= Västra Frisland (Holland och Zeeland) = Biskopsdömet Utrecht

= Mellersta Frisland (Friesland)   = Norra Frisland = Östra Frisland (Groningen, Ostfriesland, Jever och Wursten)

Friser är namnet på en germansk folkstam som romarna underkuvade år 12 f. Kr. De gjorde uppror 28 e. Kr. men blev återigen kuvade för att till sist återfå sin självständighet under kejsar Claudius regering (41-54). Under senare delen av antiken kom dock regionen att avfolkas på grund av klimatförändringar och attacker från de angränsande folkstammarna. När friser återigen dyker upp i källorna under tidig medeltid så är det inte frågan om samma folk som antikens friser. Utan det var sentida invandrare som blev fick sitt namn av den region som i sin tur hade fått sitt namn efter de äldre friserna.

Existensen av en frisisk kung vid namn Finn kan beläggas i anglosaxiska dikter, men det är först under 600-talet som ett frisiskt kungadöme framträder i källorna. Då i opposition mot det mäktiga Frankerriket. Under 700-talet erövrades frisernas rike av frankerna och under 800-talet utsattes friserna för vikingarnas härjningar.

Medan det frisiska kungadömet omfattade större delen av dagens Nederländerna kom innebörden av begreppet Frisland att snävas in under medeltiden. Efter år 1100 räknades inte Västra Frisland som en del av Frisland. Norra Frisland hade inte ingått i det frisiska kungadömet och det befolkades troligen av friser först någon gång under perioden 700-1000. Nordfriserna bildade aldrig någon politisk enhet utan hörde till Danmark. Det egentliga Frisland under medeltiden bestod därför bara av den mellersta och östra delen. Detta område befolkades av fria bönder som framgångsrikt stod emot alla försök från feodala länsherrar att kuva dem, främst från grevarna av Holland och biskoparna i Utrecht. I öst bildade lokala hövdingasläkter frisiska furstendömen i slutet av medeltiden medan mellersta Frisland och Groningen erövrades till slut av kejserliga trupper 1498 och blev en del av den Nederländska republiken som bildades 1581. Mellersta Frisland blev den nederländska provinsen Friesland som fram till 1747 och gemensamt med provinsen Groningen styrdes av sina egna ståthållare.

400-talet ca 600-630 ca 650-680 680-719 719-734 734-748 748-760 760-785	Finn (Folcwalds son) Audulf Aldgisl I Radbod I (Radboud, Redbad) Poppo (Bubo, Bobba) Aldgisl II Gundebold (Aldgisl III) Radbod II  (Radboud, Redbad)
Större delen av Frisland erövrades av Frankerriket 734 Östra Frisland erövrades i mitten av 780-talet
(734) -843 843-869 870-911 911-925 925- (1581)	Del av Frankerriket Del av Mellanfranken (Lothringen) Det av Östfranken (Tyskland) Del av Västfranken (Frankrike) Del av Tyskland
. Vikingahärskare och Gerulfingiska grevar (alla under frankisk överhöghet)
826-844 ca 833-856 850-882 882-885 ca 885-896	Harald Klak (grevskapet Rüstringen)
	Gerulf I Rorik (Hrörek) Godfred (Haraldsson?)
	Gerulf II
Gerulfingernas ättlingar etablerar grevskapet Holland i västra Frisland som efter år 1100 inte längre räknas som en del av  Frisland. Förhållandena i övriga delar av Frisland är oklara, men omkring år 1000 framträder ett grevskap i detta område. Ätten Braunschweig (Brunonska dynastin)
ca 1000-1038 1038-1057	Liudolf Bruno
1057-1068	Egbert I
1068-1088	Egbert II
Olika ätter
1088-1099 1099-1101 1101 1101-1107 1107-1138	Koenraad van Zwaben (biskop av Utrecht) Interregnum Hendrik van Northeim Interregnum Hendrik van Zutphen
Styrt av biskoparna i Utrecht
1138-1139 1139-1150 1150-1156 1156- (1178)	Andries van Cuijk Hartbert van Bierum Herman van Horne Godfried van Rhenen
1165 förvandlas Frisland till ett kondominium som styrs gemensamt av biskoparna i Utrecht och grevarna av Holland. Det gemensamma  styret är dock bara teoretiskt eftersom Frislands centralmakt har kollapsat under 1100-talet och lokala hövdingar har tagit makten. Styrt av Holländska grevar
1198-1203	Willem I
1203-1233	Ingen centralmakt
1233	Floris IV
1233-1337	Ingen centralmakt
1337-1345	Willem IV
1345-1358	Ingen centralmakt
1358-1401	Albrecht van Beieren
1401-1498	Ingen centralmakt
Östra Frisland med undantag för Groningen separeras hädanefter från mellersta Frisland och de lokala hövdingasläkterna bildar egna stater där. Resten av Frisland erövras av kejserliga trupper 1498 Ståthållare över Frisland
1498-1500	Albrecht van Saksen
1500-1505	Joris met de Baard	(den skäggige)
1500-1515	Hendrik de Vrome	(den fromme)
1515-1523	Karel van Egmond	(Groningen till 1536)
1515-1555	Karel (V)
1555-1581	Filips II

Frisland uppgår i Förenande Nederländerna 1581

Som en del av Nederländerna kom Frisland att styras av ståthållare som förvaltade de nederländska provinserna åt Habsburgarna. När Nederländerna sedan blev självständigt 1581 under ätten Nassau-Oraniens ledning kom ståthållarna att bli de verkliga furstarna, vilka inte var fler än två personer från varsin gren av ätten Nassau. Den mäktigaste var Hollands ståthållare medan den andre var Frieslands ståthållare som för det mesta även styrde över Groningen och Drenthe (den sistnämnda provinsen räknas inte som en del av Frisland). Detta separata frisiska ståthållardöme kom att existera fram till 1747 då dess ståthållare blev regent över hela Nederländerna.

