Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 

 












 

Örjan Martinsson

= Västra Frisland (Holland och Zeeland)
= Biskopsdömet Utrecht
= Mellersta Frisland (Friesland)   = Norra Frisland
= Östra Frisland (Groningen, Ostfriesland, Jever och Wursten)

Friser är namnet på en germansk folkstam som romarna underkuvade år 12 f. Kr. De gjorde uppror 28 e. Kr. men blev återigen kuvade för att till sist återfå sin självständighet under kejsar Claudius regering (41-54). Under senare delen av antiken kom dock regionen att avfolkas på grund av klimatförändringar och attacker från de angränsande folkstammarna. När friser återigen dyker upp i källorna under tidig medeltid så är det inte frågan om samma folk som antikens friser. Utan det var sentida invandrare som blev fick sitt namn av den region som i sin tur hade fått sitt namn efter de äldre friserna.

Existensen av en frisisk kung vid namn Finn kan beläggas i anglosaxiska dikter, men det är först under 600-talet som ett frisiskt kungadöme framträder i källorna. Då i opposition mot det mäktiga Frankerriket. Under 700-talet erövrades frisernas rike av frankerna och under 800-talet utsattes friserna för vikingarnas härjningar.

Medan det frisiska kungadömet omfattade större delen av dagens Nederländerna kom innebörden av begreppet Frisland att snävas in under medeltiden. Efter år 1100 räknades inte Västra Frisland som en del av Frisland. Norra Frisland hade inte ingått i det frisiska kungadömet och det befolkades troligen av friser först någon gång under perioden 700-1000. Nordfriserna bildade aldrig någon politisk enhet utan hörde till Danmark. Det egentliga Frisland under medeltiden bestod därför bara av den mellersta och östra delen. Detta område befolkades av fria bönder som framgångsrikt stod emot alla försök från feodala länsherrar att kuva dem, främst från grevarna av Holland och biskoparna i Utrecht. I öst bildade lokala hövdingasläkter frisiska furstendömen i slutet av medeltiden medan mellersta Frisland och Groningen erövrades till slut av kejserliga trupper 1498 och blev en del av den Nederländska republiken som bildades 1581. Mellersta Frisland blev den nederländska provinsen Friesland som fram till 1747 och gemensamt med provinsen Groningen styrdes av sina egna ståthållare.

400-talet
ca 600-630

ca 650-680
680-719
719-734
734-748
748-760
760-785

Finn (Folcwalds son)
Audulf

Aldgisl I
Radbod I (Radboud, Redbad)
Poppo (Bubo, Bobba)
Aldgisl II
Gundebold (Aldgisl III)
Radbod II  (Radboud, Redbad)

Större delen av Frisland erövrades av Frankerriket 734
Östra Frisland erövrades i mitten av 780-talet
 

(734) -843
843-869
870-911
911-925
925- (1581)

Del av Frankerriket
Del av Mellanfranken (Lothringen)
Det av Östfranken (Tyskland)
Del av Västfranken (Frankrike)
Del av Tyskland

.

Vikingahärskare och Gerulfingiska grevar
(alla under frankisk överhöghet)
 

826-844
ca 833-856
850-882
882-885
ca 885-896

Harald Klak (grevskapet Rüstringen)
Gerulf I
Rorik (Hrörek)
Godfred (Haraldsson?)
Gerulf II

Gerulfingernas ättlingar etablerar grevskapet Holland i västra
Frisland som efter år 1100 inte längre räknas som en del av
 Frisland. Förhållandena i övriga delar av Frisland är oklara,
men omkring år 1000 framträder ett grevskap i detta område.

Ätten Braunschweig
(Brunonska dynastin)
 

ca 1000-1038
1038-1057

Liudolf
Bruno
1057-1068 Egbert I

1068-1088

Egbert II


Olika ätter
 

1088-1099
1099-1101
1101
1101-1107
1107-1138

Koenraad van Zwaben (biskop av Utrecht)
Interregnum
Hendrik van Northeim
Interregnum
Hendrik van Zutphen


Styrt av biskoparna i Utrecht
 

1138-1139
1139-1150
1150-1156
1156- (1178)

Andries van Cuijk
Hartbert van Bierum
Herman van Horne
Godfried van Rhenen

1165 förvandlas Frisland till ett kondominium som styrs gemensamt
av biskoparna i Utrecht och grevarna av Holland. Det gemensamma
 styret är dock bara teoretiskt eftersom Frislands centralmakt har
kollapsat under 1100-talet och lokala hövdingar har tagit makten.

Styrt av Holländska grevar
 

1198-1203

Willem I  
1203-1233 Ingen centralmakt
1233 Floris IV
1233-1337 Ingen centralmakt
1337-1345 Willem IV
1345-1358 Ingen centralmakt
1358-1401 Albrecht van Beieren
1401-1498 Ingen centralmakt

Östra Frisland med undantag för Groningen separeras hädanefter
från mellersta Frisland och de lokala hövdingasläkterna bildar
egna stater där. Resten av Frisland erövras av kejserliga trupper 1498

Ståthållare över Frisland
 

1498-1500

Albrecht van Saksen
1500-1505 Joris met de Baard (den skäggige)
1500-1515 Hendrik de Vrome (den fromme)
1515-1523 Karel van Egmond (Groningen till 1536)



 

1515-1555

Karel (V)

1555-1581 Filips II

Frisland uppgår i Förenande Nederländerna 1581

Som en del av Nederländerna kom Frisland att styras av ståthållare som förvaltade de nederländska provinserna åt Habsburgarna. När Nederländerna sedan blev självständigt 1581 under ätten Nassau-Oraniens ledning kom ståthållarna att bli de verkliga furstarna, vilka inte var fler än två personer från varsin gren av ätten Nassau. Den mäktigaste var Hollands ståthållare medan den andre var Frieslands ståthållare som för det mesta även styrde över Groningen och Drenthe (den sistnämnda provinsen räknas inte som en del av Frisland). Detta separata frisiska ståthållardöme kom att existera fram till 1747 då dess ståthållare blev regent över hela Nederländerna.


