Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 




 

 
 

 


 
 



 

Örjan Martinsson

Den norska armén räknar sina anor från 1628 då fem nationala regementen sattes upp genom utskrivning. Antalet regementen varierade sedan under 1600-talet, men vid början av det stora nordiska kriget bestod fanns det sex nationala regementen som rekryterades från följande områden:

Akershus stiftamt
(gränsdragningen mellan regementsdistrikten är osäker)

= Akershus regemente
= Opplands regemente
= Smålänska regementet

Agdesidens stiftamt

= Västerlänska regementet

Bergenshus stiftamt

= Bergenshus regemente

Trondheims stiftamt

= Trondheims regemente
= Utanför regementsindelningen (Nordlands amt
och längre norrut Vardöhus amt)

Utöver de nationala regementena fanns det fram till 1701 två och därefter ett värvat regemente. Fler tillkom efter krigsutbrottet 1709. Kavalleriet som från och med 1701 uteslutande bestod av dragoner var även det huvudsakligen nationalt (det vill säga uppsatt genom utskrivning), men det fanns även värvade kompanier inom regementena.

Under 1600-talet var det en stor spridning på uniformsfärger men i början av 1700-talet hade den norska armén i likhet med den danska huvudsakligen ljusgrå rockar med uppslag och foder i en särskild regementsfärg. Snittet på uniformerna skulle också vara detsamma som för den danska armén. Men eftersom de nationala regementena under fredstid bara fick nya rockar vart tionde år dröjde det längre innan förändringar slog igenom i den norska armén. Den dubbelknäppta rocken som vid denna tid var ett kännetecken för den danska armén började eventuellt inte att införas förrän 1706.

Röda rockar förekom också och blev vanligare under 1710-talet. Den 24 december 1717 beslutade den dansk-norske kungen att alla regementen skulle ha röda rockar. I samband med detta beslutades även att alla nationala regementen skulle delas och bilda två nya regementen vardera, Trondheimsregementet som hade delats redan 1710 skulle nu bilda ett tredje regemente. På grund av hotet av en svensk invasion dröjde det dock till slutet av 1718 innan denna omorganisation genomfördes och nya uniformer utdelades. Närmare bestämt i september för Akershus, Smålänens och Opplands regementen, i november för Västerlänens regemente och i december för Bergenshus regemente. Det tredje trondheimska regementet bildades inte förrän i januari 1719.

Värvade regementet
(Det geworbene regiment)


1688


1702


1712-1718


m/1717

Krags regemente hade ljusgrå rock med uppslag och foder i rött samt blå halsdukar.

När Krags regemente sattes upp 1687 hade det först fått röda karpuser med uppslag och foder i gult samt rockar med skiftande färger.

Det sammanslagna regementet fick nu kassocker, rockar och byxor av rött kläde med grönt foder och mässingknappar.

Denna uniform hade varit avsedd för Gyldenløwes regemente och färgerna uppges ha varit något ljusare än vad som hade beställts.

Samma färger som 1702 men nu anges väst och benkläder vara gröna. Uniformen delades ut 1711/1712 och ersatte en som delades ut 24 april 1710. Kassocken (kappan) byttes nu ut mot en syrtut (livrock) som efter 1½ år skulle sys om till en kamisol (väst med ärmar) och ersättas med en ny syrtut.

Höglund uppger att rocken var röd med grön krage 1714.

En förordning fastställde 1717 att rock, byxor och strumpor skulle vara röda samt att uppslag och foder skulle vara grönt. Gula knappar. Schorr uppger att regementena som deltog i de nordtyska fälttågen 1713-1716 skaffade röda benkläder.

Benkläderna var dock gröna 1727 och mörkgröna 1730. Foder och uppslag på rocken var ljusgrönt 1727 och mörkgrönt 1730.

1687 och 1688 sattes två värvade regementen upp, först under befäl av Krag och Boynenbourg och senare under Hausmann och Gyldenløwe. Regementena slogs samman 1701 under Hausmanns befäl. 1704 efterträddes Hausmann av Cicignon som förblev regementschef under resten av stora nordiska kriget.

Regementet överfördes 1712 till Jylland och deltog i belägringen av Tönningen samt de pommerska fälttågen 1715-16 (inklusive slaget vid Stresow). Åter i Norge deltog det i fälttågen 1716 och 1718 samt i anfallet mot Bohuslän 1719.

Akershus regemente
(Akershusiske)


1670


1676?


1683-1695


1698-1710

Ljusgrå rock med grön besättning.

En osäker källa anger blå rock med gula uppslag, grön besättning och vita knappar. samt mörkblå knäbyxor, grå strumpor, ankelsko och skinnmössa med röd topp.

1683 Grå rock
1685 Blå rock med rött (eller möjligen vitt) foder.
1688 Ljusgrå rock med uppslag och foder i aurora.
1694 Blå rock med rött foder.
1695 Uniformen ändras till grå rock med blått foder enligt beslut från 1689.

Nya uniformer delades ut 1698 och 1700. Enligt en förordning från 1697 skulle de bestå av grå rockar med grönt foder samt gröna byxor, strumpor och mössor. Knapparna skulle vara vita.

1702 beskrivs uniformen som en vit rock med grönt foder samt gröna byxor och strumpor. Vit karpus med gröna uppslag, det främre kantat med röd-grönt-vitt snöre och prydd med Christian V:s monogram. Grenadjärerna hade dessutom en frans av björnpäls längs det randiga snöret och Norges riksvapen istället för Christian V:s monogram.


