|
Den sachsiska arméns uniformer
var antagligen mycket typisk för europeiska arméer vid denna tid men
dessvärre är det inte mycket som är känt om dem. Den fakta som jag har om
dess infanteriuniformer (och artilleriet)
har jag sammanställt på denna sida (kavalleriet har
en egen sida).
Allmänna uniformsuppgifter
| |
Meniga |
Trumslagare |
Befäl |
|
Hatt: |
Svart filthatt med brättet uppvikt på olika sätt.
Den trekantiga hatten spred sig långsamt och blev troligen inte standard
förrän åtminstone 1707. Hattgalonen skulle enligt Daniel Schorr
överensstämma med knappfärgen (mässing = gul, tenn = vit) men Höglund
anger även andra färger. En vit rosett fanns eventuellt på hattens
vänstra sida. |
Officerare hade troligen guld- eller silvergalon
medan underofficerare kan ha haft silvergalon. Regementsofficerare kan
även ha haft vita fjädrar på hatten. |
|
Halsduk: |
Troligen var det standard att ha både en vit och
svart halsduk men några regementen hade röda. Efter 1707 knöts halsduken
bakom nacken istället för som tidigare en kravatt. |
|
Rock: |
Röd rock 1695-1733 (därefter vit) Till en början
täckte knapparna hela rockens längd, men omkring 1707 ändrades detta så
att de endast gick till midjan. Ficklocken horisontella med tre knappar.
Eventuellt en axelklaff på vänster sida för patronväskans bantlär.
Uppslag och foder i regementsfärgen. Ärmuppslagen
hade tre knappar vardera. |
Trumslagarna kan ha haft snören på ärmarna
(troligen i knappfärgen) och en krage i regementsfärgen. Någon gång
efter 1707 försvann snörena på ärmarna och ersattes med röda svalbon
kantade med regementsfärgen på axlarna. |
Officerare: Knapparna troligen av guld eller
silver. Underofficerare: Kan ha haft
krage och en silvergalon på ärmuppslagen.
|
|
Kamisol (Väst): |
Röd väst, men den kunde även vara i
regementsfärgen. Hade i likhet med rocken knappar längs hela västens
längd, dock var dessa av en mindre storlek. Efter 1707 kan västen ha
haft en krage som bars över rocken. Höglund anger konsekvent att västen
var i regementsfärgen. Mina bilder följer Höglund såvida Schorr inte
uttryckligen anger att regementet hade röd väst. |
|
Byxor: |
Byxor var vanligen av skinn men vissa regementen
hade byxor av kläde. |
Officerarna i Wostromirsky hade röda klädesbyxor
och troligen hade de andra regementenas officerare också klädesbyxor. |
|
Strumpor: |
Vanligen gråvita eller vita strumpor. Några
regementena hade dock strumpor i regementsfärgen. |
|
Skor: |
Svarta skor med mässingsspänne. |
|
Livgehäng och handskar: |
Av ljust skinn |
Officerarnas livgehäng kan ha varit överdraget med
tyg i regementsfärgen och kantad med guld eller silver. |
|
Värja och skida: |
Värjfästet var av vit metall och skidan av
mörkbrunt läder. |
|
Specifik utrustning: |
Flintlåsmusköter, hylsbajonetter och värjor.
Luntlåsmusköter samt pluggbajonetter var dock fortfarande i bruk i några
regementen i början av kriget. Patronväska och grenadjärväska av brunt eller svart läder. Bantlären av
ljust skinn med ett kruthorn fäst vid den.
Det andra och tredje ledet i bataljonen bar
även "svinfjädrar" (spjut som användes till att göra spanska ryttare som
skydd mot kavalleri). |
Trummor av trä målade i rött med
nedåtgående flammor i regementsfärgen så att triangelmönster bildas.
Över- och nederkanten målade i alternerande vertikala eller diagonala
ränder i rött och i regementsfärgen.
Utöver detta hade trumman även
August den starkes vapen (Sachsens vapen plus Polen-Litauens vapen) i
vit bakgrund. |
Underofficerare hade hillebard. Officerare hade
halvpik med en utformning som varierande i de olika regementena.