Friesland
(förenat med Overijssel 1528-1584)
 

Groningen
(underkastade sig Karl V 1536)

1515-1518
1518-1521
1521-1540
1540-1548
1549-1568
1568-1572
1572-1574
1574-1576
1576-1581
1581-1594

1580-1584

Floris van Egmond
Willem van Roggendorff
Georg Schenck van Toutenburg
Maximiliaan van Egmond
Jan van Ligne
Karel van Brimeu
Gillis van Berlaymont
Caspar van Robles
George van Lalaing (i spansk tjänst)
Francisco Verdugo (i spansk tjänst)
Förenat med Holland

1519-1522
1522-1530
1530-1536
1536
1536-1581
1581-1594
1594-1620
1620-1625
1625-1711
1711-1729
1729-

Cristoffel van Meurs
Jasper van Marwijck
Karel van Gelre
Ludolf Coenders
Förenat med Friesland
Francisco Verdugo
Förenat med Friesland
Förenat med Holland
Förenat med Friesland
Period utan ståthållare
Förenat med Friesland

1584-1620

Willem Lodewijk


Drenthe
(underkastade sig Karl V 1536)

 

1620-1632 Ernst Casimir
1632-1640 Hendrik Casimir I
1640-1664 Willem Frederik

1664-1696

Hendrik Casimir II

1536-1696
1696-1702
1702-1722
1722-.

Förenat med Groningen
Förenat med Holland
Period utan ståthållare
Förenat med Friesland
1696-1711 Johan Willem Friso
1711- (1751)
 
Willem (IV)
 

 

1747 blev Willem IV ståthållare över Holland och som en följd av detta styrs därefter alla nederländska provinser av samme ståthållare.

Med undantag för Groningen (som 1498 erövrades av kejserliga trupper tillsammans med mellersta Frisland) kom inte Östra Frisland att förenas med den blivande nederländska statsbildningen. Istället bildade lokala hövdingasläkter två östfrisiska furstendömen, Ostfriesland och det lilla herrskapet Jever. I den allra östligaste delen (Wursten öster om Elbe) lyckades de frisiska bönderna bevara sin frihet ända till 1524 då deras land erövrades av ärkebiskopen i Bremen.

Ätten Tom Brok
 

Ätten Wimkrok
 

? - 1371
1371-1391
1391-1399
1391-1417
1417-1427

Keno I (den äldre)
Ocko I (den äldre)
Widzelt
Keno II (den yngre)
Ocko II (den yngre)

1350-1410
1410-1433
1433-1438
1438-1468
1468
1468-1488
1468-1511
1511-1517
1517-1536
1536-1575

Edo Wiemken I
Sibeth Papinga
Hajo Harlda
Tanno Düren
Hajo
Sibeth III (Sibethsburg)
Edo Wiemken II (Jever)
Christoph
Anna
Maria


Ätten Ukema
 

1427-1431

Focko


Ätten Cirksena
(grevar 1454-1654 och därefter furstar)
 

Ätten Oldenburg

? - 1400
1400-1450
1450-1466
1466-1491
1491-1528
1528
1528-1540
1540-1599
1599-1625
1625-1628
1628-1648
1648-1660
1660-1665
1665-1708
1708-1734
1734-1744

1744-1806
1807-1810
1810-1814
1815-1866
1866-1945
1945-

Edzard
Enno
Ulrich I
Enno I
Edzard I (den store)
Ulrich II
Enno II
Edzard II
Enno III
Rudolf Christian
Ulrich III
Enno Ludwig
Georg Christian
Christian Eberhard
Georg Albrecht
Karl Edzard

Del av Preussen
Del av Holland
Del av Frankrike
Del av Hannover
Del av Preussen
Del av Niedersachsen

1575-1603

Johann XVI
1603-1667 Anton Günther

 
Ätten Anhalt-Zerbst
 

1667

Johann
1667-1718 Karl Wilhelm
1718-1742 Johann August
1742-1746 Johann Ludwig II
1742-1747 Christian August
1747-1793 Friedrich August
1793-1796 Katharina II (den stora)


Ätten Holstein-Gottorp-Romanov
 

1796-1801

Paul
1801-1807 Alexander I

1807-1810
1810-1813

Del av Holland
Del av Frankrike
1813-1818 Alexander I (2:a gången)
1818-1945
1945-
Del av Oldenburg
Del av Niedersachsen

Uppgifterna om Frislands regenter är minst sagt förvirrande. Ibland kallas Frislands regenter för markgrevar istället för grevar. Vissa är dessutom mycket svåra att placera in i regentlängden, såsom Wulbrand I von Hallermund-Loccum som ska ha varit markgreve av Frisland 1120-1167 och son till Burchard av Frisland.

Vissa frisiska regentlängder är mycket mer detaljerade och sträcker sig så långt bak i tiden som 2000 år före Kristus. Deras uppgifter bygger på boken Oera Linda som är ett förfalskat manuskript från 1800-talet.
 
= Danmark
= Spanien
= Portugal

= Milano
= Bägge Sicilierna
= Tyskland
= Holland
= Geldern
= Hainaut
= Oldenburg
= Anhalt-Zerbst
= Nassau
= Bayern
= Sachsen
= Meissen
= Österrike
= Ryssland
= Spanska Nederländerna