Vid början av det stora nordiska kriget bestod den dansk-norska armén av 36 000 man. Fast egentligen var det frågan om två separata arméer med mycket olika karaktärer. Den danska arméns 23 000 man var vid den här tidpunkten nästan enbart värvade och bestod huvudsakligen av tyskar. Den norska arméns 13 000 man var däremot, med undantag av enstaka regementen, uppsatt genom utskrivning och bestod av etniska norrmän.

Danmark invaderade Sveriges bundsförvant Holstein-Gottorp våren 1700 men tvingades redan i augusti sluta fred efter att svenska trupper hade landstigit på Själland. De nu sysslolösa danska trupperna hyrdes ut i stor mängd till kejsaren och Sjömakterna (1701-1709 respektive 1701-1714) för att delta i det spanska tronföljdskriget. Sammanlagt var det nästan 20 000 man som hyrdes ut. En del av den summan var nyvärvade regementet som sattes upp för just detta ändamål. Bristen på trupper i Danmark för ett eventuell krig mot Sverige var dock så stor att en 17 000 man stark lantmilis sattes upp genom utskrivning. Flera lantmilisförband deltog i fälttåg mot Sverige när Danmark återupptog fientligheterna 1709. Men lantmilisen som bestod av etniska danskar användes även som en manskapsreserv för att fylla vakanser i de värvade regementena, vilket innebar att den danska armén hade en mer blandad sammansättning under den senare delen av stora nordiska kriget än år 1700.

Danmark-Norges andra deltagande i det stora nordiska kriget (1709-1720) var mer framgångsrik än det första, men trots det råkade danskarna ut för svidande nederlag på slagfälten vid Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712. Tillsammans med sina allierade lyckades de dock tillfångata Stenbocks svenska armé vid Tönningen och ockupera Sveriges tyska besittningar samt annektera de slesvigska delarna av Holstein-Gottorp. Den norska armén var visserligen inte inblandad i några fältslag men väl i belägringar och fälttåg på båda sidorna om den svensk-norska gränsen fram till fred slöts 1720 utan gränsförändringar

I tabellen nedan redovisas vilka fälttåg de olika dansk-norska regementena deltog i. Bokstäverna markerar fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil), och färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet fanns vid varje år enligt följande system:

I Sjömakternas tjänst	Danmark	Norge	Sverige	I Sachsisk tjänst	?
I kejserlig tjänst	Slesvig-Holstein, Oldenburg		Bremen-Verden, Mecklenburg, Pommern
B = Blenheim D = Dynekilen F = Fredrikssten G = Gadebusch H = Humlebæk (1700), Helsingborg (1710) M = Malplaquet (1709), Marstrand (1719) O = Oudenaarde R = Ramillies S = Stade (1712), Stralsund (1715) Se = Stresow T = Tönningen W = Wismar
= danskt manskap, = norskt manskap, = mer än 60 % tyskar, = jämn fördelning av tyskar & skandinaver (1720-1726)

Värvat infanteri

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Livgardet till fot

T

B

R

O

M

H

G

Se

Grenadjärkåren

H

G

Se

Drottningens livregemente

T

H

G

S Se

W

F

Prins Christian

T

H

G

Prins Georg

T

B

O

M

S Se

Prins Carl

B

R

O

M

Se

Själländska

B

R

O

M

Jylländska

T

H

S Se

Fynska

T

B

R

O

M

H

Se

Oldenburgska

R

O

M

Se

Marinregementet

H

G

"Köpenhamns garnisonsreg."

T

H

G

T

Första danska

H

G

S

Andra danska

G

Tredje danska

G

W

Fjärde danska

G

W

Maltzhans bataljon

Württemberg-Oels

B

R

O

Hansen

Callenbergs bataljon

Kleppings bataljon

Baartig (1717 = krigsfångar)

Lantmilis (utskrivet infanteri)

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Östsjälland

H

D

M

Västsjälland

H

Fyn

Ålborg

S

Århus

G

Ribe

Viborg-Lolland

H

G

Oldenburg

Garnisonsförband

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Bornholms milis (ett kompani beridet)

Christiansö frikompani

Fladstrands frikompani

Hitlers skans frikompani

Korsörs frikompani

Värvat kavalleri

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Livgardet till häst

H

G

Livregementet till häst

B

R

O

M

Holsteinska

B

R

O

S

Württembergska

B

R

O

"Ungerska"

G

Brockdorffs

G

Nationellt kavalleri ("indelt")