Ringkrage som värdighetstecken för officerare
infördes 1715 och var av silver med namnchiffer i guld (bokstäverna FA
under en krona).
Livbindeln infördes också officiellt för
officerare 1715 men hade troligen burits tidigare även om färgerna innan
dess är okända. 1715 skulle den ha färgerna silver och rött. Den bars
vanligen över axeln men det är möjligt att den också bars vid midjan. |
|
|
Grenadjärmössa
|
Grenadjär vid Sachsiska gardet |
|
Framsidan: |
Skärmen var vanligen av styvt rött kläde kantad med regements- eller
knappfärgen. Kanten kunde vara rak eller vågig. Ifall det var en flik på
framsidan var den normalt i regementsfärgen eller röd. Även den var
kantad. En plåt av mässing eller tenn med Sachsens vapen var normalt
fastsatt på skärmen. Det kunde också finnas ett antal granater, även
dessa av mässing eller tenn. Skärmen hade dessutom ett emblem av metall
med regementsnamnet, antingen mässing eller tenn (ett regemente,
Kurprinsen, hade koppar). |
|
Baksidan: |
Den bakre fliken kunde vara röd eller i regementsfärgen, även kantad
med regements- eller knappfärgen |
|
Luvan: |
Antingen en hängande luva eller en luva fastsatt vid skärmen så att
mössan såg ut som en mitra. Den var antingen röd eller i regementsfärgen
och kantad i knapp- eller regementsfärgen. Tofsen var normalt i
knappfärgen. |
Eftersom armén omorganiserades 1707, 1716-1717 och 1730-1733 och nya
uniformer delades ut i stor mängd kan dessa tidpunkter vara tillfällen då
uniformerna genomgick större förändringar.
Av intresse är också en uppgift från Rehnsköld 1704 om att August den starke
hade låtit göra munderingar "efter Swenska maneret" varigenom sachsare ska
ha uppträtt med blå rockar med små uppslag och vita galoner på hattarna
(Bellander sid 224). Ett sachsiskt dragonregemente ska ha haft blå rockar
som ersattes med röda år 1704 (DR 9), men kanske var det flera.
|
|
Polska
gardet
(Polnische Garde och
från 1712:
1.
Gardesregiment) |
Sachsiska
gardet
(Sächsische Garde och
från 1712:
2. Gardesregiment) |
|
1701
Vita uppslag, mässingknappar |
1707 |
1701
Vita uppslag, vit väst, tennknappar,
svart halsduk |
1707 |
Gardesregementena, som tillfälligt var sammanslagna ca 1706 ("Doppelregiment Garde"), kan enligt Schorr ha haft krage på
rocken som ett tecken på deras högre rang.
Båda gardesregementen hade patronväskor av svart läder med
en röd kant på locket samt ett runt emblem av mässing med Sachsens
vapen och krona. Gardesregementena grenadjärväskor hade istället för
emblemet det kungliga namnchiffret i mässing (bokstäverna FAR under en
krona).
Enligt Schorr finns det motstridiga uppgifter om halsdukens färg. En
källa (Kuhn) anger att båda regementena hade röda halsdukar medan en
annan (Dietrich) anger att de hade vita halsdukar. Dietrich avbildar
även det sachsiska gardet med gula uppslag, men detta är sannolikt en
uniform av senare datum. Schorr anser det som troligt att regementena
hade flera halsdukar av olika färg och nämner att Sachsiska gardet hade
svarta halsdukar.
Schorr nämner också en illustration som troligen föreställer en
grenadjärofficer vid ett gardesregemente omkring 1716. Denne har en
trekantig hatt med silvergalon, vita fjädrar och en vit rosett på
vänstra sidan. Den högra axeln har en ägiljett i vitt/silver.
Livgehänget och patronväskans bantlär är kantade med silvergaloner.
Patronväskan är av ljust skinn med locken kantad med silver och försett
med ett silveremblem med krona. Officern har en svart halsduk och är
beväpnad med en flintlåsmusköt.
