Holland som numera är delat i två nederländska provinser har dominerat Nederländernas historia så kraftigt att dess namn är synonymt med Nederländerna. Det holländska grevskapets uppkomst är höljd i dunkel men det utvecklades i regionen Frisland som under tidig medeltid motsvarade ungefär dagens Nederländerna. De holländska grevarna försökte ofta utöka sina besittningar i Nederländerna men bortsett från förvärvet av Zeeland under 1300-talet hade de ingen varaktig framgång. Från och med denna tid blev Holland istället en del av de mäktiga medeltida dynastiernas besittningar, Wittelsbach, Valois och Habsburg. 1581 frigjorde sig Nederländerna under holländsk ledning från habsburgarnas välde.

Grevar i Frisland

ca 833-856 ca 885-896	Gerulf I Gerulf II
(Väst-Frisland före 1101)
ca 896-939 ca 939-988 988-993 993-1039 1039-1049 1049-1061 1061-1091 1091-1121 1121-1157 1157-1190 1190-1203	Dirk I Dirk II Arnulf van Gent Dirk III Hierosolymitas (Jerusalemfarare) Dirk IV Florist I Dirk V Floris II de Vette (den tjocke) Dirk VI Floris III Dirk VII
1203-1222	Willem I
1222-1234	Floris IV
1234-1256 1256-1296 1296-1299	Willem II Floris V Jan I
1299-1304	Ätten Avesnes Jan II
1304-1337	Willem III
1337-1345	Willem IV
1345-1349	Margaretha II
1349-1389	Ätten Wittelsbach
	Willem V
1389-1404	Albrecht
1404-1417	Willem VI
1417-1428	Jacoba van Beieren *
1418 & 1425	Jan III (ätten Valois)
1418-1425	Jan IV
1425-1467	Ätten Valois Filips de Goede (den gode)
1467-1477	Karel de Stoute (den djärve)
1477-1482	Maria
1482-1506	Ätten Habsburg Filips de Schone (den sköne)
1506-1555	Karel (V)
1555-1581	Filips (II)

Holland uppgår i Förenande Nederländerna 1581

(samt Utrecht från 1528)

Alla nederländska provinser som lydde under ätterna Valois och Habsburg förvaltades av ståthållare. Holland och Zeeland hade gemensam ståthållare som efter Karl V:s köp av Utrecht 1528 även styrde över denna provins.

1433-1440 1440-1445 1445-1448 1448-1462 1462-1477 1477-1480 1480-1483 1483-1515	Hugo van Lannoy Willem van Lalaing Gozewijn de Wilde Jan van Lannoy Lodewijk van Gruuthuse Wolfert VI van Borselen Joost van Lalaing Jan III van Egmond
1515-1521	Hendrik III van Nassau
1522-1540	Antoon van Lalaing
1540-1544	René van Chalon
1544-1546 1547-1558	Lodewijk van Vlaanderen Maximiliaan II van Bourgondië
1559-1567	Willem I van Oranje-Nassau
1567-1573	Maximiliaan van Hennin
1572-1584	Willem I (andra gången)
1573-1574	Filips van Noircarmes

Från 1572 ledde Willem I ett uppror mot Spanien som resulterade i bildandet av Förenade Nederländerna 1581. Då Hollands ståthållare de facto var Nederländernas ledare redovisas de följande ståthållarna på sidan med Nederländernas regentlängd.

* = De politiska turerna under perioden 1418-1433 var så invecklade att en förklaring är nödvändig. Jacoba gifte sig 1418 med hertig Jan av Brabant och Limburg som därmed under namnet Jan III blev hennes medregent. Jan III kom dock inte att utöva något regentskap över Holland och Hainaut utan han avstod sin andel av styrelsen för tolv år till Jacobas farbror Jan IV (biskop av Liege 1389-1418). När Jan IV mördades 1425 valde Jan III att återigen inte tillträda regeringen av Holland-Hainaut. Denna gång överlät han sina rättigheter till hertigen av Burgund (Filips den gode). Detta accepterades inte av Jacoba och ett inbördeskrig mellan henne och Filips den gode rasade 1425-1428 innan en fred slöts. Freden gick ut på att Filips blev ensam greve över Holland-Hainaut och att Jacoba regerade över dessa områden i Filips namn med villkoret att hon inte gifte om sig utan Filips godkännande. När hon trots allt gjorde detta 1433 avsattes hon av Filips som först då blev den faktiske regenten.

= Spanien = Kastilien = Portugal = Milano

= Brabant = Hainaut = Burgundiska länderna = Bägge Sicilierna

= Frisland = Limburg = Luxemburg = Nassau

= Tyskland = Bayern = Österrike