Vikingatiden Medeltiden Nya Tiden Landskap Svensk politik
 











 
 


 
 







 

Örjan Martinsson

Namn

År

Fiender

Allierade

Befrielsekriget

1521-1523

Danmark

Lübeck

Grevefejden

1534-1536

Lübeck

Danmark

Gustav Vasas ryska krig

1554-1557

Ryssland

Nordiska sjuårskriget

1563-1570

Danmark, Lübeck & Polen

Livländska kriget

1570-1583

Ryssland

Polen

Första ingermanländska kriget

1590-1595

Ryssland

Polska kriget

1600-1629

Polen

Andra ingermanländska kriget

1610-1617

Ryssland

Kalmarkriget

1611-1613

Danmark

Trettioåriga kriget

1628-1648

Österrike m fl.

Frankrike m fl.

Torstenssonskriget

1643-1645

Danmark

Nordiska kriget

1655-1661

Polen, Danmark m fl..

Brandenburg m fl.

Bremiska krigen

1654 & 1666

Bremen

Skånska kriget

1674-1679

Danmark m fl.

Frankrike

Stora nordiska kriget

1700-1721

Ryssland, Danmark  m fl.

Turkiet m fl.

Hattarnas ryska krig

1741-1743

Ryssland

Pommerska kriget

1757-1762

Preussen

Frankrike m fl.

Gustav III:s krig

1788-1790

Ryssland & Danmark

Första napoleonkriget

1805-1810

Frankrike & Danmark

Storbritannien m fl.

Finska kriget

1808-1809

Ryssland

Andra napoleonkriget

1813-1814

Frankrike & Danmark

Storbritannien m fl.

Norska kriget

1814

Norge

Jag har inte tagit med de medeltida krigen i den här sammanställningen eftersom gränserna mellan krig, inbördeskrig, uppror och fred var mycket diffusa under den tiden. Men medeltiden dominerades av inbördeskrig och uppror. Krig mellan de skandinaviska rikena var relativt ovanliga. Vilket också förklarar varför det var så få gränsförändringar under medeltiden jämfört med stormaktstiden. De få krigen bröt ut när det rådde fred inom riket.

Under senare delen av vikingatiden förekom det inga tronstrider. Följaktligen stred Erik Segersäll mot Danmark. Olof Skötkonung stred tillsammans med Danmark mot Norge. Anund Jakob stred tillsammans med Norge mot Danmark, senare även mot Norge. Under tidig medeltid var kungarna fullt upptagna med att hålla sig kvar på tronen och hade därför sällan möjlighet att kriga mot sina grannländer. När Sverige kommer in i en period av inre stabilitet under 1200- och 1300-talet börjar man att kriga igen. Det är under den här tiden som Finland erövras och korståg mot Estland och Ryssland företas. Skåneland vinns för att sedan förloras tillsammans med Gotland. 1400-talet domineras av unionskrigen som var en blandning av krig, inbördeskrig och uppror.

När Gustav Vasa tar makten 1521 sker en tid av återhämtning innan krigen återupptas. Mellan 1554 och 1660 är Sverige nästan oavbrutet i krig. Framgångarna i dessa förändrar maktbalansen i östersjöregionen och gör Sverige till en stormakt. Stora nordiska kriget leder dock till att stormaktställningen förloras och det försvagade Sverige är därefter inte längre starkt nog att hota sina grannländer, och det geografiska läget gör att få länder vill anfalla Sverige. Det hindrar dock inte Sverige från att inleda tre misslyckade revanschkrig under 1700-talet. Sveriges allra sista krig ingick alla i napoleontidens europeiska storkrig. Följden blev att Finland förlorades och Norge tvingades in i en union med Sverige. Den unionen upplöstes sedan utan strid 1905 och Sverige fick sina nutida gränser.

Litteratur
Frost, Robert. The Northern Wars 1558-1721. (2000)
Sundberg, Ulf. Svenska freder och stillestånd. (1997)
Sundberg, Ulf. Svenska krig 1521-1814. (1998)
Sundberg, Ulf. Medeltidens svenska krig. (1999)