Ukraina
Ukraina är det ryska rikets
vagga och fram till 1169 var storfurstarna av Kiev överordnade härskare över
hela Ryssland. Men detta år förlorade furstendömet Kiev sin maktställning
till furstarna av Vladimir-Suzdal och år 1240 förstördes staden av
mongolerna. Under de följande seklerna gick Ukraina och övriga Ryssland
skilda vägar då ukrainarna hamnade under polskt styre. Framgångsrika
kosackledare skapade under 1600-talet en autonom ukrainskt stat som
visserligen blev kortlivad men som ändå inledde en utveckling mot en
särskild ukrainsk nationalkänsla. Ryssland som i etapper erövrade hela
Ukraina 1667, 1795 och 1939 motarbetade däremot denna utveckling och
betonade istället rysk samhörighet. Sedan 1991 är dock Ukraina självständigt
och frågan om Ukrainas identitet debatteras intensivt mellan de ryssvänliga
ukrainarna som främst bor i den östra delen av landet och de västvänliga
ukrainarna i den västra halvan.
Furstendömet Kiev
ca 860-882 |
Askold och Dir |
Rurikska ätten
(storfurstar över hela
Ryssland till 1169)
|
ca 882-912
ca 912-945
ca 945-972
ca 972-980
ca 980-1015
1015-1019
1019-1054
1054-1073
1068-1069
1073-1076
1076-1078
1078-1093
1093-1113
1113-1125
1125-1132
1132-1139
1139
1139-1146
1146
1146-1149
1150
1150
1150-1151
1150-1154
1150-1154
1154-1155
1155-1157
1157
1157-1158
1158-1167
1167-1169
1169 |
Oleg (Helge den vise)
Igor (Ingvar)
Svjatoslav
Jaropolk I
Vladimir I Svatoj (den helige)
Svjatopolk I
Jaroslav I Mudrij (den vise)
Izjaslav I
Vseslav
Svjatoslav II
Izjaslav I (andra gången)
Vsevolod I
Svjatopolk II
Vladimir II Monomach
Mstislav I
Jaropolk II
Vjatjeslav
Vsevolod II
Igor II
Izjaslav II
Jurij Dolgoruki
Izjaslav II (andra gången)
Jurij Dolgoruki (andra gången)
Vjatjeslav (andra gången)
Izjaslav II (tredje gången)
Rostislav I
Jurij Dolgoruki
(tredje gången)
Izjaslav III
Mstislav III
Rostislav I (andra gången)
Mstislav III (andra gången)
Gleb |
1170
1170-1171
1171
1171
1171-1173
1173 |
Mstislav III (tredje gången)
Gleb (andra gången)
Vladimir III
Mikhal Jurjevitj
Roman Rostislavitj
Vsevolod Jurjevitj |
= 1177-1212 |
1173
1174
1174-1175
1175-1177
1177-1180
1180
1180-1182
1182-1194
1194-1202
1202
1203-1205 |
Rurik Rostislavitj
Svjatoslav Vsevolodovitj
Jaroslav Izjaslavitj
Roman Rostislavitj (andra gången)
Svjatoslav Vsevolodovitj (andra gången)
Jaroslav Izjaslavitj (andra gången)
Rurik Rostislavitj (andra gången)
Svjatoslav Vsevolodovitj (tredje gången)
Rurik Rostislavitj (tredje gången)
Ingvar Jaroslavitj
Rurik Rostislavitj (fjärde gången) |
1203-1205 |
Roman Mstislavitj |
|
1204-1206
1206
1206-1207
1207-1210
1210-1214
1214 |
Rostislav Rurikovitj
Rurik Rostislavitj (femte gången)
Vsevolod Svjatoslavitj
Rurik Rostislavitj (sjätte gången)
Vsevolod Svjatoslavitj (andra gången)
Ingvar Jaroslavitj (andra gången) |
1214-1223 |
Mstislav Romanovitj |
|
1223-1235
1235-1236 |
Vladimir Rurikovitj
Izjaslav Vladimirovitj |
1236-1238 |
Jaroslav Vsevolodovitj |
= 1238-1246 |
1238-1239 |
Mikhail Vsevolodovitj |
|
1239 |
Rostislav Mikhailovitj |
1239-1240 |
Danylo Romanovitj |
|
1240-1362
1362-1569
1569-1667 |
Del av Gyllene horden
(mongolerna)
Del av Litauen
Del av Polen |
Kiev förstördes av mongolerna 1240 och upphörde därmed att vara säte för
ryska furstar. I och med unionen i Lublin 1569 blev Ukraina en del av Polen.
