paille som foderfärg och
lolländska bataljonen fick aurora som foderfärg. Men utöver den
avvikande foderfärgen fick lolländska bataljonen även gula hattgaloner
och svarta halsdukar. Regementschefen klagade över den bristande
enhetligheten och kungen godkände utgiften för att byta ut den gula
hattgalonen mot en vit, men fodret och halsdukarna fick vara som det
var.
Notera också att de lolländska soldaterna tillfördes regementet vid en
omorganisation 1717 och att dessa kan ha behållit sina uniformer från
det tidigare Viborg-Lollands regemente. |
|
Fyns lantmilis |
|
1701-1713 |
1714-1716 |
m/1716 |
|
Ljusgrå rock med cinnoberrött foder och
uppslag samt mässingknappar. 1702 hade hade hattarna röd galon och
kokard samtidigt som strumporna hade röda ränder på sidorna och på
baksidan |
Röd rock med mässingknappar, grönt foder
och randiga uppslag (grönt-rött-vitt). Gröna benkläder sedan åtminstone
1715. |
Samma som innan, men med röda benkläder
och röd väst. |
|
|
Ålborgs lantmilis |
|
1701-1713 |
1714-1716 |
m/1716 |
1718-? |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar.
Uppslag och foder var brunt 1701, feuille morte 1708 (likaså benkläder)
och brandgult fram till och med 1711. |
Röd rock
med mässingknappar. Gult foder och randiga uppslag i rött-blått-gult.
Benkläder i feuille morte. |
Samma som innan, men med röd väst och
röda benkläder. |
En nyuppsatt bataljon som ersatte den som
togs tillfånga av svenskarna 1716 fick grå vadmalsrockar, skinnbyxor och
röda strumpor. |
|
|
Århus lantmilis |
|
1701-1713 |
1714-1716 |
m/1716 |
1728 |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar,
mörkblått foder och mörkblå uppslag. |
Röd rock med mässingknappar, blått foder
och randiga uppslag (blått-svart-rött). Blå benkläder sedan
åtminstone 1715. |
Samma som innan, men med röd väst och
röda benkläder. |
Worgewits avbildade regementet med
ljusblå uppslag och krage med två respektive en vit rand. Vita knappar,
knapphål, hattgalon och kokard. |
|
|
Ribes lantmilis |
|
1701-1713 |
1714-1716 |
m/1716 |
1718-? |
|
Ljusgrå
rock med mässingknappar, ljusgrönt foder och uppslag. |
Röd rock med mässingknappar, gult foder
och randiga uppslag (svart-gult-rött). Gula benkläder sedan åtminstone
1715. |
Röd rock med mässingknappar, rött foder
samt röda uppslag med två blå ränder och krage med en blå rand. Röd väst
och röda benkläder. |
Två nyuppsatta kompanier som ersatte dem
som togs tillfånga av svenskarna 1716 fick grå vadmalsrockar, skinnbyxor
och röda strumpor. |
Det finns olika bud om hur
m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut. |
|
Viborgs och
Lollands lantmilis |
|
1704-1713 |
1714-1716 |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar, gult foder och gula uppslag. |
Röd rock med mässingknappar och paillefärgat foder. Uppslagen randiga i
grönt-paille-rött. Uniform m/1716 skulle ha röd väst och röda
benkläder. Oklart ifall det hann delas ut innan regementet upplöstes
1717. |
|
|
Oldenburgs lantmilis |
|
1704-1713 |
1714- |
-1731 |
m/1716 |
|
Ljusgrå rock med mässingknappar samt foder
och uppslag i feuille morte. |
Röd rock med gula knappar och röda
knapphål. Foder i feuille morte.
Uppslag och krage i feuille morte med 2x3 ränder i vitt-ljusblått-vitt
på uppslagen och 1x3 på kragen. |
Samma som innan, men skulle ha röd väst och röda
benkläder från och med 1716. |
Denna uniform verkar inte ha blivit
utdelad, men Oldenburg skulle enligt förordningen från 1716 ha
fyrfärgade uppslag i rött-blått-vitt-feuille morte |
|
|
Garnisonstrupper
|
Bornholms milis |
Frikompanier 1691-1711 |
Frikompanier
1724 ? |
|
Okänd uniform. Ljusgrå rock med röda
uppslag? |
Ljusgrå rock med röda uppslag. Den
röda färgen var åtminstone 1691-1695 mörkröd. |
Skulle ha grå rock även efter m/1711
och anges ha haft uppslag i feuille morte 1724. |
|
|
Samtida bilder på danska uniformer
Lantmilissoldater avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs
slotts riddarsal
Grenadjärkåren vid Christian V:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707.
Läs även om danska
kavalleriuniformer. |
|
Referenser
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II.
Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Danish-Norwegian uniforms 1709-1720. *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer
i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn (2014)
Snorrason, Torstein. Danish Uniforms 1699-1712. *
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs
historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)
* = artiklar som
publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan
www.northernwars.com |
