Mähren är den östra delen av dagens Tjeckien och dess
historia hör intimt ihop med Böhmens (Tjeckiens västra del). Men det har
ändå bevarat sin egen identitet och har ofta haft stor autonomi i
förhållande till Böhmen. Den första tjeckiska statsbildning hade
dessutom sitt centrum i Mähren. Det var det Stor-Mähriska riket som
kontrollerade större delen av de västslaviska områdena men som sedan
krossades av ungrarna i början av 900-talet. Därefter stred Ungern,
Böhmen och Polen om kontrollen över Mähren fram till 1029 då det
definitivt blev en del av det Böhmiska riket. Det erhåll dock en
betydande autonomi då det styrdes av böhmiska prinsar som ett eget
furstendöme. En av dessa var Břetislav som blev hertig av Böhmen 1035
och sedan införde en tronföljdsordning för Böhmen baserad på
senioritetsprincipen. Detta innebar att det var den äldste medlemmen av
ätten Přemysl och inte den äldste sonen till den förre hertigen som blev
ny hertig av Böhmen vid tronskiften. De övriga medlemmarna av ätten
tilldelades hertigdömen i Mähren som lydde under Böhmens överhöghet, dvs.
hertigdömena Brünn (Brno), Olmütz (Olomouc) och Znaim (Znojmo). Resultatet av
detta arrangemang blev dock återkommande inbördesstrider mellan de
böhmiska regenterna och de mähriska regenterna.
830-846
846-870
Mojmír I
Rostislav (Rastislav)
871-894
Svatopluk
894-907
Mojmír II
907-955
955-995
995-1029
1029-1182
Del av Ungern
Del av Böhmen
Del av Polen
Under Böhmisk överhöghet
1029-1049
1049-1055
1055
Břetislav (hertig av Böhmen 1135-55)
Spytihněv (hertig av Böhmen 1155-61)
Delas i Brünn, Olmütz och
Znaim
Ota I
(Olmütz 1061-1087)
Konrád I Ota (även Znaim
1061-92)
Oldrich I
Bořivoj (även Znaim, Böhmen 1100-07)
Oldrich I (andra gången, Znaim 1113-15)
Soběslav I Oldrich (Böhmen 1125-40)
Ota II (även Olmütz 1107-10,
1113-26)
Vratislav
1174-1176
Václav II (Olmütz 1174-76, Böhmen 1191-92)
1176-1189
1189-1191
1191-1194
1194-1197
1197-
Konrád II Ota (markgreve 1182)
Spytihněv
Vladislav Jindřich (Böhmen 1197)
Spytihněv (andra gången)
Vladislav Jindřich (nu som markgreve)
Vratislav
(hertig av Böhmen 1061-92)
Direktstyrt av Böhmen
Vratislav
(andra gången)
Ota I (Brünn 1055-1061)
Boleslav
Svatopluk (hertig av Böhmen 1107-09)
Ota II
Vladislav I
Ota II (andra gången, även
Brünn 1123-25)
Soběslav Oldrich (även
Brünn 1115-23)
Václav I
Soběslav Oldrich (andra
gången)
Lupold
Soběslav Oldrich
(tredje gången)
Ota III Detleb
Vladislav II
Bedřich (Böhmen 1172-73,
1178-89)
Oldrich
1176-1179
Václav II (Brünn 1174-76, Böhmen 1191-92)
1179-1189
1189-1191
1191-1194
1194-1200
1200
Konrád Ota (markgreve
1182)
Vladimír
Direktstyrt av Böhmen
Vladimír
Förenat med markgrevskapet
Mähren
Konrád I Ota (även Brünn 1061-1092)
Lutold
Bořivoj (även Brünn, Böhmen 1100-07)
Lutold (andra gången)
Oldrich (även Brünn 1100-15)
Soběslav I (hertig av Böhmen 1125-40)
Konrad II
Konrád III
Konrád II Ota (markgreve
1182)
Vladislav Jindřich (Böhmen 1197)
Jindřich Břetislav (Böhmen 1193-97)
Vladislav Jindřich (nu som markgreve)
Under 1170-talet enade Konrád Ota hela Mähren och han
försökte även bli hertig av Böhmen men förhindrades av kejsaren som
ingrep i den böhmiska tronstriden. Konrád Ota tvingades ge
upp anspråken på Böhmen 1182 men blev som kompensation erkänd som en
riksomedelbar markgreve av Mähren. Sju år senare blev Konrád Ota iallafall hertig av
Böhmen 1189 varmed Mähren återförenades med Böhmen. 1197 erhöll den
avsatte böhmiske hertigen Vladislav Jindřich Mähren som ett
ärftligt län under Böhmens överhöghet.