Omtalades 1646 som det "blå regementet". Regementschefen kvitterade 1648 ut uniformer för 3-400 man som skulle mönstras. Blå uniformer den 2 juli och 141 röda rockar den 28 juli. Många soldater hade "runda luvor som nattluvor" och samtidigt fanns det 290 grå hattar.

1658 hade regementet rockar av grått kläde.


1710-1718


m/1717


1718-1727


Andra Akershus 1727

Nya uniformer delades ut 1710 som 1713 beskrevs som vit rock med uppslag, foder, byxor, strumpor i grönt. Detta bör ha varit den första uniformen med dubbla knapprader på rocken. Sex kompanier i Tröndelag bar fortfarande denna uniform under fälttåget 1718.

Enligt förordningen från 1717 skulle uniformen bestå av en röd rock med celadonfärgade (sjögröna) uppslag, foder, byxor och strumpor samt vita knappar och knapphål.

I september 1718 delas m/1717-uniformen ut. Enligt Schorr kan byxor, strumpor och knapphål möjligen ha varit röda istället för celadon. Skjold Petersen anger röda byxor och strumpor, men vita knapphål. Västen anger han vara celadon för Första Akershus men röd för Andra Akershus.

Under den följande 10-årsperioden efter regementets delning 1718 fick Andra Akershus nya uniformer med paille som regementsfärg. Skjold Petersen anger år 1727 för detta. Om de inte hade det redan 1718 fick båda regementena röda byxor och strumpor.

Akershus regementet bildades 1641 och delades 1718 i Första Akershus (västra halvan) och Andra Akershus (östra halvan). Regementet hade även ända fram till 1718 varit beväpnat med pluggbajonetter  istället för hylsbajonetter.

Höglund avviker från både Aagaard och Schorr genom att ange separata uniformer för regementena redan 1718 och 1720 (vilka dessutom inte överensstämmer med varandra eller de senare uniformer som Aagaard nämner). Enligt honom hade Första Akershus celadongröna uppslag med svart snöre 1718 och grön krage 1720. Andra Akershus ska ha haft ljusgröna uppslag med gult snöre 1718 och vit krage med röd kant 1720. Dessutom beskriver han celadon som en olivgrön nyans.

Smålänska regementet
(Smaalenske)


1670


1680


1685?


1695

Ljusgrå rock med blått foder och blå uppslag.

Röd rock med blå uppslag och gult foder.

Enligt Aagaard hade de antingen blå rock med gult underfoder eller grå rock med blått foder. Höglund skriver att de hade blå rock med gula uppslag. Skjold Petersen har ingen notis om denna tidsperiod.

Ljusgrå rock med grönt foder och uppslag 1689-1697 enligt Skjold Petersen. Även Aagaard anger att rocken var ljusgrå, men han skriver att beslutet om grönt foder från 1689 verkställdes först 1695. Fodret var istället blått 1688 och 1694.


1698-1710


1710-1718


1718-1727


Andra smålänska

Nya uniformer delades ut 1698 enligt Skjold Petersen. Dessa skulle enligt en förordning från 1697 bestå av grå rockar med vita knappar och blått foder samt blå byxor, strumpor och mössor. Befälen hade fram till 1708 blå rockar med vitt foder och vita uppslag.

Enligt Höglund delades nya uniformer ut 1710. Enligt en beskrivning från 1713 utgjordes dessa av en vit (ljusgrå) rock med uppslag, foder, byxor strumpor i blått. Skjold Petersen nämner att även västen var blå.

Ny uniform utdelad i september 1718. Enligt förordningen från 1717 skulle rocken vara röd med mörkblå uppslag, foder, byxor och strumpor. Knapparna på den utdelade uniformen var vita och även knapphålen kan ha varit vita.

Vid en okänd tidpunkt under tioårsperioden efter delningen 1718 fick Andra (Västra) smålänska regementet mörkgrönt som regementsfärg. Båda regementen fick också röda strumpor och byxor.

Höglund har samma typ av motstridig information om de smålänska regementena som för Akershus. Enligt honom hade Östra smålänska regementet en gul kant på sina blå uppslag 1718 och en brun krage 1720. Västra smålänsregementets uniform ska ha haft gula uppslag med svart kant 1718 och en grön krage 1720. Uppgifterna om kragarna från 1720 verkar komma från Otto Vaupell som inte är en pålitlig källa.

Worgewits gjorde 1728 uniformsritningar för båda smålänska regementena och dessa är bifogade längre ned på sidan.

Opplands regemente
(Oplandske)


1675


1676?


1685


1688-1710

Ljusgrå rock med röd krage.

En osäker källa anger: grå rock med röda uppslag, skinnkrage, gul besättning och gula knappar samt skinnbyxor med knappar i de yttre sömmorna och skinnmössa med mörkblå topp.

Röd rock med vitt foder.

1688 Ljusgrå rock med uppslag och foder i rött.
1695 Grå rock med rött foder
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av grå rockar med rött foder samt röda byxor, strumpor och karpuser (karpuser av kläde som gick att dra ner över öronen).. Knapparna skulle vara vita.
1698 Enligt Skjold Petersen delades nya uniformer ut detta år.
1702 Vit (ljusgrå) rock med foder, byxor och strumpor i rött.
1709 Hade goda värjor men odugliga skor.


Beskrevs 1667 som "Det gule regiment".

