Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Fanor & standar
 
 TENNSOLDATER
 
  Äldsta svenskarna

 
Äldsta ryssarna
 
  Svenskar vid Poltava (1)
  Svenskar vid Poltava (2)
  Svenskar vid Poltava (3)
  Ryssar vid Poltava
  Striden vid Jakovetskij

 
  Fristående svenskar
  Minnenas allé
  Sachsare och danskar
 
 
  Karolinska fanor
  Karolinska standar
  Motståndarnas fanor
 
 
Färger till tennsoldater
  Färger till hästar
 

Örjan Martinsson


(del 1)


Pskovska
infanteriregementet

Ingermanländska
dragonregementet

Artilleriregementet
 

Följande ryska tennsoldater målade jag i början av 1997. Då hade jag bara tillgång till Angus Konstams två böcker om "Peter the Greats Army" från Osprey Publishing och uniformerna var därför baserade på dessa böcker. Senare har jag fått reda på att Konstam hade använt sig av äldre och opålitlig rysk litteratur när  han beskrev de ryska regementenas uniformer och fanor vid tiden för slaget för Poltava. För de regementen som jag valde att måla 1997 kan man dock med lite god vilja säga att hans uppgifter stämmer, om än väldigt osäkra.

Efter att ha målat en svensk bataljon, skvadron och tre kanoner med besättning var det dags att måla lika många motståndare till dessa. Valen föll på regementen som deltog i slaget vid Poltava (och flera andra fältslag) samt hade den typiska grön-röda ryska uniformen. Dvs. Pskovska infanteriregementet och Ingermanländska dragonregementet. När Lars-Eric Höglunds bok om ryska armén kom ut 2004 fick jag dock reda på att den äldsta uppgiften om Pskovskas uniformer är från 1711 och nämner bara att de hade gröna rockar. Sannolikheten är emellertid ganska hög att uppslag, foder, byxor och väst var röda så jag tycker inte att det finns någon anledning att måla om mina tennsoldater. Jag har också fått lära mig att fanorna förmodligen inte såg ut som på bilden i slaget vid Poltava. Konstams uppgifter baserades på de fanor som delades ut inför slaget vid Narva 1700 där 75 % av de ryska fanorna förlorades. Tidigare har man antagit att samma modeller fortsattes att användas fram till 1712. Men inget av de få kända exemplaren på fanor från den perioden överensstämmer med Narva-fanorna. Den tråkiga sanningen är att vi inte vet hur de ryska fanorna såg ut under slaget vid Poltava. Men det finns en liten chans att Pskovska var ett av de regementen som lyckades försvara sina fanor i slaget vid Narva och sedan behöll dem under det följande decenniet. I brist på bättre alternativ har jag därför valt att stå fast vid Narva-fanorna. Dessa fanor är dock numera utbytta med röda fanor med samma motiv samt en vit livfana med den ryska dubbelörnen.

Utöver fanorna har även omfattande ommöbleringar ägt rum. De ryska pikenerarna var inte placerade i mitten utan de var alla utspridda i det första ledet där de utgjorde hälften av manskapet. De 16 gamla pikenerarna som kom från form Nr. 911 har ersatts med nya från form Nr. 46. Fyra knästående musketerare har försvunnit från formationen för att ge plats åt pikenerarna samtidigt som bataljonen som helhet har utökats från 94 man till 110 man genom att den utökats med fyra stående skyttar och tolv musketerare som står i halt.

Angående den gröna färgen på rockarna så är den mörkare i verkligheten. Kamerablixten har blekt den på bilderna.

De målningsbeskrivningar som Prince August tillhandahöll när man köpte deras formar berättade att de ryska artilleristerna hade röda rockar med svarta uppslag och svartvita randiga strumpor. Den första generationen tennsoldater som jag målade (med blanka färger) följde dessa instruktioner. Men såväl Konstam och Höglund anger att de hade blå färg istället för svart. Så när jag smälte ner mina gamla tennsoldater vintern 1996-97 för att måla om dem med matta färger valde jag att följa Konstams uppgifter. Enligt honom (och senare Höglund) hade det ryska artilleriregementet två varianter av strumpor. Antingen var de helblå som på bilden eller så var de blåvit-randiga. Enligt Konstam skulle dessutom ränderna vara lodräta. Men eftersom jag inte hade några instruktioner om hur breda ränderna skulle vara så tyckte jag att det var enklast att måla dem helblåa.

