Ungrarna, eller magyarerna som de
själva kallar sig, invandrade till dagens Ungern 895 där de skapade ett
eget rike. Den förste ungerske furste som tog titeln kung var István I (1001) som
innan han lät döpa sig hette Vajk. Det ungerska kungadömet var under
medeltiden mycket
större än vad Ungern är idag, Kroatien var frĺn slutet av 1000-talet
fram till 1918 i en permanent personalunion med Ungern och även dagens
Slovakien samt stora delar av Rumänien och Serbien tillhörde riket.
Den stora katastrofen för Ungern kom i slaget vid Mohacs 1526 dĺ turkarna erövrade
en tredjedel av landet. De ĺterstĺende delarna kontrollerades
av tvĺ rivaliserande ätter, Habsburg och Zápolya. De sistnämndas andel
av Ungern förvandlades senare till den turkiska vasallstaten
Transsylvanien när
turkarna erkände Habsburgarna som Ungerns rättmäktiga kungar.
Habsburgarna ĺtertog hela Ungern i slutet
av 1600-talet och det förblev en del av
det habsburgska väldet fram till slutet av första världskriget.
ca 895-907
907-947
947-955
955-972
972-997
997-1038
Árpáds ätt
Árpád
Zolta
Fajsz
Taksony
Géza István
Szent István I (Stefan den helige)
=
1001
Péter I (ätten Orseolo)
Sámuel (ätten Aba)
Péter I (andra gĺngen)
András I
Béla I
Salamon
Géza I
Szent
László I (Vladislav den helige)
Kálmán (bokälskaren)
István II
Béla II (den blinde)
Géza II
István III
László II
(motkung)
István IV
(motkung)
Béla III Elek
Imre
László III
András II
Béla IV
István V
László IV (Kumanen)
András III (av Venedig)
Sovjetrepublik
Monarki (Miklós Horthy var regent 1920-1944)
Republik
* = Ferdinánd III hade sonen Ferdinánd IV som medregent 1647-1654.
** = Károly IV lade ner sin krona 1919 men abdikerade
aldrig formellt. Hans ansprĺk pĺ Ungerns krona togs 1922 över av sonen
Otto II.