Namn |
År |
Fiender |
Allierade |
Befrielsekriget |
1521-1523 |
Danmark |
Lübeck |
Grevefejden |
1534-1536 |
Lübeck |
Danmark |
Gustav Vasas ryska krig |
1554-1557 |
Ryssland |
|
Nordiska sjuårskriget |
1563-1570 |
Danmark, Lübeck & Polen |
|
Livländska kriget |
1570-1583 |
Ryssland |
Polen |
Första ingermanländska kriget |
1590-1595 |
Ryssland |
|
Polska kriget |
1600-1629 |
Polen |
|
Andra ingermanländska kriget |
1610-1617 |
Ryssland |
|
Kalmarkriget |
1611-1613 |
Danmark |
|
Trettioåriga kriget |
1628-1648 |
Österrike m fl. |
Frankrike m fl. |
Torstenssonskriget |
1643-1645 |
Danmark |
|
Nordiska kriget |
1655-1661 |
Polen, Danmark m fl.. |
Brandenburg m fl. |
Bremiska krigen |
1654 & 1666 |
Bremen |
|
Skånska kriget |
1674-1679 |
Danmark m fl. |
Frankrike |
Stora nordiska kriget |
1700-1721 |
Ryssland, Danmark m fl. |
Turkiet m fl. |
Hattarnas ryska krig |
1741-1743 |
Ryssland |
|
Pommerska kriget |
1757-1762 |
Preussen |
Frankrike m fl. |
Gustav III:s krig |
1788-1790 |
Ryssland & Danmark |
|
Första napoleonkriget |
1805-1810 |
Frankrike & Danmark |
Storbritannien m fl. |
Finska kriget |
1808-1809 |
Ryssland |
|
Andra napoleonkriget |
1813-1814 |
Frankrike & Danmark |
Storbritannien m fl. |
Norska kriget |
1814 |
Norge |
|
Jag har inte tagit med de medeltida krigen i den här sammanställningen
eftersom gränserna mellan krig, inbördeskrig, uppror och fred var mycket diffusa
under den tiden. Men medeltiden dominerades av inbördeskrig och uppror. Krig mellan de
skandinaviska rikena var relativt ovanliga. Vilket också förklarar varför det var så
få gränsförändringar under medeltiden jämfört med stormaktstiden. De få krigen
bröt ut när det rådde fred inom riket.
Under senare delen av vikingatiden förekom det inga tronstrider. Följaktligen
stred Erik Segersäll mot Danmark. Olof Skötkonung stred tillsammans med Danmark
mot Norge. Anund Jakob stred tillsammans med Norge mot Danmark, senare även mot
Norge. Under tidig medeltid var kungarna fullt upptagna med att hålla sig kvar på
tronen och hade därför sällan möjlighet att kriga mot sina grannländer. När
Sverige kommer in i en period av inre stabilitet under 1200- och 1300-talet
börjar man att kriga igen. Det är under den här tiden som Finland erövras och
korståg mot Estland och Ryssland företas. Skåneland vinns för att sedan förloras
tillsammans med Gotland. 1400-talet domineras av unionskrigen som var en
blandning av krig, inbördeskrig och uppror.
När Gustav Vasa tar makten 1521 sker en tid av återhämtning innan krigen
återupptas. Mellan 1554 och 1660 är Sverige nästan oavbrutet i krig.
Framgångarna i dessa förändrar maktbalansen i östersjöregionen och gör Sverige till en
stormakt. Stora nordiska kriget leder dock till att stormaktställningen
förloras och det försvagade Sverige är därefter inte längre starkt nog att hota sina
grannländer, och det geografiska läget gör att få länder vill anfalla Sverige.
Det hindrar dock inte Sverige från att inleda tre misslyckade revanschkrig under
1700-talet. Sveriges allra sista krig ingick alla i napoleontidens europeiska
storkrig. Följden blev att Finland förlorades och Norge tvingades in i en union
med Sverige. Den unionen upplöstes sedan utan strid 1905 och Sverige fick sina
nutida gränser.
Litteratur
Frost,
Robert. The Northern Wars 1558-1721. (2000)
Sundberg,
Ulf. Svenska freder och stillestånd.
(1997)
Sundberg,
Ulf. Svenska krig 1521-1814. (1998)
Sundberg, Ulf. Medeltidens svenska krig. (1999) |