För färgen på kanonernas lavetter finns det enligt Höglund två uppgifter i källorna. Ca 1700 och 1712 var de mönjeröda med gulmålade metallbeslag och år 1707 var de grönmålade med svarta metallbeslag. Kanonerna på bilden ser ut att vara en hybrid av dessa varianter. Det beror på att jag målade dem efter en illustration av David Rickman i Konstams bok som uppenbarligen var helt felaktig (bland annat var artilleristernas strumpor vita trots korrekta uppgifter i Konstams text). Prince Augusts målningsbeskrivningar hade faktiskt angivit korrekta uppgifter (grön färg med svarta metallbeslag) men eftersom jag inte längre litade på dem följde jag David Rickman istället... Nåväl, jag får väl ta mig tid någon gång och måla om metallbeslagen så att de blir gula (eller göra lavetterna gröna). Jag valde att måla beslagen gula (och senare målade jag hjulen med humbrol 53 så att de blev järnskodda). Dessutom ändrades tennsoldaternas söljor som deras värjor hänger i. På bilden är de målade i mässing men nu har det ändrats till ljust skinn vilket är den korrekta färgen.

Även Ingermanländska dragonregementet har fått sina gröna rockar blekta av kamerablixten. Standaren på den här bilden är spekulativa. Enligt Konstam hade dragonregementenas standar samma motiv och färger som dess motsvarande infanteriregemente (i Ingermanländskas fall gröna). Men jag har ingen information om vilken färg motivet hade. Motivet som tycks ha varit identiskt för alla dragonregementen föreställer ett kors omgivet av två palmblad och ett band längst upp med text. Egentligen ska standaret vara rektangulärt och ganska stort, men jag har tryckt ihop motivet så att den ska passa in den kvadratformade ytan som gjutits med hjälp av Prince Augusts tenngjutningsform. Många regementen ska tydligen ha haft gröna standar och för att skilja dem åt har jag varit tvungen att helt godtyckligt hitta på individuella färger för varje regemente. I Ingermanländskas fall har det blivit gult eftersom infanteriregementet med samma namn hade gula rockar.

Hästarna har målats om till en mörkare färg (humbrol 113) och standaren (egentligen dragonfanorna) har bytts ut mot datorutskrifter som är större och har de korrekta proportionerna. Trumpetaren har bytts ut mot en pukslagare eftersom dragoner inte hade trumpetare.

Vid en senare revidering har hårfärgen på samtliga ryska tennsoldater ändrats så att de istället för svart har samma hårfärger som de svenska soldaterna. De ryska dragonernas handskar av ljust skinn har tagits bort genom att de har målats över med hudfärg. Samma sak har skett med infanteriets och artilleriets officerare.

En sista bild av mina ryska infanteristers solblekta rockar och sandfärgade fanor med röda palmblad. Notera att officerarna har vad som på engelska kallas för en "sash" knuten runt midjan. Detta band eller skärp av siden var ett värdighetstecken som utmärkte officerare och de kunde också bäras över axeln (vilket kanske var vanligare). Färgerna på "sashen" är hämtade från den ryska flaggan. Efterhand skulle färgerna på "sashen" följa en nationell standard i varje armé. Bortsett från Rysslands vit-blå-röda hade Storbritannien och Spanien röda, Frankrike vita, Nederländerna orangea, Österrike guld-svarta, Sachsen silver-röda och Preussen silver-svarta "sasher".  Svenska officerare däremot tycks inte ha haft sådana "skärp" (på tyska kallades de för "schärpe"). I Danmark förekom flera varianter innan röd-gult blev nationell standard 1732.

Nästa sida