Höglund anger att båda gardesregementena hade vita västar, röda galoner
på hattarna och knapphål broderade i vitt. De knappfärger som han anger
är dock felaktiga eftersom han har medgett till mig att han har blandat
ihop regementena.
Båda gardesregementena hade 1700 vita fanor med
dekor som matchade knappfärgen (mässingknappar = gulddekor och
tennknappar = silverdekor). 1701 ersattes de med fanor som hade Polens
riksvapen och en röd bård som dekor. Sex nya vita fanor tillverkades åt
Gardet 1706 men blev inte utdelade förrän efter att svenska armén
lämnade Sachsen. 1715 delades ytterligare 15 nya vita fanor ut.
Polska gardet m/1701 |
Sachsiska gardet m/1701 |
Düna
1701, Kliszow 1702, Thorn 1703, Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706.
En bataljon vardera i Sjömakternas tjänst 1707-1713. Malplaquet 1709, Sachsiska gardet
deltog i belägringen av Tönningen 1713. |
|
Kurprinsen
(Kurprinz)
|
1701 |
Uppslag och väst citrongula (en källa från 1715
beskriver färgen som "svavelgul"). Röd halsduk och tennknappar.
Grenadjärmössorna hade en kopparplåt med regementsnamnet på framsidan.
Höglund lägger till att hattarna hade vita
galoner och att halsdukarna var vita. Det sistnämnda säger inte
nödvändigtvis emot uppgiften om röda halsdukar eftersom de kan ha haft
flera.
Citrongul fana med silverdekor 1700.
Uppsatt 1680.
Bytte namn till "Kronprinsens regemente" 1713 enligt Höglund. Enligt
Schorr bytte det namn till "Königl. Prinz" 1717.
Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst
november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706, En
bataljon i Sjömakternas tjänst 1707-1713, Malplaquet 1709, Stralsund
1715, Stresow 1715. |
1707 & 1715 |
|
|
1701 |
Drottningen
(Königin)
Enligt Höglund var uppslagen "isabellfärgade" medan Schorr
anger färgen som "Dark Straw" (mörk halm). En källa från 1715
beskriver dessutom uppslagen som "paille" (halm). Men jag tolkar det som
att de syftar på samma nyans. Svårare att förlika är däremot följande
uppgifter:
Höglund: Isabellfärgad väst, mässingknappar.
Schorr: Röd väst, tennknappar.
Båda är dock eniga om att halsdukarna var vita och Höglund uppger att
hattarna hade vita galoner. Isabellfärgad
fana med gulddekor 1700. Två nya fanor tillverkades åt regementet 1706 som var
blekgula (paille). Uppsatt 1682. |
1707 & 1715 |
Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig
tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt
1706, En bataljon i Sjömakternas tjänst 1707-1713, Stralsund 1715, Stresow 1715. |
|
1701 |
Benkendorf
(1700-1701)
Egidy
(1701-1702)
Regementsfärgen var densamma som för Drottningens regemente, vilken
Höglund kallar "isabell" och Schorr kallar "Dark Straw" trots att det
troligen är frågan om samma nyans. Båda är eniga om att regementet hade
mässingknappar men även här anger Höglund att västen var isabellfärgad
medan Schorr skriver att den var röd. Schorr nämner också att
halsdukarna var svarta.
Röd
fana med grön "rautenkranz" och gulddekor 1700.
Existerade 1675-1702,
manskapet överfördes 1702 till Steinaus regemente. |
|
|
1701 |
Röbel
(1701)
Steinau
(1701-1702)
Uppslag och väst gröna samt tennknappar och svart halsduk. Schorr
anger att de dessutom hade vita halsdukar och Höglund nämner att
hattarna hade svarta galoner.
Grön
fana med silverdekor 1700 .
Existerade 1682-1702. Upplöstes efter svåra förluster i slaget
vid Kliszow och manskapet överfördes möjligen till Fürstenbergs
regemente.