Även för Opplandsregementena avviker Höglund från Aagaard och  Schorr när det gäller utseendet på de senare uniformernas uppslag och kragar. Enligt honom hade Östra Oppland en ljusgrön kant på sina stålgrå uppslag 1718 och en ljusgrå krage 1720. Den enda uniformsdetaljen han nämner för Västra Oppland är en röd rock med ljusblå krage 1720.


1710-1718

1718-1727

1727

1727

Enligt Höglund fick de ut nya uniformer 1710. Enligt Schorr bestod uniformerna 1713 av röda rockar, rött foder som hade "köpts tidigare" och en andra färg på uppslag och knapphål (gråblå). Även Aagard nämner röda rockar 1713 medan Skjold Petersen anger ljusgrå rockar för detta år (och allt annat rött). Enligt Schor delades nya röda rockar med stålgrå uppslag ut 1715.

En uniformsförordning från 1717 stadgar att rocken ska vara röd med stålgrå uppslag, foder, byxor och strumpor samt vita knappar och knapphål. Uniformen delas ut först i september 1718.

Sex kompanier som var förlagda i Trondheim under fälttåget 1718 hade vita (ljusgrå rockar) med röda uppslag.

Östra (1:a) Oppland Västra (2:a) Oppland

När regementet delades 1718 fick båda halvorna samma uniform enligt Aagaard, men vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden fick Västra Opplands regemente ljusblått som regementsfärg (Skjold Petersen anger dock att den infördes redan 1718). Östra Oppland behöll den stålgrå (gråblå) färgen på uppslagen, men färgen på knapphålen ändrades till blått (förblev vit enligt Skjold Petersen). Båda regementen fick också röda strumpor och byxor. Enligt Skjold Petersen hade Östra Oppland röda benkläder 1713-1761 (men han anger stålgrå inom parantes för 1727) och stålgrå väst 1718- 1727. För Västra Oppland anger han att både väst och benkläder var röda 1718-1761 men inom parantes ljusblått för 1727.

Västerlänska regementet
(Vesterlenske)


1685


1687


1694


1695-1710

Grön rock med vitt underfoder.

Enligt Aagaard: stålgrön rock med uppslag och foder i rött. Uppges också ha haft grön rock med gula knappar och vita strumpor.
Enligt Skjold Petersen:
stålgrå rock med uppslag och foder i rött.

Grön rock med vitt foder.

1695 Uniformen ändras till grå rock med gult foder enligt beslut från 1689.
1697 En uniformsförordning fastställer att uniformen ska bestå av grå rockar med gult foder samt gula byxor, strumpor och mössor. Knapparna skulle vara vita. Enligt Höglund kan den gula färgen möjligen ha varit feuille morte.
1698 Nya uniformer utdelade enligt Skjold Petersen.
1700. Gråvit rock, karpus med gult foder och gula byxor.


Grå rockar med röda karpuser 1658.

1709 fick regementet nya flintlåsmusköter utan bajonett.


1710-1718

1718-1727

1727

1727

1702 Beslut togs att regementet skulle få mässingknappar istället för klädesknappar nästa gång det fick nya uniformer.
1710 Nya uniformer delades ut vid nyåret. Enligt Höglund utgjordes dessa av ljusgrå rockar med brandgula uppslag.
1712-13 Nya uniformer som inkluderade gula byxor blev utdelat.
1713 Vit (ljusgrå) uniform med uppslag, foder, byxor och strumpor i gult. Skjold Petersen anger att även västen var gul.

En uniformsförordning från 1717 stadgar att rocken ska vara röd med uppslag, foder, byxor och strumpor i feuille morte (gulbrunt) samt ha vita knappar och knapphål. Den nya uniformen delas ut först i november 1718, men Skjold Petersen anger att benkläderna var röda från 1718.

Östra (1:a) västerlänska

Västra (2:a) västerlänska

Aagaard skriver att uniformerna ändrades vid en okänd tidpunkt under den följande tioårsperioden (1727 enligt Skjold Petersen) så att det östra regementets färg blev aurora enligt Skjold Petersen medan Aagaard beskriver den som "brungult (rödgult/aurora)". Det västra regementet fick ljusgult (citrongult) som regementsfärg, vilket Skjold Petersen anger att det hade redan 1718. Båda regementen fick dessutom röda strumpor och byxor, samt möjligen blå knapphål enligt Aagaard. Skjold Petersen anger att benkläder och väst var röda redan från 1718 förutom att östra regementet hade feuille morte väst fram till 1727. Höglund uppger också till skillnad från de övriga att det östra regementet hade gula uppslag med ljusgrön kant 1718 och brun krage 1720. Det västra regementet hade 1720 gul krage.

 Bergenshus regemente
(Bergenhusiske)


1680-1698

1687-1710
Skånska kriget

1660 Högrröd krage och underfoder.
1676
Mörkgrå rock och svarta byxor.
1677 Mörkgrå rock med rött foder och röda inlägg i sömmarna. Fick också mörkgrå rockar med gula uppslag och kanter.
1678 Röd rock med gult foder och gula kanter (officerare?).
1679 Mörkgrå och ljusgrå rockar av kläde. Vita knappar. Underofficerarna och spelet fick röda klädesrockar.

1680 Livkompaniet (Indre Sogn) fick blå rockar.
1685 Röda rockar med vitt foder (eller vita rockar med rött foder).
1687 Vita (ljusgrå) rockar med rött foder och röda rockar med blått foder.
1689 Ljusgrå rock.
1697 Ljusgrå rock med grönt foder.
1698 Gröna uppslag.

