|
Vid
början av det stora nordiska kriget bestod den dansk-norska armén av 36 000
man. Fast egentligen var det frågan om två separata arméer med mycket olika
karaktärer. Den danska arméns 23 000 man var vid den här tidpunkten
nästan enbart värvade och bestod huvudsakligen av tyskar. Den norska arméns
13 000 man var däremot, med undantag av enstaka regementen, uppsatt genom
utskrivning och bestod av etniska norrmän.
Danmark
invaderade Sveriges bundsförvant Holstein-Gottorp våren 1700 men tvingades
redan i augusti sluta fred efter att svenska trupper hade landstigit på
Själland. De nu sysslolösa danska trupperna hyrdes ut i stor mängd till
kejsaren och Sjömakterna (1701-1709 respektive 1701-1714) för att delta i
det spanska tronföljdskriget. Sammanlagt var det nästan 20 000 man som
hyrdes ut. En del av den summan var nyvärvade regementet som sattes upp för
just detta ändamål. Bristen på trupper i Danmark för ett
eventuell krig mot Sverige var dock så stor att en 17 000 man stark
lantmilis sattes upp genom utskrivning. Flera lantmilisförband deltog i
fälttåg mot Sverige när Danmark återupptog fientligheterna 1709. Men
lantmilisen som bestod av etniska danskar användes även som en
manskapsreserv för att fylla vakanser i de värvade regementena, vilket
innebar att den danska armén hade en mer blandad sammansättning under den
senare delen av stora nordiska kriget än år 1700.
Danmark-Norges andra deltagande i det stora nordiska kriget (1709-1720) var
mer framgångsrik än det första, men trots det råkade danskarna ut för
svidande nederlag på slagfälten vid Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712.
Tillsammans med sina allierade lyckades de dock tillfångata Stenbocks
svenska armé vid Tönningen och ockupera Sveriges tyska besittningar samt
annektera de slesvigska delarna av Holstein-Gottorp. Den norska armén var
visserligen inte inblandad i några fältslag men väl i belägringar och
fälttåg på båda sidorna om den svensk-norska gränsen fram till fred slöts 1720 utan gränsförändringar
I
tabellen nedan redovisas vilka fälttåg de olika dansk-norska regementena
deltog i. Bokstäverna
markerar fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil), och färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet
fanns vid varje år enligt följande system:
|
I Sjömakternas tjänst |
Danmark |
Norge |
Sverige |
I Sachsisk tjänst |
? |
|
I kejserlig tjänst |
Slesvig-Holstein, Oldenburg |
Bremen-Verden, Mecklenburg, Pommern |
B = Blenheim
D = Dynekilen
F = Fredrikssten
G = Gadebusch |
H = Humlebæk (1700), Helsingborg
(1710)
M = Malplaquet (1709), Marstrand (1719)
O = Oudenaarde
R = Ramillies |
S = Stade (1712), Stralsund (1715)
Se = Stresow
T = Tönningen
W = Wismar |
|
= danskt manskap,
= norskt manskap,
= mer än 60 % tyskar,
= jämn fördelning av tyskar & skandinaver (1720-1726) |
När det gäller Livgardet till fot och det Fynska
regementet ger tabellen ovan en alltför förenklad bild av var de befann sig
under perioden 1701-1714. Båda regementena hade nämligen tre bataljoner, men
det var bara en av dessa som hyrdes ut till sjömakterna. De övriga stannade
kvar i hemlandet och deltog sedan i fälttågen mot Sverige. De uthyrda
bataljonerna deltog däremot inte i dessa fälttåg eftersom de inte återvände
till Danmark förrän 1714. Det var med andra ord inte samma soldater som
stred i slagen vid Malplaquet 1709 och Helsingborg 1710.
En särskild sida redogör den exakta sammansättningen
av de
hjälpkårer som skickades till Sjömakterna,
kejsaren och Sachsen. |
|
Kriget 1700
Problemet
med att kartlägga ett regementes rörelser när det bestod av tre bataljoner
illustreras även av det kortvariga kriget år 1700. Bataljonerna befann sig
då ofta på olika ställen, vilket redovisas nedan.
De norska
trupper som inte omnämns befann sig i Norge. De två värvade norska
infanteriregementena beordrades i juli att skeppas över till Danmark. Men
dålig vind förhindrade dem från att göra detta och freden i Traventhal slöts
den 18 augusti (gregorianska kalandern) innan de hade hunnit
lämna Norge.