Kliszow 1702
|
|
|
1701 |
Tiesenhausen
(1700-1701)
Thielau
(1702-1705)
Citrongula uppslag och mässingknappar. Västen var röd enligt Schorr
men citrongul enligt Höglund. Schorr uppger att halsduken var vit och
Höglund skriver att hatten hade svart galon.
Blekgul fana med silverdekor 1700..
Existerade 1692-1705. Manskapet överfördes till
Sachsiska gardet..
Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till
maj 1704, Posen 1704, Punitz 1704.
|
|
|
1701 |
Neitschütz
(1700-1701)
Pistoris
(1701-1702)
von der Goltz
(1702-1705)
Uppslag och väst i bleumerant
(blekt blå) samt tennknappar och svart halsduk.
Ljusblå fana 1701.
Existerade 1692-1705
Kliszow 1702, Thorn 1703.
|
|
|
1701 |
Sacken
Mossgröna uppslag och tennknappar. Höglund anger även att västen var
mossgrön medan Schorr nämner att halsduken var svart.
Mossgrön fana 1701.
Existerade 1699-1705. Manskapet överfördes till Kurprinz
I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Punitz 1704.
|
|
|
Venediger und Biron
(två
regementen som sattes upp 1699 och slogs samman 1705)
|
Biron 1701 |
Biron
Wenediger
von Braun |
1701-1705
1703
1706 |
Enligt Schorr hade Biron 1701 bleumeranta uppslag och strumpor, röd
väst, vit halsduk. Venediger hade 1705 blå uppslag och strumpor samt
svart halsduk.
Enligt Höglund hade Biron svarta uppslag och västar medan Venediger hade
blå uppslag och eventuellt blå strumpor. Någon förklaring till varför
uppgifterna för Biron skiljer sig åt har jag inte men Höglund nämner
även att fanan var kaffebrun 1706 ("dark coffee" enligt Schorr).
Knappfärgen tycks vara än mer osäker. Schorr anger tenn för Biron men
även mässing inom parantes, och ett frågetecken för Venediger men med
tenn inom parantes. Höglund anger ingen knappfärg överhuvudtaget.
Existerade 1699-1707
Thorn 1703, Fraustadt 1706.
|
Venediger 1705 |
|
|
Höglund uppger att Fürstenbergs regemente hade mörkblå uppslag och västar
samt tennknappar. Schorr nämner bara mörkblå uppslag och tennknappar för
1701 men skriver att de 1707 hade gröna uppslag och västar samt vita
halsdukar. En dansk källa från 1715 anger att regementets färg då var
blå.
Mörkblå fana med silverdekor 1701.
Regementet sattes upp 1701 och enligt Höglund efterträddes Fürstenberg som regementschef av Kaiser
1706. Men enligt Schorr var det Braun som efterträdde Fürstenberg och detta
skedde
först år 1716. I slaget vid Malplaquet leddes en sachsisk bataljon av
"Fürstenburg" och även den danska källan från 1715 benämner
regementet som Fürsstenberg.
Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt
1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Malplaquet 1709, Tönningen 1713, Stralsund 1715, |
|
1701 |
Görtz
Sjögröna uppslag och tennknappar. Höglund anger att västen var sjögrön
medan Schorr skriver att den var röd. Schorr nämner även att halsduken
var svart. Schorr skriver att de hade tennknappar men har även
mässingknappar inom parantes.
Sjögrön fana 1701.