1687 Röd rock med blå uppslag och foder i blått boj samt karpus. Fick även vita (ljusgrå) rockar med rött foder.
1710 Regementet klagade över att de hade ett antal röda rockar som vara 23 år gamla.


1698-1713


1713-171
5


1718-1732

Norra (1:a) Bergenshus

1698 Nya uniformer utdelade detta år enligt Skjold Petersen.
1709
Vita (ljusgrå) rockar med foder och uppslag i rött samt mässingknappar. Vissa kompanier hade röda rockar med blå uppslag.
1710 Nya uniformer utdelade detta år enligt Höglund.
1711 Beställdes röda rockar, västar, byxor och strumpor med uppslag och foder i vitt samt mässingknappar. Denna uniform blev dock troligen inte utdelad.

1713 Utdelas en ny röd mundering med vit undermundering. De gamla gråvita rockarna ska sys om till västar. De fick tillåtelse att även i fortsättningen ha karpus istället för hatt.
1715 Röd rock, väst, byxor och strumpor. Foder och uppslag var vita. Höglund nämner även vit krage.
1717 Röd rock med vitt foder och vita uppslag, byxor och strumpor.

Uniformsförordningen från 1717 stadgar att rocken ska vara röd med vita uppslag, foder, knappar och knapphål. Byxor och strumpor skulle återigen vara röda. Uniformen delas ut först i december 1718 när regementet delades och enligt Aagaard och Schorr fick de två regementena samma uniform.

Enligt Aagaard fick Norra Bergenshus vid en okänd tidpunkt under de tio års som följde delningen 1718 en röd rand på sina uppslag. Eventuellt ändrades även knappfärgen till gult och knapphålen till blått.
Enligt Skjold Petersen fick de den röda randen redan 1718 och västen var då vit men blev röd senast 1727.
Enligt Höglund hade Norra Bergenshus en blå kant på sina uppslag 1718.

Första trondheimska regementet
(även kallat Gamle Trondhjemske, Nordre Trondhjemske och 1. Trondhjemske)

Det ursprungliga Trondheimska regementet grundades 1628 och delades i två regementen 1657 (gamla och nya). Båda upplöstes 1658 som en följd av freden i Roskilde som överförde Trondheims län till Sverige. Men redan i december samma år blev länet återerövrat och regementet återupprättades. Det var tillfälligt delat igen under skånska kriget 1677-1679 för att sedan bli permanent delat 1710.


1677


1679-1688


1688-1698


1698-1710

Röd rock med gult foder.

1659 hade regementets livkompani fått ut 104 blå rockar och karpuser samt 103 röda rockar och karpuser.

1679 Röd rock och karpus. Underofficerarna hade ljus- och mörkgrå rockar. Spelet hade mörkgrå rockar och röda karpuser.
1685 Röd rock med blått foder.

Skjold Petersen anger gult foder "1679-" men noterar att det var blått enligt räkenskaper från Tøjhuset. Han anger även att uppslagen var blå och knapparna var vita 1679.

Beslut togs 1687 om att regementet skulle ha röd rock med gula uppslag och byxor samt svart hatt (gul väst enligt Skjold Petersen). Denna uniform blev utdelad 1688-90 (enligt Aagard).

Skjold Petersen anger att rocken var grå 1689. En tillfällig uniform i väntan på den nya munderingen?

Ny uniform utdelad 1698 (enligt Skjold Petersen). Beslut togs 1701 om att rocken skulle vara blå med rött underfoder, men 1708 hade regementet fortfarande röda rockar med uppslag och foder i gult och mässingknappar.

Enligt Höglund beskrevs uniformerna 1709 som utslitna och 23 år gamla.


Reservkompanier 1703


1710-1718


1718-


-1732

Grå rockar med röda uppslag och knappar samt karpuser med rött foder.

Deras mundering uppges ha varit så sliten 1709 att den inte gick att använda  i fält.

Ny uniform utdelad 1710 i samband med delningen (enligt Höglund). Båda regementena uppgavs 1713 ha röd mundering med gul undermundering och att de skulle behålla denna uniform. 1715 togs beslut att de skulle få röda rockar med blå uppslag och foder följande år, men den uniformen blev inte utdelad. 1716 angavs att uniformen skulle vara: röd rock med gult foder, uppslag, byxor och strumpor ("blått" överstruket och ersatt med "gult" i dokumentet).

Ny uniform utdelad i slutet av 1718. Enligt förordningen från 1717 skulle rocken vara röd med gula uppslag, foder, byxor och strumpor. Manskapet skulle ha karpuser medan underofficerarna och spelet skulle ha hattar.

Enligt Skjold Petersen var det röda benkläder som delads ut 1718. Västen var dock gul, men skulle bytas ut mot en röd innan nästa nymundering 1732.

Zimmers plansch från 1730 avbildar uniformen som röd rock med mörkgula uppslag. Knapparna ska ha varit gula med röda eller blå knapphål. Västen var röd från åtminstone 1727.

Jag har inte sett planschen själv så jag vet inte vad som menas med "mörkgul", men Aagard beskriver citrongul som "ljusgul". Jag har också gjort ett antagande att regementet hade hatt vid denna tid.

Höglund har avvikande uppgifter för den uniform som delades ut 1718. Det året hade Första trondheimska enligt honom ljusgröna uppslag med gul kant. Kragen anges 1720 ha varit chamoisfärgad, vilket är en uppgift som han verkar ha tagit från Vaupell som är en opålitlig källa.

