Närbild på bataljmålningen över slaget vid Lunds tredje skede

En av de viktigaste källorna till äldre tiders uniformer och utrustning är de bataljmålningar som pryder väggarna på många slott. Dessa var monument över kungars och generalers militära bedrifter. De främsta samlingarna av bataljmålningar i Skandinavien finns på Drottningholms slott utanför Stockholm och på Frederiksborgs slott i Hillerød på norra Själland. De skildrar de stora slagen under Karl X Gustavs krig 1655-1660, skånska kriget 1675-1679 och stora nordiska kriget 1700-1721.

Magnus Gabriel De la Gardies bataljmålningar
(ursprungligen Läckö slott, nu Karlbergs slott)

Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie var de facto Sveriges mäktigaste man 1660-1672 när Sverige styrdes av en förmyndarregering. Han lät pryda sitt slott i Läckö med målningar över svenska segrar under trettioåriga kriget. Men han hade även en målning som skildrar erövringen av Novgorod 1611 och mannen som då ledde den svenska armén var ingen mindre än Magnus Gabriels egen far, Jakob De la Gardie.

Alla målningar utom en är gjorda av Johan Hammer på 1670-talet och var avsedda att pryda Läckö slott. Undantaget är återigen Novgorod-målningen som troligen gjordes av Wilhelm Hindricks för ett annat av De la Gardies slott. Men Johan Hammer ska ha utfört en likadan målning för Läckö slott som nu är förlorad. Nästan alla De la Gardies slott, inklusive Läckö, drogs in till kronan i samband med reduktion på 1680-talet. Bataljmålningarna överfördes sedan till Stockholm 1746 där de förvarades i slottet Makalös och Per Brahes hus innan de hamnade i Karlbergs slott 1792. Den nyinrättade Krigsakademin ville nämligen pryda väggarna med målningar som hade militära motiv.

Karlbergs slott är öppet för allmänheten och bilderna på denna sida är i stället tagna från artikeln "Magnus Gabriel De la Gardies bataljmålningar på Karlberg" av Peter Gillgren.

Jakob De la Gardie intar Novgorod den 16 juli 1611

Denna tavla är troligen målad av Wilhelm Hindricks i stället för Johan Hammer eftersom måtten på den inte överensstämmer med den variant som Johan Hammer målade till Läckö slott.

Målningens uniformer är uppenbart anakronistiska och följer 1670-talets mode. Även slaguppställningen är med största sannolikhet påhittad. Anledningen till att målningen är så ohistorisk är en brist på förlagor till det kopparstick från 1672 som konstnärerna utgick ifrån. Kopparstickets källa till kartbilden är troligen från 1630-talet, men någon förlaga till soldaterna i förgrunden existerade inte. Efter att målningen kom till Karlberg har den övre delen beskurits så att två porträttmedaljonger har tagits bort.

Gustav II Adolfs ankomst till Pommern den 26 juni 1630

Slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631 (även kallat för det första slaget vid Leipzig)

"Övergången av Rhen 1632" (som jag misstänker ägde rum den 17 december 1631)

Övergången av Lech den 5 april 1632

Slaget vid Lützen den 6 november 1632

Slaget vid Wittstock den 4 oktober 1636

Slaget vid Leipzig den 23 oktober 1642

Slaget vid Jankov den 24 februari 1645 (förmiddagen)

Slaget vid Jankov den 24 februari 1645 (eftermiddagen)

Karl X Gustavs galleri
(Drottningholms slott)

Drottningholms slott har tre gallerier som skildrar var och en av den pfalziska ättens militära segrar. Karl X Gustav var visserligen den förste pfalziske kungen, men hans galleri var det sista som fullbordades. Det var först när den tyske målaren Johann Philip Lemke hade avslutat Karl XI:s galleri 1690 som han inledde arbetet med Karl X Gustavs galleri på 1690-talet. Tre av tolv målningar hann hängas upp under detta decennium. Men ekonomiska bekymmer efter Karl XI:s död innebar Lemke inte fick betalt för målningen av tåget över Stora Bält som fullbordades 1695. Han valde därför att inte leverera fler målningar förrän skulden blev reglerad. När han dog 1711 skulle hans dödsbo kämpa i fler decennier för att få ut pengarna, men de återstående målningarna blev i alla fall upphängda i Karl X Gustavs galleri år 1720. Nedanstående skiss över galleriet visar med röda årtal när målningarna kom på plats.