Uppsatt 1701. Blev upplöst 1702
enligt Schorr och 1704 enligt Höglund. Kliszow 1702 |
|
|
1701 |
Beichlingen (1701-1703)
Wackerbarth (1703-1714)
von Friesen (1714-) Grå uppslag. Höglund uppger att även västen var grå och att knapparna
var av mässing. Schorr skriver att västen var röd och att knapparna var
tenn 1701 och mässing 1707. Dessutom ska de ha haft vita skinnbyxor och
vit halsduk 1701 och svart halsduk 1707. Enligt Höglund beslutades det i augusti 1706 att regementet skulle få få
gröna fanor. Dessa byttes ut vid ett okänt tillfälle och 1715
återanvändes två av dem av von Friesens milisregemente ("gröna och röda
– med polska vapnet och namnchiffer"). Uppsatt 1701. Enligt Höglund efterträddes Wackerbarth som regementschef
1717, men enligt Schorr skedde det 1714. |
1707 |
Kliszow 1702, Posen 1704, Punitz 1704, I kejserlig tjänst augusti 1705 till
januari 1707. En bataljon i Sjömakternas tjänst 1707-1713, Malplaquet 1709,
Tönningen 1713, Stralsund 1715. |
|
1701 |
Reuss
Bleumeranta (blekt blå) uppslag och mässingknappar (Schorr.har dock även
tennknappar inom parantes). Enligt Höglund var
västen bleumerant och enligt Schorr var den röd. Schorr uppger dessutom att
halsduken var svart.
Ljusblå fana 1701.
Uppsatt 1701. Thorn 1703, därefter sammanslaget med Wostromirsky ("Wostromirsky
und Reuss"). Fraustadt 1706 och försvinner sedan från rullorna. |
|
1701 |
Marschall von Bieberstein
Mossgröna uppslag och mässingknappar Enligt Höglund var västen mossgrön
och enligt Schorr var den röd. Schorr uppger även att halsduken var vit.
Fanan skulle 1701 vara mossgrön, men det är
osäkert ifall några blev utdelade.
Det är tveksamt ifall detta regemente blev färdigrekryterat innan det
upplöstes 1702.
|
|
|
1701 |
Löwenhaupt
(1701)
von Reibnitz
(1701-1707)
Mörkblå uppslag. Höglund uppger att västen var mörkblå medan Schorr
skriver att den var röd. Enligt Höglund var knapparna av tenn medan
Schorr anger mässingknappar med tennknappar inom parantes. Schorr nämner
även att halsduken var vit.
Mörkblå fana 1701.
Existerade 1701-1707.
Thorn 1703, Sammanslaget med Drost 1705 ("von Drost und Reibnitz"),
Fraustadt 1706
|
|
|
1701 |
Rothenburg
Sjögröna uppslag och mässingknappar. Schorr lägger till att västen var
röd, halsduken svart. Dessutom har han tennknappar inom parantes..
Sjögrön fana 1701.
Det är tveksamt ifall detta regemente blev färdigrekryterat innan det
upplöstes 1702.
|
|
|
1701 |
Zeitz
(1701-1703)
Schulenburg
(1703-1705)
Gröna uppslag och mässingknappar. Höglund nämner även att västen var
grön.
Okänd fana.
Existerade 1701-1705.
Kliszow 1702 (?), Thorn 1703, Posen 1704, Punitz 1704.
|
|
|
1701 |
Weimar
(1701-1703)
Kanitz
(1703-1705)
Grå uppslag och mässingknappar. Höglund nämner även att västen var grå.
Okänd fana.
Existerade 1701-1705. Manskapet överfördes till Sachsiska gardet och Kurprinz. Höglund uppger
att Kanitz efterträddes redan 1703 som regementschef av Bose.
Thorn 1703, Posen 1704, Punitz 1704. |
|
|
1701 |
Tromp
(1701-1703)
Drost
(1703-1707)
Schorr skriver att uppslag och väst var röda 1701 (dessutom tennknappar
och vit halsduk). 1703 var uppslag och strumpor grå, västen röd och
halsduken svart. Knapparna anges då vara av mässing men med tenn inom
parantes. Enligt Höglund var uppslag och väst blekt blå och knapparna av mässing.
Hade 1706 två mörkgrå och två karmosinröda fanor.
Existerade 1701-1707.
Thorn 1703, Posen 1704, Punitz 1704, Sammanslaget med Reibnitz 1705 ("von Drost und Reibnitz"),
Fraustadt 1706. |
1703 |
|
Flemming/Mannig/Seidlitz
Kan vara olika namn på åtminstone två tillfälliga (grenadjär?)
bataljoner. Inga uniformsuppgifter är kända.
Kliszow 1702 (?)