Men ett kosack-uppror mot den polska centralmakten 1648 resulterade i
skapandet av en autonom ukrainsk stat som leddes av hetman som kosackerna
själva valde. Denna statsbildning splittrades dock redan 1654 i en
polskvänlig och en ryssvänlig del när dess hetman ville bilda en union med
Ryssland. Splittringen ledde sedan till att båda sidorna valde sin egen
hetman och uppdelningen i ett polskt och ett ryskt Ukraina bekräftades i
freden i Andrusovo 1667 mellan Polen och Ryssland. Men i Ukraina skulle
inbördeskriget fortsätta ända tills Mazepa blev vald till hetman i den ryska
delen och införde ordnade förhållandet. Hans uppror mot Ryssland och allians
med Sverige 1708 innebar dock början till slutet för hetmanatet som efter
hans fall aldrig mer skulle återfå sin tidigare autonoma ställning.
Kosack-hetmanatet
1649-1657
1657
1657-1659
1659-1662 |
Bohdan Chmelnitskij
Jurij Chmelnitskij
Ivan Vyhovskij
Jurij Chmelnitskij (andra
gången) |
Hetmaner i polsk tjänst
|
1663-1665
1665
1665-1676
1669-1674 |
Pavlo Teterja
Stepan Opara
Petro Dorosjenko (rebell från
1667)
Mykhajlo Chanenko |
Hetman i turkisk tjänst
|
1678-1681 |
Jurij Chmelnitskij
(tredje gången) |
Hetmaner i rysk tjänst
|
1663-1668
1669-1672
1672-1687
1687-1709
1708-1722
1722-1727
1727-1734
1734-1750
1750-1764
1764-1780 |
Ivan Brjuchovetskyj
Demjan Mnohohrisjnyj
Ivan Samojlovitj
Ivan Mazepa (rebell från 1708)
Ivan Skoropadskyj
Direktstyrt av Ryssland
Danylo Apostol
Direktstyrt av Ryssland
Kyrylo Rozumovskyj
Direktstyrt av Ryssland |
Hetmanatet upplöses 1780 och
inkorporeras med övriga Ryssland
Östra Ukraina med staden Kiev blev ryskt 1667. Den västra delen av
Ukraina förblev polskt fram till Polens andra och tredje delning 1793 och
1795 då området delades upp mellan Ryssland och Österrike. Efter första
världskriget bildades två ukrainska republiker på ryskt respektive
österrikiskt territorium. Ingen av dem kom emellertid att kontrollera något
större territorium utan det blev istället den sovjetrepublik som
kommunisterna satte upp i Kiev som lyckades lägga under sig större delen av
Ukraina. Denna socialistiska sovjetrepublik (SSR) anslöt sig år 1922 till
det nybildade Sovjetunionen. Återstoden av Ukraina hamnade under polskt
styre men förenades 1939 med det
Ukrainska SSR som år 1991 blev en självständig republik.
Västra
Ukraina
|
Östra
Ukraina
|
1667-1795
1795-1918
1918-1919
1919-1939
1939-1991 |
Del av Polen
Del av Österrike
Västukrainska folkrepubliken
Del av Polen
Del av Sovjetunionen |
1667-1917
1917-1920
1917- (1991)
1922-1991
|
Del av Ryssland
Folkrepubliken Ukraina
Ukrainska SSR
Del av Sovjetunionen
|
Ukraina
1991-1994
1994-2005
2005-2010
2010-2014
2014
2014-2019
2019- |
Leonid Kravtjuk
Leonid Kutjma
Viktor Jusjtjenko
Viktor Janukovitj
Oleksandr Turtjynov
(tillförordnad)
Petro Porosjenko
Volodymyr Zelenskyj |
|