|
SVERIGES FOLKOMRÖSTNINGAR
| |
JA |
NEJ |
|
Blanka |
Valdeltagande |
1922
1955 |
Rusdrycksförbud
Högertrafik |
49,0
15,5 |
51,0
82,9 |
Linje 3 |
1,6 |
55,1
53,2 |
| |
Linje 1 |
Linje 2 |
3,9
3,3 |
72,4
75,6 |
1957
1980 |
Pensionssystemet
Kärnkraft |
45,8
18,9 |
15,0
39,1 |
35,3
38,7 |
| |
JA |
NEJ |
|
0,9
2,1 |
83,3
82,6 |
1994
2003 |
EU-medlemskap
EMU-medlemskap |
52,3
42,0 |
46,8
55,9 |
Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att landet styrs av folket
genom att de i allmänna val utser representanter som under en begränsad
mandatperiod fattar de politiska besluten åt dem. De enda gångerna folket tar
ställning till en enskild fråga är då det anordnas en folkomröstning. Dessa har
på nationell nivå hållits sex gånger i Sverige.
Alla sex folkomröstningar har formellt varit rådgivande. I praktiken har dock
de flesta varit beslutande. Det är svårt för politiker som säger sig vara
övertygade om att demokrati är det bästa styrelseskicket att sedan trotsa den
folkvilja som manifesteras i en folkomröstning. Men beslutande folkomröstningar
går inte ihop med principen om den representativa demokratin. Riksdagen ska ju
vara fri att fatta de beslut den anser vara riktiga. Om en rådgivande
folkomröstning verkligen är en rådgivande folkomröstning vilket våra
folkomröstningar formellt har varit innebär det dock inget avsteg från den
representativa demokratin.
Här nedan följer ett antal länkar till sidor som beskriver de svenska
folkomröstningarnas historia. De var ursprungligen kapitel i min B-uppsats i
statskunskap. Uppsatsen skrevs 2001 och därför har EMU-omröstningen inte
medtagits. Det är dock min förhoppning att en artikel om denna ska läggas till,
min att-göra-lista är emellertid väldigt lång så det kan dröja innan så blir
fallet.
|