Upplösta 1702 |
|
1701 |
Hayns grenadjärbataljon
(1701-1704)
Nehmitz grenadjärbataljon
(1704-1705)
Enligt Höglund är uniformen okänd men Schorr uppger att uppslag och väst
var röda, knapparna av mässing och halsduken vit. Schorr skriver också
att det är okänt ifall bataljonen bar grenadjärmössor.
Existerade 1701-1705. Manskapet överfördes till Sachsiska gardet. |
|
|
1701 |
Wostromirsky (1702-1707)
O´Gilvy (1707-1710)
Goltz (1710-1717)
Seissan (1717-)
Enligt Schorr var uppslag
och väst 1701 mörkgrå för manskapet och svarta för officerare. Knapparna
var av tenn och halsduken var svart. Officerarna hade röda byxor.
Både Schorr och Höglund
uppger att 1707 var uppslag och väst bleumeranta (blekt blå) och
knapparna var av mässing. Schorr uppger också att halsduken var vit
Höglund nämner att de fanor som hade delats ut 1702 och 1706 var svarta. |
1707 |
Uppsatt 1702.
I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Punitz 1704,
Fraustadt 1706, En bataljon i Sjömakternas tjänst 1707-1713, Malplaquet
1709, Sandomir
1715. |
Martinières grenadjärregemente
(Joyeuses bataljon vid
Fraustadt)
Enligt Höglund är uniform och fana okänd. Men Schorr skriver att byxor och strumpor var blå och gissar att även
uppslagen var blå. Det är okänt ifall regementet bar grenadjärmössor, men Schorr har en spekulativ illustration av uniformen med en mössa som ser
ut som på bilden bredvid.
Sattes upp 1703 av franska krigsfångar från det spanska tronföljdskriget.
Överstelöjtnant Joyeuses bataljon togs tillfånga i
slaget vid Fraustadt varmed det gick över i svensk tjänst och deltog i
slaget vid Kalisz.
Upplöstes 1706 och
manskapet överfördes till Wackerbarth.
|
|
Malleraque
Sattes upp 1703 av schweiziska krigsfångar från det spanska
tronföljdskriget. Togs tillfånga i slaget vid Fraustadt 1706 varmed det gick över i svensk tjänst
och deltog i slaget vid Kalisz samma år. Okänd uniform och fana.
|
Wolfenbüttel
Tre kompanier sattes upp 1704, men regementet
blev troligen aldrig komplett och upplöstes snart. Okänd uniform och
fana. |
|
1704 |
Sachsen-Weissenfels
Grå uppslag och tennknappar. Enligt Höglund var västen grå och
hattgalonen svart. Enligt Schorr
var västen
röd och halsduken svart. Uppslagsfärgen var 1715 fortfarande grå enligt
en dansk källa.
Okänd fana.
Uppsatt 1704.
I kejserlig tjänst augusti 1705 till januari 1707. En
bataljon i Sjömakternas tjänst 1707-1713, Malplaquet 1709, Stralsund
1715, Stresow 1715.
|
1715 |
|
Seiffertitz
Uppsatt 1705 av manskap från milisregementena. Dessa hade enligt
Höglund ljusgrå rockar med röda eller blå uppslag. Han håller det dock
för sannolikt att det nybildade regementet fick ut nya uniformer som är
okända. Schorr anger däremot att de hade grå rockar med röda uppslag och
västar samt tennknappar och vit halsduk.
Okänd fana.
I kejserlig tjänst augusti 1705 till januari 1707.
Upplöst 1707.
|
|
Ansbach-Bayreuth
(1709-1711)
Seckendorff
(1711-)
Uppsatt 1709 och blev ett infanteriregemente 1711 (grenadjärbataljon
från början?).
Blå uppslag och västar samt mässingknappar. Schorr nämner även
skinnbyxor.
En vit och fjorton blå fanor 1714.
I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Stralsund
1715.
|
1710 |
|
|
Seissan
(1711-1715)
Flemming (1715-1717)
Okänd uniform
och fana.
Existerade 1711-1715. I Sjömakternas tjänst
1711-1713. Sandomir 1715.
|
Seydlitz
Okänd uniform
och fana.