Höglund nämner för övrigt också att det Trondheimska regementet fick ut en ny mundering 1710 som bestod av 1700 rockar, 2600 byxor, 1700 karpuser, 2700 par skor, 500 skjortor, 600 halsdukar och 600 par ofärgade strumpor. Regementet hade före delningen en styrka på 3000 man varav en tredjedel utgjordes av reservkompanierna.

Andra trondheimska regementet

Bildades 1710 genom delning av Trondheimska regementet, men hade två tillfälliga föregångare som hade bildats på samma sätt (1657-1658 och 1677-1679). Dessa regementen kallades även Nye Trondhjemske, Søndre Trondhjemske och 2. Trondhjemske.


1678


1710-1716


1716-1718


1718-1727

Mörkgrå rock med uppslag, foder och kanter i rött. 1679 fick två kompanier röda rockar med foder och kanter i gult (enligt Aagard).

 Enligt Skjold Petersen hade regementet röd rock och gula uppslag 1677-1680.

Ny uniform utdelad 1710 i samband med delningen (enligt Höglund). Båda regementena uppgavs 1713 ha röd mundering med gul undermundering och att de skulle behålla denna uniform.

Fick hattar utdelade 1716 och enligt Schorr även röda byxor och strumpor. Uniformen i övrigt skulle enligt beslut från 1715 bestå av en röd rock med gult foder, gula uppslag och mässingknappar. Men enligt Skjold Petersen var knapparna vita och benkläder och väst var gula (eller grå).

Nya uniformer delades ut i slutet av 1718 som enligt förordningen från 1717 skulle bestå av röd rock med uppslag och foder i ljusblått, mässingknappar samt röda byxor och strumpor. Knapphålen var röda eller blå. Västen var ljusblå men blev senast 1727 röd. Skjold Petersen anger gula knappar 1718 och 1730 men vita knappar 1727 trots att han uppger att rocken inte byttes ut mellan 1718 och 1732.

Övriga infanteriregementen


Kraghs regemente
1710

Røros frivilliga bergskår
1710-1720


Tredje trondheimska
1719-1727


Poulsens regemente
1723-1730

Rekryterades 1710 av före detta soldater som hade slutfört sin tioåriga tjänstgöringstid vid de nationala regementena. Men det upplöstes i slutet av 1710  på grund av besparingsskäl och den höga medelåldern på soldaterna.

400 man fördelade på tre kompanier som rekryterades bland gruvarbetarna i Røros som var undantagna från utskrivning.

Röd rock med ljusgrönt foder och uppslag samt vita knappar och röda eller blå knapphål. Ljusgrön väst och röda benkläder. Västen blev röd senast 1727. Höglund har en uppgift om att uppslagen var violetta med gul och svart galon 1718.

Röd rock med blått foder och blå uppslag med vit rand överst. Blå väst och benkläder.

1727 var nyansen mörkblå och knapparna gula med mörkblå knapphål. 1730 var nyansen ljusblå med vita knappar och knapphål.

Tredje (mellersta) trondheimska regementet bildades i januari 1719 av manskap från de övriga trondheimska regementena.

"Poulsens värvade dragonregemente till fot" bildades den 26 mars 1719 av de värvade kompanierna i de två sunnanfjälska dragonregementena. Det behöll uniformerna från sina moderregementen fram till 1723 (samtliga röda rockar, 400 man med blå uppslag och 200 man med vita uppslag)

Skidlöparkåren


Skidlöpare och Fyrrør
1711-1717

Blå rock med vitt foder, vita uppslag och vita knappar. Skjold Petersen uppger på sidan 524 att deras byxor var gjorda av lärft och att strumporna var vita. På sidan 624 anger han att benkläderna var blå, vilket även västen möjligen var.
 


Skidlöpare
1717-1721

Röd rock med mörkblått foder, uppslag och benkläder. Möjligen även mörkblå väst. 1720-1721 hade ena nordanfjällska kompaniet blå uppslag och det andra hade gula uppslag.
 

Redan under skånska kriget upprättades tre tillfälliga skidlöparkompanier som upplöstes vid krigsslutet. Men dessa var inte ett självständigt förband utan de ingick i Opplands regemente och hade deras uniform (ljusgrå rock med rött foder och uppslag).

Vid krigsutbrottet 1709 togs ett beslut om att återinföra skidlöpare genom att upprätta två sådana kompanier, men rekryteringen till dem blev inte framgångsrik. Vintern 1710-1711 gjordes ett nytt försök och denna gång lyckades de med att upprätta ett skidlöparkompani i Kongsvinger och ett kompani "fyrrør" I Fredriksten. Fyrrør var egentligen benämningen på en typ av musköt (jämför "snapphanar") men hade nu troligen betydelsen "skarpskyttar". Det är oklart om det egentligen var någon praktisk skillnad mellan dessa kompanier som hade samma uniform. Båda användes som spaningsförband och hade samma lön som grenadjärer. Fyrrørkompaniet överfördes emellertid till norra Tyskland 1713 där de senare införlivades med Grenadjärkåren.

Enligt Karsten Skjold Petersen organiserades skidlöparna i två kompanier 1717, ett sunnanfjällskt och ett nordanfjällskt. Men senare i boken omtalar han två nordanfjällska kompanier. Enligt Daniel Schorr upprättades två nordanfjällska kompanier 1718 utöver det ursprungliga sunnanfjällska. Samtliga kompanier upplöstes 1721.

Valet att ha mörkblått foder på den röda rocken 1717 syftade till att underlätta spaningsuppdragen för skidlöparna. Genom att vända rocken ut och in kunde de nämligen framstå som om de var svenskar. För detta syfte var även rocken såväl kortare som vidare och försedd med små uppslag.

