
 |
Livgardet
Hatt med tofsar, nedvikt krage, bröstrevärer,
inga knappar på uppslagen |
Sprengtportens reg.
Hatt utan tofsar, ståndkrage, bröstrevärer och
knappar på uppslagen |
Västerbotten
Hatt med tofsar, nedvikt krage, inga
bröstrevärer eller knappar på uppslagen |
Tavastehus
Inga tofsar eller bröstrevärer men nedvikt
krage och knappar vid uppslag samt rocken kantad med vita snören. |
Den 30 juli 1765 ersattes den gamla karolinska uniformen av en helt ny
uniformsförordning som var inspirerad av den preussiska arméns uniformer.
Rocken blev nu för nästan alla regementen dubbelknäppt. Men rockskörten var
utsvängda så att det inte gick att knäppa den hela vägen ned till midjan,
vilket innebar att den nu förkortade västen ändå syntes väl. Till skillnad
från föregångaren hade m/1765-västen inga ärmar men väl ficklock.
Den stora förändringen med m/1765 var dock att samtliga regementen skulle ha
en unik uniform till skillnad från m/1756 där alla infanteriregementen
skulle ha exakt samma blågula uniform. Variationen i färger blev därmed
större, men för att uppnå helt unika uniformer var det en mängd detaljer som
gjordes olika. Bland annat hatt med eller utan tofsar, nedvikt krage eller
ståndkrage och rock med eller utan bröstrevärer
På denna sida redovisas de modellritningar som Jacob Gillbergs gjorde 1765.
Dessa omfattar dock bara infanteriet och
är inte bevarade sin helhet. Till exempel saknas Jämtlands regemente helt och
hållet. Som ett komplement till dem har jag därför bifogat bilder från en
andra uppsättning uniformsritningar som gjordes av en okänd konstnär ca
1778. Dessa är inte heller kompletta och många är inte färglagda, men de
visar hur uniformerna såg ut i slutet av den period som m/1765 var gällande
uniformer. Notera dock att damaskerna var svarta hela tiden. De vita
damaskerna på de senare bilderna var endast avsedda för parader. En detalj
som däremot hade ändrats på de senare uniformerna är den gula ståndaren på
hattarna som på 1770-talet blev ett kännetecken för den svenska armén.
Klicka på bilderna för att se dem i större format. |
Värvat
infanteri |
Livgardet

|
Kronprinsens regemente
(garnisonsregemente i Malmö och Kristianstad som 1772 fick namnet
Konungens eget värvade regemente)
 |
Sprengtportens regemente
(garnisonsregemente i Landskrona)

Den okände konstnären från ca 1778 har inte färglagt sin
uniformsritning, men den avviker från Gillbergs ritning från 1765 genom
att den har en krage och att knapparna på bröstrevärerna är grupperade
på ett annat sätt.
|
Hessensteins regemente
(garnisonsregemente i Göteborg)

|
 Drottningens livregemente
(garnisonsregemente i Stralsund)
|
Spens
regemente
(garnisonsregemente i Stralsund)
|
Björnbergs regemente
(garnisonsregemente i Sveaborg)
 |
Prins Fredrik Adolfs regemente
(garnisonsregemente i Sveaborg och bar från 1772 namnet Änkedrottningens
livregemente)

I textkällor beskrivs regementets färg som röd, men i Gillbergs
modellritningar ser den mer ut som lila. Spelets rock har i textkällor
beskrivits som gredelin med röda detaljer, men detta överensstämmer inte med
modellritningen ovan. Bilden till höger som gjordes av en okänd konstnär ca
1778 ger dessvärre ingen vägledning eftersom den, med undantag för
hudfärgen, inte är färglagd. Däremot har senare uniformsritningar en
rosa/lila distinktionsfärg för Änkedrottningens livregemente. |
Savolax
fotjägarkår
Sattes upp 1770 och hade först samma chef som Nylands dragonregemente
men ingick från 1775 i Savolaxbrigaden.
Den okände konstnär som avbildade kåren ca 1778 har dessvärre inte
färglagt bilden, men rocken ska ha varit grön med vit väst och byxor.
Huvudbonaden var en karpus av sälskinn med gul ståndare och den hade på
framsidan en plåt med Savolax vapen.
|
Indelt
infanteri |
Uppland
 |
Södermanland
 |
Östergötland
 |
Jönköping
 |
Kalmar

Färgen på rockens foder ändrades redan 1765 till paillegul istället för röd.
Trots det har bilden längst till höger, som är från ca 1778, fortfarande
rött foder. |
Kronoberg
 |
Älvsborg
 |
Västgöta-Dal
 |
Skaraborg
 |
Närke-Värmland
 |
Västmanland
 |
Dalregementet
 |
Hälsinge

Trumslagarrocken har här vita "svalbon" på axlarna men i den bevarade
modellrocken är de gula. |
Västerbotten
 |
Österbotten

Uppslag och krage hade samma färg som fodret, västen och byxorna. Det
vill säga, de var paillegula och inte vita som på bilden längst till
höger. |
Björneborg
 |
Åbo län
 |
Nyland
 |
Tavastehus
 |
Savolax

Savolax regemente blev 1775 en del av den nybildade Savolaxbrigaden och
fick då en ny uniform med en kask som huvudbonad (se bilden till höger
som är från ca 1778). |
Kymmenegårds bataljon
Kymmenegårds "bataljon" bestod av endast 92 man, vilket var de rotar som
återstod av det indelta Viborgs regemente efter landavträdelserna till
Ryssland 1721 och 1743. Dessa rotar utgjorde 1756-1776 Elimä kompani som
var en del av Nylands regemente. Kompaniet överfördes 1776 till
Savolaxbrigaden med namnet "Kymmenegårds lätta infanteribataljon". Dess
uniform blev då snarlik Savolax regemente som också ingick i brigaden. |
|
Övrigt

Artilleriet |

Officer i örlogsflottan |

Kadett i Karlskrona |

Arméns flotta |
Örlogsflottan utmärkte sig
med att ha ljusblå kragar med långa snibbar. Arméns flotta fick redan
1775 den runda hatt som blev standard i svenska armén med
m/1779-uniformen. |
Referenser
Jacob Gillbergs modellritningar förvaras i
Krigsarkivet (serie 0429-001).
Bilderna av den okände konstnären från ca 1778 samt officeren från
örlogsflottan är hämtade från Markelius bok.
Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973)
Markelius, Martin. Gustav III:s armé. Stockholm (2020) |