Två
dragonregementen som sattes upp 1700 och som sedan skulle bli det "Ungerska
dragonregementet" hann inte bli färdiga innan fredsslutet. Efter freden blev
det ena förlagt i Slesvig-Holstein och det andra på Själland innan de i
oktober överfördes till Sachsen som en del av en hjälpkår. Även det
nyuppsatta kyrassiärregemente, som senare skulle få namnet "Würtenbergska,
hann inte bli klart i tid och blev sedan förlagt i Slesvig-Holstein.
| Fältarmén i Slesvig
(ca 11 000 – 12 000 man) Första jylländska
kavalleriregementet
Andra jylländska kavalleriregementet
Fjärde jylländska kavalleriregementet
Livgardet – 3 bataljoner + 2 grenadjärkompanier
Drottningen – 2 bataljoner + 2 grenadjärkompanier
Prins Christian – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Prins Georg – 3 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Jylländska – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Fynska – 2 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Schack – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Holsteinska artillerikåren – 5 kompanier
Danska artillerikåren – 1 kompani (Nyborg
& Fredericias) |
Observationskåren i Holstein Livregementet till häst
Oldenburgska (Holsteinska) kyrassiärsregementet
Tredje jylländska kavalleriregementet
Femte jylländska kavalleriregementet
Andra fynska kavalleriregementet
Livdragonregementet
Holsteinska dragonregementet
Prins Carl – 2 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Själländska – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Jylländska – 1 bataljon
21 artillerister |
|
Garnisonstrupper
på Själland Första själländska
kavalleriregementet
Andra själländska (till Jylland i april, till
Slesvig i juni)
Tredje själländska kavalleriregementet
Kronborgs slott (Helsingør)
Själländska – 1 bataljon
Danska artillerikåren – 1 kompani (Kronborgs)
Köpenhamn
Livgardet till häst (2 skvadroner till Slesvig i juni)
Drabantgardet
Prins Christian – 2 bataljoner
Själländska – 1 bataljon
Schack – 1 bataljon
Borgarbeväpningen – 10 kompanier
Danska artillerikåren – 4 kompanier
Överfört från flottan efter landstigningen i
Humlebæk:
Marinregementet – 16 kompanier
Vesterlenske – 6 kompanier
Bergenshus – 5 kompanier
Korsør – Ett kompani från Fynska och
några artillerister. |
Garnisonstrupper i Holstein
Första fynska kavalleriregementet
Rendsburg
Jylländska – 4 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
21 artillerister.
Tillkom i maj (från fältarmén?):
Fynska – 2 kompanier
Schack – 1 kompani Friedrichsort
Jylländska – 2 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
7 artillerister Glückstadt
Drottningen – 6 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
12 artillerister
I maj överfördes Prins Carls 2 kompanier till
observationskåren och i gengäld tillfördes garnisonen 5 kompanier från
fältarmén (3
Prins Georg, 1 Prins Christian och 1 Själländska).
Hitler skans – Ett frikompani och 3
artillerister
Steinburgs skans – 30 kommenderade män.
|
|
Garnisonstrupper
på Fyn
Nyborg – 3 kompanier från Fynska och några artillerister. |
Garnisonstrupper
på Jylland
Hals & Fladstrand – Ett frikompani och
14 artillerister
Fredericia – 2 (?) kompanier från
Fynska (ett överfördes till fältarmén i juni)
Andra själländska överfördes till norra Jylland i
april och sedan till hertigdömet Slesvig i juni. |
|
Garnisonstrupper
I Oldenburg Oldenburgska
bataljonen – 6 kompanier
Holsteinska artillerikåren – 1 kompani |
|
|
Referenser
MacDowall, Simon. Malplaquet 1709 - Marlborough's Bloodiest Battle.
Oxford (2020)
McNally, Michael. Ramillies 1706 - Marlborough's tactical masterpiece.
Oxford (2014)
Stille, Arthur. Kriget i Skåne 1709-1710.
Stockholm (1903)
Tincey, John. Blenheim 1704 - The Duke of Marlborough's Masterpiece.
Oxford (2004)
Tuxen, A. P. – With-Seidelin C. L. Bidrag til den store nordiske krigs
historie. Köpenhamn (1899-1934)
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs
historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876) |
krigsfångar)