Lantdragoner och garnisonskompanier


Sunnanfjällska
lantdragonkompanier

Nordanfjällska
lantdragonkompanier

Bruns regemente
 (Tredje Akershus)

Garnisonskompani
1718

Enligt Schorr hade de grå vadmalsrockar. De sunnanfjällska kompanierna hade möjligen gröna uppslag medan de nordanfjällska kan ha haft röda uppslag. Höglund har en ospecificerad uppgift om lantdragoner med grå uniformer och röda luvor.

Bildat av lantdragoner i södra Norge och existerade 1718-1721.

Trondheims kompani hade ljusgrå rockar med röda uppslag under fälttåget 1718. Uniformerna för Bergens kompani är helt okända, men dessa kompanier kan ha haft samma uniformer. Jämför de danska frikompanierna.

Lantdragonerna var en form av hemvärn som bildades 1673 men som ytterst hade sitt ursprung i de gamla bondeuppbåden där man "gick man ur huse". Eftersom bondeuppbåden hade ett mycket litet militärt värde reformerades det 1673 så att fristående kompanier bildades som endast bestod av utvalda män från allmogen. Kompanidistrikten matchade kompanierna i de nationala regementena så att samma rotar ("legder") försedde både de nationala regementena och lantdragonkompanierna med manskap. Lantdragonerna hade dess existens flera olika benämningar: utvalda, enrollerade, varannanmän och väpnade bönder. Men under stora nordiska kriget blev lantdragoner den dominerande benämningen, detta trots att de inte var beridna soldater.

1711 bestod lantdragonerna av 20 kompanier i Östlandet (Sunnanfjäll) med sammanlagt 3 576 man, och 9 kompanier i Tröndelag (Nordanfjäll) med 2 131 man. Deras militära värde var dock begränsat och de användes främst till att avlasta de reguljära trupper genom att utgöra garnisoner i fästningarna och bevaka den långa gränsen. När de nationala regementena delades 1718 användes lantdragonernas manskap till att fylla leden i den nu utökade armén. Återstoden bildade ett 1200 man starkt regemente i södra Norge under befäl av Hans Jakob Brun. Detta regemente kallades också för "Tredje akershusiska regementet" men det upplöstes redan 1721.

Första sunnanfjällska dragonregementet
(1. Søndenfjeldske)


Före 1714

Uppsatt som ett kavalleriregemente 1661 och ombildades 1701 till ett sex kompanier starkt dragonregemente. Bestod enbart av nationala kompanier förutom åren 1716-1719 då det hade två värvade kompanier (och åtta nationala).

Fick namnet i rubriken 1729. Innan dess var det uppkallat efter de nedanstående regementscheferna.

1661
1666
1670
1676
1682
1696
1710
1723
1725
Johan Brockenhuus
Joakim Kørber
Matias Recke
Jakob Bülow
Johan Daniel Richelieu
Jens Maltesen Sehested
Ulrik Kristian Kruse
Henrik Bernhard Schaffalitzky de Muckadel
Johan Fredrik Brockenhuus


Senast 1717

1677 Mörkgrå rockar och byxor samt dragonkarpuser delades ut. Regementschefens skvadron hade ljusgrå rockar med röd besättning.
1687 Ljusgrå rockar med rött foder och besättning.
1701 Vid ombildningen till dragoner skulle regementet även i fortsättningen ha ljusgrå rockar med rött foder.
1703 Nya uniformer utdelades.
Någon gång under perioden 1704-1710 uppges officerarna ha stålgrå kappa och rock med karmosinrött foder. Rocken hade knapphål av silke och kamelhår samt förgyllda knappar. Västen var av rött kläde med guldtråd längs knapphålen och förgyllda knappar. Byxor av rött kläde och fina stickade strumpor (vita 1710). Hatt med smal galon (efter 1710 angett som guld). Underofficerare hade i stort sett motsvarande uniform. Spelet och manskapet hade något kortare rockar samt väst, byxor och handskar av skinn.
1710-1714 Samma uniform som ovan.
Hösten 1709 Harnesk delas ut.
1712
Beslutas att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen (kungens krönta namnchiffer).
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar, detta verkställdes senast 1717 och färgen på foder och uppslag var då vit.
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock med foder, uppslag, krage och axelsnören i vitt.

I motsats till Aagaard uppger Höglund att regementet redan 1709 hade röda rockar med uppslag och foder i vitt. 1720 ska den röda rocken ha haft en vit krage. Han berättar även att 1718 var hästarna mestadels småvuxna och färgerna utgjordes av "mest rödfuxar, gula, grå, blåskimliga, mycket sällan brun eller svart".

Andra sunnanfjällska dragonregementet
(2. Søndenfjeldske)

Regementet räknar sitt ursprung till två fristående dragonkompanier som sattes upp 1670. När skånska kriget bröt ut 1675 utökades antalet kompanier till sex stycken som samlades i ett regemente Ulrik Fredrik Gyldenløves befäl. Detta regemente fick namnet "Livregiment dragoner" men var från 1683 uppkallat efter sina regementschefer tills det 1729 fick det namn som anges i rubriken ovan.

1675
1683
1698
1711
Ulrik Fredrik Gyldenløve
Kristian Fredrik Marschalk
Frans Vilhelm Folckersam
Johan Øttken

Regementet bestod före 1701 av 6 nationala och 4 värvade kompanier. Därefter hade det 4 nationala och 3 värvade. Från 1716 bestod det av 6 nationala och 5 värvade för att efter 1719 bestå av enbart 8 nationala kompanier.


