Den ryska staten har sitt
ursprung i furstendömet Kievrus som skapades av svenska vikingar (ruser). Med början år 1019 splittrades riket genom arvskiften i flera olika
furstendömen även om regenten i Kiev (från 1169 i Vladimir-Suzdal och från 1328 i Moskva) hade
med titeln storfurste en formell överhöghet över hela Ryssland. Den inbördes splittringen gjorde
att Ryssland erövrades av mongolerna 1240 och förvandlades till mongolkhanernas vasallstater. Först 1480 frigjorde sig Ryssland från mongolerna under
ledning av Ivan den store som vid samma tid enade Ryssland. Ivan den
förskräcklige antog 1547 titeln Tsar som var det ryska ordet för Caesar
(kejsare). Men tsar-titeln uppfattades utomlands som en rysk motsvarighet
till titeln kung och därför utropade Peter den store 1721 sig själv till kejsare
(imperator på ryska). Kejsare var därefter den officiella titeln på Rysslands härskare även
om tsar-titeln levde vidare i vardagligt tal.
Rurikska ätten
(Novgorod)
ca 862-879
ca 880-882
Rurik (Rörek)
Oleg (furste i Kiev 882-912)
ca 882-912
ca 912-945
ca 945-972
ca 972-980
ca 980-1015
1015-1019
1019-1054
1054-1073
1068-1069
1073-1076
1076-1078
1078-1093
1093-1113
1113-1125
1125-1132
1132-1139
1139
1139-1146
1146
1146-1149
1150
1150
1150-1151
1150-1154
1150-1154
1154-1155
1155-1157
1157
1157-1158
1158-1167
1167-1169
1169
Rurikska ätten
(Kiev)
Oleg (Helge den vise)
Igor (Ingvar)
Svjatoslav
Jaropolk I
Vladimir I Svatoj (den helige)
Svjatopolk I
Jaroslav I Mudrij (den vise)
Izjaslav I
Vseslav
Svjatoslav II
Izjaslav I (andra gången)
Vsevolod I
Svjatopolk II
Vladimir II Monomach
Mstislav I
Jaropolk II
Vjatjeslav
Vsevolod II
Igor II
Izjaslav II
Jurij Dolgorukij
Izjaslav II (andra gången)
Jurij Dolgorukij (andra gången)
Vjatjeslav (andra gången)
Izjaslav II (tredje gången)
Rostislav I
Jurij Dolgorukij
(Vladimir-Suzdal)
Izjaslav III
Mstislav III
Rostislav I (andra gången)
Mstislav III (andra gången)
Gleb
Storfurstendömet Kiev förlorar sin
ställning som Rysslands
ledande stat till Vladimir-Suzdal 1169. Dess härskare fortsätter dock
att titulera sig som storfurstar tills Kiev ödelades av mongolerna
1240.
Rurikska ätten
(Vladimir-Suzdal)
(storfurstar från 1169)
Jurij I Dolgorukij
Andrej I Boguljubskij
Mikhail Jurjevitj
Vsevolod III
Jurij II
Konstantin
Jurij II (andra gången)
Jaroslav II Vsevolodovitj
Svjatoslav III
Andrej II
Aleksandr Nevskij
Jaroslav III
Vasilij (Kostroma)
Dmitrij (Pereslavl)
Andrej III (Gorodets)
Dmitrij (andra gången)
Andrej III (andra gången)
Michail (Tver)
Jurij Danilovitj (furste av Moskva
1303-1325)
Dmitrij (Tver)
Aleksandr (Tver)
Styrt av Moskva
Dmitrij
Vladimir-Suzdal förenas med Moskva
Daniil Aleksandrovitj
Jurij Danilovitj
Ivan I Kalita (Penningpung)
Simeon Gordy (den stolte)
Ivan II Krasnyj (den vackre)
Dmitrij Donskoj
Vasilij I Dmitrivitj
Vasilij II Tiomnyj (den blinde)
Ivan III Velikij (den store)
Vasilij III Ivanovitj
Ivan IV Groznyj (den
förskräcklige)
=
1547
Fjodor I
Mikhail
Aleksej Michailovitj
Fjodor III
Ivan V
Pjotr I Velikij (Peter den store)
=
1721
Jekaterina I
Pjotr II Aleksejevitj
Anna Ivanovna
Ivan VI
Jelizaveta Petrovna (Elisabet)
Ätten
Holstein-Gottorp-Romanov
1762
Pjotr III Fjodorovitj
1762-1796
Jekaterina II Velikaja
(Katarina den stora)
1796-1801
Pavel Petrovitj **
1801-1825
Alexandr I
1825-1855
Nikolaj I
1855-1881
Aleksandr II
1881-1894
Aleksandr III
1894-1917
1917-1991
1991-
Nikolaj II
Sovjetunionen
Ryska federationen
* = Vladislav var även kung av Polen 1632-1648.
** = Pavel var hertig av Holstein-Gottorp 1762-1773
=
1547
=
1721
(Katarina den stora)