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Första själländska

H

H

W

S G

S

Andra själländska

B

R

O

M

Tredje själländska

H

H

G

Första fynska

H

G

Andra fynska

H

G

Första jylländska

T

H

G

Andra jylländska

T

B

R

O

M

Tredje jylländska

B

R

O

M

Fjärde jylländska

T

B

R

O

M

Femte jylländska

B

R

O

Dragoner (värvade)

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Livdragonerna

H

G

Holsteinska

"Ungerska"

H

G

Württembergska

B

R

O

Lantmilis (utskrivna dragoner)

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Själland-Fyn (värvade kyrassiärer från 1711)

H

W

Jylland (värvade kyrassiärer från 1710)

W

G

Östsjälland

Västsjälland

Jyllands

Infanteri

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

Värvade regementet

T

Se

Akershus

1:a

F

2:a

Smålänens (Smaalenske)

1:a

F

2:a

Opplands

1:a

2:a

Västerlänens (Vesterlenske)

1:a

2:a

Bergenshus

1:a

F

2:a

Trondheim

Norra

1:a 2:a 3:e

Södra

T

S Se

Skidlöparkåren

Dragoner

1700

1702

1704

1706

1708

1710

1712

1714

1716

1718

1720

1:a sunnanfjällska (1. Søndenfjeldske)

2:a sunnanfjällska (2. Søndenfjeldske)

Nordanfjällska (Nordenfjeldske)

*

Norge hade även ett hemvärn i form av lantdragoner organiserade i fristående kompanier. År 1711 fanns 20 stycken i Östlandet (3 576 man)  och 9 i Tröndelag (2 131 man). Ytterligare förband av hemvärnskaraktär var Röros bergsjägarkår som sattes upp 1710 av bergsverksfolk, och  Kraghske regementet som var ett kortlivat regemente bestående av före detta soldater (det sattes upp och lades ned 1710). De första åren av  1700-talet fanns även ett marinregemente bestående av tre bataljoner (Bergenshus, Trondheim och Västerlänen) som dock försvinner ur  rullorna efterhand.

När det gäller Livgardet till fot och det Fynska regementet ger tabellen ovan en alltför förenklad bild av var de befann sig under perioden 1701-1714. Båda regementena hade nämligen tre bataljoner, men det var bara en av dessa som hyrdes ut till sjömakterna. De övriga stannade kvar i hemlandet och deltog sedan i fälttågen mot Sverige. De uthyrda bataljonerna deltog däremot inte i dessa fälttåg eftersom de inte återvände till Danmark förrän 1714. Det var med andra ord inte samma soldater som stred i slagen vid Malplaquet 1709 och Helsingborg 1710.

En särskild sida redogör den exakta sammansättningen av de hjälpkårer som skickades till Sjömakterna, kejsaren och Sachsen.

Kriget 1700

Problemet med att kartlägga ett regementes rörelser när det bestod av tre bataljoner illustreras även av det kortvariga kriget år 1700. Bataljonerna befann sig då ofta på olika ställen, vilket redovisas nedan.

De norska trupper som inte omnämns befann sig i Norge. De två värvade norska infanteriregementena beordrades i juli att skeppas över till Danmark. Men dålig vind förhindrade dem från att göra detta och freden i Traventhal slöts den 18 augusti (gregorianska kalandern) innan de hade hunnit lämna Norge.

Två dragonregementen som sattes upp 1700 och som sedan skulle bli det "Ungerska dragonregementet" hann inte bli färdiga innan fredsslutet. Efter freden blev det ena förlagt i Slesvig-Holstein och det andra på Själland innan de i oktober överfördes till Sachsen som en del av en hjälpkår. Även det nyuppsatta kyrassiärregemente, som senare skulle få namnet "Würtenbergska, hann inte bli klart i tid och blev sedan förlagt i Slesvig-Holstein.

Referenser

MacDowall, Simon. Malplaquet 1709 - Marlborough's Bloodiest Battle. Oxford (2020)
McNally, Michael. Ramillies 1706 - Marlborough's tactical masterpiece. Oxford (2014)
Stille, Arthur. Kriget i Skåne 1709-1710. Stockholm (1903)
Tincey, John. Blenheim 1704 - The Duke of Marlborough's Masterpiece. Oxford (2004)
Tuxen, A. P. – With-Seidelin C. L. Bidrag til den store nordiske krigs historie. Köpenhamn (1899-1934)
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)