1677


1683 (Värvade kompanier)


1683-1688


1698

Ljusgrå rock med ljusblå besättning.

De fyra värvade kompanierna fick kläde och boj för att tillverka röda rockar med gult foder och tennknappar. De värvade dragonernas karpuser kom troligen i två varianter, båda blå men med uppslag och foder i rött eller gult (alternativt hade de samma karpus men med foder och uppslag olika färger).

1683 De två nationella sunnanfjällska reservkompanierna fick blå klädesrockar med tennknappar samt röda klädeskarpuser med foder och uppslag av gul boj.
1685
Blå rock med vitt foder.
1688 Regementet ska ha karpuser.

Beviljas pengar till ny mundering. Rocken skulle vara av blått kläde med vitt underfoder av boj och ha 18 mässingknappar. Dessutom skulle de ha fyra dussin kamelhårslslejfer (till knapphålen?) och en slejf där bak. Eftersom vitt kläde inte nämns var  uppslagen troligen blå. Överrocken skulle vara av vitt kläde med blått foder och ha två dussin mässingknappar. Hatten skulle ha vita kamelhårssnören.


1701


1701


1710


Senast 1717

Nationala kompanier

Blå rockar med foder och besättning i vitt.

Värvade kompanier

Blå rockar med foder och besättning i grönt. Alla värvade dragonkompanier i Norge skulle ha röda knappar med slejfer.

Fick nya uniformer 1703 (enligt Aagard) som 1709 (enligt Höglund) och 1708-1713 (enligt Skjold Petersen) bestod av blå rockar med vitt foder och vita uppslag. Aagard uppger att knapparna var försilvrade 1707 och att hatt med snören och kokard infördes 1710.

1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar med foder och uppslag i ljusblått, detta verkställdes senast 1717 (uppslag och foder anges då bara vara blå).
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
Våren 1718 Nya uniformer som hade beställts året innan delas ut. Silvergalon på hatten enligt Höglund som även nämner att hästkvalitén var lika dålig som i Första Sunnanfjällska regementet.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock med foder, uppslag och  krage i mörkblått samt vita snören på höger axel.


Skjold Petersen uppger att regementet hade stålgrå rock med röda uppslag 1707. Källan till den uppgiften är en kunglig resolution från 8 januari 1707. Den blå rocken med vitt foder bars enligt honom 1698 och 1708-1713. Aagard uppger dock att den blå uniformen med vitt foder bars ända fram till införandet av den röda rocken med blått foder. Han hänvisar till en redogörelse av regementets tillstånd från 1712 där det står att det hade fått nya uniformer 1703.

Harnesk delades ut hösten 1709, men redan 1712 lämnades dessa in i närmaste fästning.

Den 13 februari 1712 togs beslutet att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen, schabraken skulle ha kungens krönta namnchiffer. 700 nya kappor (omsydda kassocker) delades ut detta år tillsammans med 15 trummor och 300 schabrak.


Före 1714
 


Senast 1717
 

Nordanfjällska dragonregementet
(Nordenfjeldske)

Bildades 1701 som en dragonkår bestående av fyra nationala och ett värvat nordanfjällskt kompani som överfördes från de övriga dragonregementena. Kallades även för Trondheimska dragonkåren. Utökades 1719 till ett fulltaligt dragonregemente bestående av åtta nationala kompanier.

1702
1717
1718
Povl Halcke
Nik. Kristian Reichwein
Peter Motzfeldt

1701 När kåren uppsattes av de nordliga kompanierna från de två föregående regementena behöll de till en början sina ursprungliga uniformer. 200 munderingar av ljusgrått kläde och blå boj till fodret beställdes dock från en leverantör i Bergen. Alla värvade dragonkompanier skulle ha röda knappar med slejfer.
1702 Uppges det att kåren skulle ha ljusgrå rockar med grön besättning.
1703 Nya uniformer utdelades. Grå väst och skinnbyxor enligt Skjold Petersen.
1710 Harnesk delas ut.
1712 Beslut tas den 13 februari om att schabrak och pistolstrumpor ska vara röda med dekorationer i regementsfärgen, schabraken skulle ha kungens krönta namnchiffer. 15 trummor delades också ut detta år
1714 Beslut tas den 16 mars om att byta till röda rockar, detta verkställdes senast 1717 och regementsfärgen var även i fortsättningen grön.
1716 Enligt räkenskaperna hade kåren hatt med staffering (utsmyckning), vadmalsrock med uppslag och krage av grön boj samt skinnbyxor och halvstövlar.
1717 Enligt en förordning skulle dragoner antagligen ha byxor och strumpor i regementsfärgen och en skinnväst.
1719 Ett nedlagt värvat kompani lämnar in sina uniformer som bestod av röda rockar med grönt foder och mässingknappar samt röda kappor.
1730 En plansch ritad av Zimmer avbildar regementet med röd rock med foder, uppslag och  krage i mörkgrönt samt snören i grönt och vitt på höger axel.

Bilden till höger är en kappa från 1700-talet som förvaras i Försvarsmuseet i Oslo. Den har samma utseende som en kappa som förvaras i Trondheim (se bild på den nedan) och som kan ha tillhört det Nordanfjällska regementet fram till 1719. Notera att den fallande kragen täcker axlarna helt och hållet.

