Belgien blev självständigt
först 1831 efter ett uppror mot den nederländske kungen. Men det går ändå
att spåra en kontinuitet mellan dagens Belgien och den burgundiska statsbildning som uppstod i
gränsområdet mellan Frankrike och Tyskland under senmedeltiden. Den bildades
1363 genom att den franske kungen Jean den gode förlänade hertigdömet
Burgund till sin son Philippe den djärve. Detta hertigdöme låg en bra bit söder om dagens Belgien men redan
1384 utvidgades Philippe den djärves burgundiska land genom arv med
grevskapet Flandern som utgör den norra delen av Belgien. I arvet ingick
dessutom Artois och Franche Comté. Genom ytterligare arv, köp och erövringar
kom de burgundiska hertigarna under 1400-talet att kontrollera ett stort
område på båda sidor om den fransk-tyska gränsen med centrum i Belgien.
När
Charles den djärve stupade 1477 förlorades flera besittningar till
Frankrike, bland annat hertigdömet Burgund. Men resten av de så kallade "burgundiska
länderna" införlivades med det habsburgska väldet. Detta territorium
som kallades för Nederländerna fram till 1581, Spanska nederländerna
1581-1713 och Österrikiska nederländerna 1713-1795 blev mindre och
mindre under denna tid som en följd av det holländska upproret 1579 och krig
mot Frankrike.1795 erövrades det helt och
hållet av Frankrike för att sedan överföras till kungadömet Nederländerna 1815.
Men bara 15 år senare gjorde belgarna uppror och blev självständiga.
Eftersom Belgien före
självständigheten inte utgjorde ett enhetligt område utan bestod av flera
olika provinser har de nedanstående regenterna de ordningstal som de använde
i sina huvudländer.
|