Rysslands regenter

Den ryska staten har sitt ursprung i furstendömet Kievrus som skapades av svenska vikingar (ruser). Med början år 1019 splittrades riket genom arvskiften i flera olika furstendömen även om regenten i Kiev (från 1169 i Vladimir-Suzdal och från 1328 i Moskva) hade med titeln storfurste en formell överhöghet över hela Ryssland. Den inbördes splittringen gjorde att Ryssland erövrades av mongolerna 1240 och förvandlades till mongolkhanernas vasallstater. Först 1480 frigjorde sig Ryssland från mongolerna under ledning av Ivan den store som vid samma tid enade Ryssland. Ivan den förskräcklige antog 1547 titeln Tsar som var det ryska ordet för Caesar (kejsare). Men tsar-titeln uppfattades utomlands som en rysk motsvarighet till titeln kung och därför utropade Peter den store 1721 sig själv till kejsare (imperator på ryska). Kejsare var därefter den officiella titeln på Rysslands härskare även om tsar-titeln levde vidare i vardagligt tal.

ca 862-879 ca 880-882	Rurik (Rörek) Oleg (furste i Kiev 882-912)
ca 882-912 ca 912-945 ca 945-972 ca 972-980 ca 980-1015 1015-1019 1019-1054 1054-1073 1068-1069 1073-1076 1076-1078 1078-1093 1093-1113 1113-1125 1125-1132 1132-1139 1139 1139-1146 1146 1146-1149 1150 1150 1150-1151 1150-1154 1150-1154 1154-1155 1155-1157 1157 1157-1158 1158-1167 1167-1169 1169	Rurikska ätten (Kiev) Oleg (Helge den vise) Igor (Ingvar) Svjatoslav Jaropolk I Vladimir I Svatoj (den helige) Svjatopolk I Jaroslav I Mudrij (den vise) Izjaslav I Vseslav Svjatoslav II Izjaslav I (andra gången) Vsevolod I Svjatopolk II Vladimir II Monomach Mstislav I Jaropolk II Vjatjeslav Vsevolod II Igor II Izjaslav II Jurij Dolgorukij Izjaslav II (andra gången) Jurij Dolgorukij (andra gången) Vjatjeslav (andra gången) Izjaslav II (tredje gången) Rostislav I Jurij Dolgorukij (Vladimir-Suzdal) Izjaslav III Mstislav III Rostislav I (andra gången) Mstislav III (andra gången) Gleb
Storfurstendömet Kiev förlorar sin ställning som Rysslands ledande stat till Vladimir-Suzdal 1169. Dess härskare fortsätter dock att titulera sig som storfurstar tills Kiev ödelades av mongolerna 1240. Rurikska ätten (Vladimir-Suzdal) (storfurstar från 1169)
1154-1157 1157-1174 1174-1176 1176-1212 1212-1216 1216-1218 1218-1238 1238-1246 1246-1249 1249-1252 1252-1263 1264-1271 1272-1276 1276-1281 1281-1283 1283-1293 1294-1304 1304-1318 1318-1322 1322-1326 1326-1327 1327-1359 1359-1362 1362	Jurij I Dolgorukij Andrej I Boguljubskij Mikhail Jurjevitj Vsevolod III Jurij II Konstantin Jurij II (andra gången) Jaroslav II Vsevolodovitj Svjatoslav III Andrej II Aleksandr Nevskij Jaroslav III Vasilij (Kostroma) Dmitrij (Pereslavl) Andrej III (Gorodets) Dmitrij (andra gången) Andrej III (andra gången) Michail (Tver) Jurij Danilovitj (furste av Moskva 1303-1325) Dmitrij (Tver) Aleksandr (Tver) Styrt av Moskva Dmitrij Vladimir-Suzdal förenas med Moskva
1283-1303 1303-1325 1325-1341 1341-1353 1353-1359 1359-1389 1389-1425 1425-1462 1462-1505 1505-1533 1533-1584 1584-1598	Rurikska ätten (Moskva) (storfurstar från 1328) Daniil Aleksandrovitj Jurij Danilovitj Ivan I Kalita (Penningpung) Simeon Gordy (den stolte) Ivan II Krasnyj (den vackre) Dmitrij Donskoj Vasilij I Dmitrivitj Vasilij II Tiomnyj (den blinde) Ivan III Velikij (den store) Vasilij III Ivanovitj Ivan IV Groznyj (den förskräcklige) = 1547 Fjodor I
1598-1605 1605 1605-1606 1606-1610 1607-1610 1610-1613	Den stora oredan Boris Godunov Fjodor II Dmitrij (den förste falske) Vasilij IV Dmitrij (den andre falske) Vladislav *
1613-1645 1645-1676 1676-1682 1682-1696 1682-1725 1725-1727 1727-1730 1730-1740 1740-1741 1741-1762	Ätten Romanov Mikhail Aleksej Michailovitj Fjodor III Ivan V Pjotr I Velikij (Peter den store) = 1721 Jekaterina I Pjotr II Aleksejevitj Anna Ivanovna Ivan VI Jelizaveta Petrovna (Elisabet)
Ätten Holstein-Gottorp-Romanov
1762	Pjotr III Fjodorovitj
1762-1796	Jekaterina II Velikaja	(Katarina den stora)
1796-1801	Pavel Petrovitj **
1801-1825	Alexandr I
1825-1855	Nikolaj I
1855-1881	Aleksandr II
1881-1894	Aleksandr III
1894-1917 1917-1991 1991-	Nikolaj II Sovjetunionen Ryska federationen