Aagard redovisar en rapport från ett kompani om vilken mundering de hade 1733 (årtalet inom parantes anger när de utdelades):

Underofficerare: Hatt med silvergalon (1732), Svart halsduk (1733), Handskar (1729), Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med uppslag av blå plysch samt försilvrade knappar och knapphål (1727), Skinnbyxor (1727).
Spel: Hatt med galon och kokard (1725), Svart halsduk (1733), Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1716), Röd rock med snören (1729), Blå väst (1727), Skinnbyxor (1727).
Dragoner: Hatt med galon och kokard (1725), Svart halsduk (1733), Handskar (1725), Kappa med mässinghakar (1721), Röd rock med uppslag av blå plysch och axelsnören (1725), Blå klädesväst (1727), Skinnbyxor (1727).

Märkligt nog anges uppslag och västar vara blå i denna rapport trots att källorna i övrigt uppger att regementsfärgen var grön vid denna tid. Grön färg som har utsatts för blekning kan dock uppfattas som blå.

Lars-Eric Höglund uppger att hästarna var små samt att regementet 1720 hade hattar med silvergalon och röda rockar med grå krage, uppslag och foder.

Schabrak och pistolstrumpa för Tredje sunnanfjällska regementet som sattes upp 1750. Kanterna är paillegula vilket var detta regementes distinktionsfärg. Symbolen är det norska riksvapnet, men under stora nordiska kriget hade dragonregementena istället Frederik IV:s monogram som dekoration..

Insidan av en kappa med samma utseende som den längre upp. Denna kappa förvaras i Rustkammaren i Trondheim och är delvis fodrad med grönt. Det är mycket möjligt att denna kappa är en av dem som Nordanfjällska regementet lämnade tillbaka 1719.

Worgewitz uniformsritningar från 1728


Första smålänska

Andra smålänska

"Søndre Trondhjemske"

Första Bergenshus

Bilden är tagen från Karsten Skjold Petersens bok "Kongens klæder" från 2014. Uniformsfärgerna på bilden överensstämmer med källorna. Skjold Petersen noterar också att Worgewitz avbildar alla infanterister med mustasch men att detta senare blev förbehållet grenadjärer.

Bilden är tagen från Erik C. Aagaards artikel "Uniformene til den norske hærs linjeinfanteri" från 2002. Uniformen är avbildad med en vit kant längs de mörkgröna uppslagen och kragen. I en annan plansch från 1730 som ritades av Zimmer förekommer dock inga vita kanter. Eftersom Zimmers planscher i regel överensstämmer bättre med andra källor än vad Worgewitz gör får det anses som sannolikt att regementet inte hade vita kanter

Bilden är tagen från Knut Erik Strøms bok "Hærens uniformer i dansketiden – et billedhefte med samtidige avbildninger" från 2002. Det södra regementet (Första trondheimska) hade dock ljusblå regementsfärg medan det var det mellersta regementet (Tredje trondheimska) som hade ljusgrön färg. Jag vet inte om det  är Worgewitz eller Strøm som har gjort ett misstag eller ifall det är färgåtergivningen på bilden som är riktigt dålig.

Bilden är tagen från Erik C. Aagards bok "Den norske hærs uniformer i dansketiden – et billedhefte" från 1992. Fotot är mörkt men uniformsfärgerna överensstämmer med källorna. En intressant detalj är att värjfästet är av mässing, vilket är vad värjorna skulle vara enligt m/1710. Men på Worgewitz bilder är det annars bara värvade regementen som har mässing medan de nationala regementena har järnfästen. Detta kan bero på att de tilldelades äldre utrustning.

Det finns även Worgewitz-bilder på sidan om artilleriet.

Referenser

Aagaard, Erik C. Den norske hærs uniformer i dansketiden: et billedhefte. Oslo (1992)
Aagaard, Erik C. Uniformene til den norske hærs linjeinfanteri – Del 1 Dansketiden (artikel i NVSÅ 2000/01). Oslo (2002)
Aagaard, Erik C. Uniformene til den norske hærs kavaleri – Del I Dansketiden (artikel i NVSÅ 2007). Oslo (2007)
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Notes on the Norwegian Army 1700-1720. (2008) *
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn. (2014)
Strøm, Knut Erik. Hærens uniformer i dansketiden – et billedhefte med samtidige avbildninger. Oslo (2002)
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)

* = artikel som ingick i den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com

Min information om de norska regementenas uniformer kommer huvudsakligen från artiklarna skrivna Erik C. Aagaard, med kompletterande information från Karsten Skjold Petersen, Daniel Schorr och Lars-Eric Höglund. Till viss del är dock informationen från dessa personer motstridig och det gäller främst de nya uniformerna från 1717/18. Enligt Aagaard fick de delade regementena likadana uniformer och det var först under 1720-talet som de nya regementena fick separata uniformer. Höglund nämner däremot färger på uppslag 1718 och kragar 1720 som skiljer regementena åt. Dessa uppgifter är inte bara svåra att förena med Aagaard utan också sinsemellan då färgerna är mycket olika. Jag misstänker att Höglunds uppgifter kommer från två olika källor och att färgerna på kragarna 1720 är hämtade från 1800-talshistorikern Otto Vaupell (vars verk har en mycket hög felprocent och bör tas med en nypa salt). Daniel Schorr har också upplysningar om röda västar och strumpor för vissa regementen 1717/18 trots att dessa skulle vara i regementsfärgen enligt Aagaards artikel om infanteriet. Aagaard har dock via mejl bekräftat för mig att Schorrs tolkning är korrekt och att han hade missuppfattat källtexten när han skrev sin artikel.