Friesland (förenat med Overijssel 1528-1584)			Groningen (underkastade sig Karl V 1536)
1515-1518 1518-1521 1521-1540 1540-1548 1549-1568 1568-1572 1572-1574 1574-1576 1576-1581 1581-1594 1580-1584	Floris van Egmond Willem van Roggendorff Georg Schenck van Toutenburg Maximiliaan van Egmond Jan van Ligne Karel van Brimeu Gillis van Berlaymont Caspar van Robles George van Lalaing (i spansk tjänst) Francisco Verdugo (i spansk tjänst) Förenat med Holland		1519-1522 1522-1530 1530-1536 1536 1536-1581 1581-1594 1594-1620 1620-1625 1625-1711 1711-1729 1729-	Cristoffel van Meurs Jasper van Marwijck Karel van Gelre Ludolf Coenders Förenat med Friesland Francisco Verdugo Förenat med Friesland Förenat med Holland Förenat med Friesland Period utan ståthållare Förenat med Friesland
1584-1620	Willem Lodewijk		Drenthe (underkastade sig Karl V 1536)
1620-1632	Ernst Casimir
1632-1640	Hendrik Casimir I
1640-1664	Willem Frederik
1664-1696	Hendrik Casimir II		1536-1696 1696-1702 1702-1722 1722-.	Förenat med Groningen Förenat med Holland Period utan ståthållare Förenat med Friesland
1696-1711	Johan Willem Friso
1711- (1751)	Willem (IV)

1747 blev Willem IV ståthållare över Holland och som en följd av detta styrs därefter alla nederländska provinser av samme ståthållare.

Med undantag för Groningen (som 1498 erövrades av kejserliga trupper tillsammans med mellersta Frisland) kom inte Östra Frisland att förenas med den blivande nederländska statsbildningen. Istället bildade lokala hövdingasläkter två östfrisiska furstendömen, Ostfriesland och det lilla herrskapet Jever. I den allra östligaste delen (Wursten öster om Elbe) lyckades de frisiska bönderna bevara sin frihet ända till 1524 då deras land erövrades av ärkebiskopen i Bremen.

Ätten Tom Brok		Ätten Wimkrok
? - 1371 1371-1391 1391-1399 1391-1417 1417-1427	Keno I (den äldre) Ocko I (den äldre) Widzelt Keno II (den yngre) Ocko II (den yngre)	1350-1410 1410-1433 1433-1438 1438-1468 1468 1468-1488 1468-1511 1511-1517 1517-1536 1536-1575	Edo Wiemken I Sibeth Papinga Hajo Harlda Tanno Düren Hajo Sibeth III (Sibethsburg) Edo Wiemken II (Jever) Christoph Anna Maria
Ätten Ukema
1427-1431	Focko
Ätten Cirksena (grevar 1454-1654 och därefter furstar)		Ätten Oldenburg
? - 1400 1400-1450 1450-1466 1466-1491 1491-1528 1528 1528-1540 1540-1599 1599-1625 1625-1628 1628-1648 1648-1660 1660-1665 1665-1708 1708-1734 1734-1744 1744-1806 1807-1810 1810-1814 1815-1866 1866-1945 1945-	Edzard Enno Ulrich I Enno I Edzard I (den store) Ulrich II Enno II Edzard II Enno III Rudolf Christian Ulrich III Enno Ludwig Georg Christian Christian Eberhard Georg Albrecht Karl Edzard Del av Preussen Del av Holland Del av Frankrike Del av Hannover Del av Preussen Del av Niedersachsen	1575-1603	Johann XVI
		1603-1667	Anton Günther
		Ätten Anhalt-Zerbst
		1667	Johann
		1667-1718	Karl Wilhelm
		1718-1742	Johann August
		1742-1746	Johann Ludwig II
		1742-1747	Christian August
		1747-1793	Friedrich August
		1793-1796	Katharina II (den stora)
		Ätten Holstein-Gottorp-Romanov
		1796-1801	Paul
		1801-1807	Alexander I
		1807-1810 1810-1813	Del av Holland Del av Frankrike
		1813-1818	Alexander I (2:a gången)
		1818-1945 1945-	Del av Oldenburg Del av Niedersachsen

Uppgifterna om Frislands regenter är minst sagt förvirrande. Ibland kallas Frislands regenter för markgrevar istället för grevar. Vissa är dessutom mycket svåra att placera in i regentlängden, såsom Wulbrand I von Hallermund-Loccum som ska ha varit markgreve av Frisland 1120-1167 och son till Burchard av Frisland.

Vissa frisiska regentlängder är mycket mer detaljerade och sträcker sig så långt bak i tiden som 2000 år före Kristus. Deras uppgifter bygger på boken Oera Linda som är ett förfalskat manuskript från 1800-talet.
 

= Danmark = Spanien = Portugal = Milano = Bägge Sicilierna	= Tyskland = Holland = Geldern = Hainaut	= Oldenburg = Anhalt-Zerbst = Nassau = Bayern	= Sachsen = Meissen = Österrike = Ryssland
	= Spanska Nederländerna