I mitten slaget vid Golombo den 8 februari 1656, till höger Slaget vid Warszawa den 18 juli 1656 (första dagen) och till vänster Karl X Gustav som överblickar slaget vid Iversnæs den 30 januari 1658.

Slaget vid Warszawa den 19 juli 1656 (andra dagen)

Slaget vid Warszawa den 20 juli 1656 (tredje dagen)

Slaget vid Filipow den 12 oktober 1656

Slaget vid Gnesen den 27 april 1656

 Dörröverstycke – Svartklädd Karl X Gustav i strid under slaget vid Warszawa

 

Potochis trohetsed till Karl X Gustav den 3 november 1655 (med närbilder på Karl X Gustav i svart)

Tåget över Stora Bält den 6 februari 1658

Tåget över Lilla Bält och slaget vid Iversnæs den 30 januari 1658

 
Bilden till vänster föreställer Koniecpolskis trohetsed till Karl X Gustav (bästa bilden som jag kunde ta!).
Bilden till höger föreställer Karl X Gustav som överblickar slaget vid Iversnæs den 30 januari 1658.

Audienssalen
(Frederiksborgs slott)

Den danske kungen Christian V lät pryda audienssalen i Frederiksborgs slott med 10 bataljmålningar över sina segrar i skånska kriget. Dessa målades av Claus Møinichen 1686-1688 och utgörs av tre sjöslag, en landstigning och sex intagna fästningar & städer (Landskrona har fått dubbla målningar).

Målningarna redovisas här i den ordning de är upphängda i salen, vilket framgår av skissen till höger. Ordningen är inte strikt kronologisk även om jag börjar med den allra tidigaste segern (Wismar) som till skillnad från de övriga målningarna inte hänger ovanför ett fönster utan över ett porträtt på Christian V:s familj. Det innebär att Wismar-målningen är bredare än de övriga.

Erövringen av Wismar den 13 december 1675

Landstigningen vid Råå den 29 juni 1676

Erövringen av Helsingborg den 3 juli 1676

Erövringen av Landskrona slott den 3 augusti 1676

Erövringen av Landskrona stad den 11 juli 1676

Erövringen av Kristianstad den 15 augusti 1676

Slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676

Slaget vid Møn den 31 maj och 1 juni 1677

Erövringen av Marstrand den 23 juli 1677

Slaget vid Köge bukt den 1-2 juli 1677

Karl XI:s galleri
(Drottningholms slott)

De målningar över svenska segrar i skånska kriget som finns i Karl XI:s galleri på Drottningholms slott har ett större format än de danska bataljmålningarna från samma krig på Frederiksborgs slott. I likhet med Karl X Gustavs galleri är de målade av Johann Philip Lemke med hjälp av förlagor av Erik Dahlberg. Lemke var bosatt i Nürnberg när han fick uppdraget att måla dessa målningar och han anlände till Stockholm först i september 1683. Han inledde då arbetet omedelbart genom att påbörja målningen över slaget vid Halmstad. Därefter utförde han de fyra stora målningarna över slaget vid Lund och åtminstone två av dem blev klara 1685. De sista större målningarna i Karl XI:s galleri blev färdiga 1690. Det enda som återstod då var två mindre "dörröverstycken", men dessa blev inte upphängda förrän 1720 eftersom Lemke slutade leverera målningar 1699 på grund av utebliven betalning.

Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676

Slaget vid Lund – första skedet

Slaget vid Lund – andra skedet

Slaget vid Lund – tredje skedet

Slaget vid Lund – fjärde skedet

Slaget vid Landskrona den 14 juli 1677

Dörröverstycke – Karl XI och Erik Dahlberg i slaget vid Lund

Belägringen av Bohus den 4 juni - 20 juli 1678 (första skedet)

Belägringen av Bohus den 4 juni - 20 juli 1678 (andra skedet)

Belägringen av Malmö den 11 juni - 5 juli 1677

Slaget vid Rügen den 8 januari 1678

Dörröverstycke – Karl XI rider genom den danska linjen tillsammans med Erik Dahlberg och Rutger von Asheberg
(en drabant som kommit bort från sitt förband följer efter dem)

Karl XII:s galleri
(Drottningholms slott)

Det minsta galleriet i Drottningholm med bara tre bataljmålningar är tillägnat den kung som hade flest segrar. Men det beror på att endast de två första åren av stora nordiska kriget har skildrats här. Avsikten var säkerligen att fler målningar skulle ha blivit gjorda, men så blev inte fallet. Den som fick uppdraget att måla Karl XII:s fältslag var Daniel Stawert och han hade blivit anställd som bataljmålare redan 1689 för att kopiera Lemkes målningar. Med hjälp av förlagor av Carl Magnus Stuart och Johan Lithén målade han sedan landstigningen vid Humlebæk (klar 1702), slaget vid Narva (klar 1707) och slaget vid Düna (påbörjad 1707). Efter nederlaget vid Poltava 1709 anlitades Stawert för att måla fanor till den nyuppsatta armén. Han dog troligen senast 1713 eftersom han inte målade fanor åt den armé som återuppsattas efter kapitulationen vid Tönningen.