Existerade 1711-1717
Sandomir 1715.
|
|
1711 |
Flemming
(1711-1715)
Wackerbarth
(1715-)
Uppsatt 1711 av manskap från Dresdens garnison.
Mässingknappar. Schorr uppger att de hade mörkblå uppslag 1711 samt
kanelbruna uppslag och röd väst 1716. Höglund anger att de hade
kanelbruna uppslag och västar.
Okänd fana.
Sandomir 1715 |
1716 |
|
Ansbach-Kavanagh
Regemente från Ansbach i
sachsisk tjänst 1713- 1717.
Manskapet hade mörkblå rock med uppslag, väst och foder i karmosinrött.
Tennknappar, skinnbyxor, grå strumpor, svart halsduk och vit kant på den
trekantiga hatten. Trumslagarna hade karmosinröd rock och byxor, vita
uppslag, foder och snören längs ärmarna. Underofficerarna hade
silverkantade uppslag men i övrigt samma som manskapet. Officerare hade
karmosinröda byxor, knappar och knapphål i guld, vit halsduk och en
livbindel i silver och svart.
Okänd fana.
Stralsund 1715, Stresow 1715.
|
|
Ansbach-Castelli
Regemente från Ansbach i
sachsisk tjänst 1713- 1717.
Schorr har ingen information om detta regemente men Höglund nämner att
rocken var blå med tennknappar och röda uppslag samt röd väst,
skinnbyxor och ljusgrå strumpor.
Okänd fana.
Stralsund 1715.
|
|
 Dresdens garnisonsbataljon
Uppsatt 1701. Uniform okänd. Höglund skriver att den möjligen var grå med röda
uppslag. Hade en vit livfana och en blå "Ordinärfahne" (ingen dekor har
beskrivits).
Janitsjarkåren
Denna kår bildades 1715 eller 1729 och upplöstes 1731. Det var inget
stridande förband utan ett palatsgarde som bevakade slottet i
Dresden. Uniformen var i turkisk stil och enligt Höglund hade de en gul
janitsjarmössa, gul rock, röd väst, röda byxor och gula stövlar.
Officerare bar turban.
Bilden till höger visar en avvikande uniform och den är hämtad från
Reinhold Müllers bok "Die Armee Augusts des Starken" från 1984. I texten
beskrivs rockarna som sjögröna "oberkleider" som hängde ned till
anklarna och bars över gula "unterkleider".
|
|
Artilleriregementet
1700 hade de svart hatt med gul galon (guldgul enligt Höglund). Grå rock
med uppslag och foder i rött samt mässingknappar (Schorr uppger att
rocken möjligen hade krage). Väst och strumpor var röda. Enligt Höglund
var även byxorna röda men enligt Schorr var de av skinn. Schorr nämner
även att officerarna hade guldgaloner på sina hattar och en livbindel i
rött och silver som bars över axeln.
Höglund uppger att uniformen ändrades 1717 då rocken blev grön med
uppslag, foder och krage i rött. Västen och byxorna blev halmgula och
strumporna grå. Hatten hade fortfarande guldgul galon. Alexander
Querengasser nämner att de första kompanierna fick gröna rockar redan år
1700.
Lavetter och vagnar var svartmålade med gulmålade metallbeslag.
|
|
Referenser
Bellander, Erik.
Dräkt och uniform. Stockholm (1973)
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke – Bespalov, Alexander. Stora
nordiska kriget 1700-1721, III. Karlstad (2004).
Müller, Reinhold. Die Armee August des Starken. Berlin (1984)
Qurengasser, Alexander. The Saxon Army in the Great Northern War.
(artikel i GNW-C). St. Louis (2015)
Schorr, Daniel. Notes
on the Saxon Army 1700-1716.
(2008) * GNW-C = Great Northern War Compendium med Steve Kling
som redaktör.
* = artikeln publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan
www.northernwars.com
"Den danska källan från 1715" har förmedlats
till mig av Magnus Lindskog och bild på den finns på
denna länk. |