Landstigningen vid Humlebæk den 25 juli 1700

Slaget vid Narva den 20 november 1700

Slaget vid Düna den 9 juli 1701

Arvid Horns trofétavla
(Nordiska museet)

Den grevliga ätten Horn ägde länge två miniatyrmålningar av Johan Henrik Schildt (1678-1732) som föreställde slagen vid Narva och Düna. Enligt familjetraditionen var dessa en gåva till Arvid Horn från Karl XII. De såldes på auktion 1889 och gick skilda öden till mötes. Målningen av slaget vid Narva köptes av Nationalmuseum men blev senare stulen och endast ramen finns kvar. Målningen av slaget vid Düna köptes av en brukspatron och hamnade samma år i Nordiska museet där den fortfarande finns kvar.

Tavlan över slaget vid Düna är en mycket värdefull källa till utseendet på karolinska uniformer eftersom den visar soldater med karpuser. Det finns nämligen ingen annan samtida bild som lika tydligt avbildar utseendet på karpuser (en av dem ligger på marken bakom de skjutande musketerarna). Tavlan ger dessutom en god bild av Drabantkårens praktfulla uniformer med rikliga guldgaloner. Drabanterna leds också till fots av en person som måste vara Karl XII och som troligen har en loskinnsfodrad rock som han vanligen avbildas med vid denna tid (i stället för den helblå rock som senare blev hans signum). Arvid Horn själv verkar befinna sig mitt i stridsvimlet på den högra sidan av målningen (märkt med siffran 2 ovanför huvudet).

Målningen är som sagt en miniatyr och mäter bara 10,8 cm på höjden och 17,5 cm på bredden. Ramen som syns till höger är 45,5 cm hög och 29 cm bred.

Slaget vid Gadebusch 1712
(Krigsarkivet)

Denna karta ritades av generalkvartermästaren Magnus Rommel som deltog i Magnus Stenbocks fälttåg. Han påbörjade arbetet med denna ritning under sin danska fångenskap 1713-1719. Nederdelens bilder visar att det svenska infanteriet nu hade uppvikta rockskört, vilket de inte hade i bataljmålningar av slagen vid Narva och Düna. Nedan följer Krigsarkivets textbeskrivning:

"Bataillen wid Gadebusch i Meclenbourg, emellan denn Kongliga Svenska. Arméen, under Hanns Excellences Kungl. Rådets och Feldmarschalcens...".

a) Terrängen Gadebusch-Pokrent-Radegast. Danska arméns läger vid. Gadebusch, väster om staden natten till den 9 dec. General von. Scholtens första uppställning väster om Wakenstädt den 9. Danska arméns andra uppställning vid Wakenstädt. Fältmarskalken Flemmings uppmarsch bakom danska arméns flyglar. Magnus Stenbocks anmarsch,. uppmarsch (i detalj) 2,5 km söder om Gadebusch, anfall (truppförbanden. i detalj) och förföljning i riktning mot Radegast samt läger därstädes. efter striden. Dansk-sachsiska arméns flykt över Radegast. Teckenförklaring.

b) Nedtill: till höger svenskt kav under framryckning och strid, till. vänster art under eldgivning, samt inf under framryckning och strid. Figurerna omsorgsfullt tecknade och färglagda. Nederst: Stenbocks. ordre de bataille den 9 dec 1712. Rik ornamentik, dels vid textningen.

[SE/KrA/0425/13/014]

Referenser

Andrén, Erik – Åberg, Alf. Arvid Horns trofétavlor och övergången av Düna. Stockholm (1963)
Gillgren, Peter. Magnus Gabriel De la Gardies bataljmålningar på Karlberg. Stockholm (1992)
Granberg, Olof. Ett och annat om bataljmålaren Lemke. Stockholm (1922)
Nisser, Wilhelm. Bataljmålningarna i Carl X Gustafs och Carl XI:s gallerier på Drottningholm. Uppsala (1929)