En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes
av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartermästare
I början av kriget bar det svenska infanteriet huvudsakligen
karpus på huvudet och i den mån de bar hattar var de ännu inte trekantiga.
Karpusen kom dock snart att ersättas av den trekantiga hatten även om
karpusen aldrig försvann helt och hållet i den karolinska armén. Det var i
synnerhet de nordliga regementena som behöll karpusen eftersom den var
varmare.
På den här sidan har den första bilden för varje regemente
ett äldre utseendet på uniformen medan de övriga har det yngre utseende. Men
exakt när hatten blev trekantig och när rockskörten blev
uppvikta är oklart och diskuteras på sidan om kavalleriets
uniformer. En mer detaljerad artikel om den
karolinska uniformens evolution finns också
tillgänglig.
Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra
fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den
vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om
halsduksfärgerna finns dock på denna sida.
Notera att de finska
regementena redovisas på en
separat sida. |
Upplands regemente
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida) |
1691-1701
Humlebæk |
1701-
Düna, Kliszow |
-1709
Holowczyn, Poltava |
1710-1716
Helsingborg |
|
Södermanlands regemente |
1700-1702 |
1702-? |
1710-1715 |
1718- |
Färg på hattgalon nämns inte, men galonen på kappkragen
upprepades vanligen på hatten. Uniform utdelad 1704 hade okänt utseende och 1707 hade
rekryterna gula strumpor. |
Uniform utdelad 1715 hade blå karpus, byxor och strumpor. |
|
Östergötlands regemente |
1692-1701 |
1701-? |
1707-1709 |
1710-1716 |
Färg på knappar nämns inte.
Kappan delades ut mellan 1696 och 1699. |
Hattgalonen nämns inte men knapphålen hade vit söm. |
Enligt Höglund hade regementet 1707 blågula hattgaloner och röda
halsdukar. Rekryter ska dock 1708 ha haft
gröna hattgaloner och brokiga halsdukar enligt uppgifter från
Bengt Nilsson. |
Vit hattgalon 1715 enligt Anders Larsson och den var även vit 1720 när vita
strumpor delades ut. 1710 fick de både gula och grå strumpor samt en grå pajrock med gula uppslag som senare kompletterades med en blå kappa.
1716-1720 hade de gula västar och byxor av kläde, och kappan uppges ha
haft gul krage.
|
|
Jönköpings regemente |
1700-1702 |
1702-1709 |
1710-1715 |
1718 |
Färg på knappar okänd. |
Färg på knappar och
strumpor okänd. |
Fick inga kläder när det återuppsattes 1716 och bar i
Norge 1718 grå vadmalsrock med röda uppslag (foder- och knappfärg nämns
inte) samt vita eller grå strumpor. Blå rockar med uppslag och foder i
rött delades ut 1719. |
Halsdukens
färg nämns bara vid två tillfällen. Den var röd på 1690-talet (Bellander
sidan 197) och svart 1718 enligt Höglund. |
|
Kalmar regemente |
1700-? |
Rekryter 1708 |
1710-1711 |
1712- |
Den blåvita galonen på hatten och knappfärgen omnämns bara 1700.
Halsdukens färg nämns endast 1708 då 27 rekryter hade röda halsdukar
samt hattar med breda vita galoner och gula strumpor (enligt uppgift från
Bengt Nilsson). |
Både blå och grå strumpor delades ut 1710 då de dessutom
fick en grå pajrock (istället för blå kappa) Skulle ha svarta halsdukar
men dessa saknades helt och hållet 1711. Färg på hattgalon nämns inte. |
Jag tolkar Anders Larsson som att hattgalonen var blåvit
1718 (då även knapparna uppges vara av mässing). Hade både grå och gula strumpor 1718. |
|
Kronobergs regemente |
1700-1702 |
1702-? |
Rekryter 1707 |
1710-
|
Färg på knappar och hattgalon okänd. |
Hattgalonens färg okänd. Uniformen utdelad 1704
hade okänt utseende. |
Färg på knappar och hattgalon okänd medan
färgen på uppslag och foder nämns först 1716. Blå byxor 1714 enligt
Anders Larsson.
|
En dansk spionrapport från
1711 beskriver en grå rock med tennknappar samt uppslag och foder i
gult. Detta var troligen släpmunderingen som de gick omkring i för att
undvika slitage på den ordinarier livmunderingen.
|
|
Älvsborgs regemente |
1687-1708 |
1708-1713 |
1714-1717 |
1717- |
Kappan delades ut först 1696. |
Fick även vita strumpor vid
nymundering 1710. |
Höglund nämner bara att det nyuppsatta regementet hade
"gamla karpuser, blå kappor och rockar". |
Färg på hattgalon okänd. |
|
Västgöta-Dals regemente |
1694-1708 |
1708-1713 |
1714 |
1714-
Färg på knappar okänd. |
Utöver galonen i blått-vitt-gult ska karpusen
även ha haft sju små knappar (Bellander sidan 206).
Halsduken var randig
fram till 1708 då den blev vit. |
Tillfällig uniform för det nyuppsatta regementet.
Huvudbonad samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Dessutom en
grå pajrock (istället för kappa). |
|
Skaraborgs regemente |
1700-1701 |
1701-1709 |
1712-1716 |
1719- |
Karpusen hade en tofs vilket kanske innebar
att den hade en luva. |
Rekryter hade 1708 vita
hattgaloner och brokiga halsdukar (Bengt Nilsson).
Det nyuppsatta regementet hade 1710 en grå vadmalsmundering. |
Färgen på kappans foder och krage (utöver den vitas
galonen) nämns inte. |
Grå eller vita strumpor. Två kompanier hade blå västar
och byxor. 1717 var regementets byxor och västar gula. |
|
Närke-Värmlands regemente
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida) |
1691-1704
Narva, Düna, Kliszow |
1705-1706
Fraustadt |
1707-1709
Malatitze, Poltava |
1710-1713
Gadebusch |
Närke-Värmlands regemente var i praktiken delat i två delar under
kriget. Ett fältregemente bestående av sex kompanier (988 man) som
redovisas ovan och fyra kompanier (686 man) som stannade hemma för att
vakta norska gränsen. Hemmakompanierna fick nya uniformer 1704 som de
sedan bar under hela kriget. De skiljde sig från fältregementet genom
att ha blåröda karpuser och blå byxor. Efter 1713 gick fältkompanierna
länge utan uniformer men fick sedan ut likadana som tidigare, fast med
hatt istället för karpus samt väst och byxor av rött kläde istället för
skinn. |
Västmanlands regemente
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida) |
1690-
Narva, Düna, Kliszow, Fraustadt |
-1709
Holowczyn, Poltava |
1710-
Helsingborg,
Gadebusch |
-1721 |
|
Dalregementet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida) |
1690-
Narva, Düna, Kliszow |
-1709
Holowczyn, Poltava |
1710-1713
Gadebusch |
1716-1727
Frederikshald |
|
Hälsinge regemente |
1695-? |
?-1709 |
1715 |
1716- |
Karpusen ska ha haft gult foder
1701-1702, övriga tillfällen anges den bara som blå utan att nämna
fodret även om foderfärg anges för rocken. |
Fick blå kappor 1702. Väst- och knappfärg nämns inte.
Det nyuppsatta regementets uniformer 1710 är okända. |
Endast släpmundering.
Hattgalon samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Större delen av
regementet gick i släpmundering redan under Stenbocks fälttåg 1712. |
Knappfärgen okänd. Hade även grå strumpor. |
|
Jämtlands dragonregemente
(Delvis beridet under kriget) |
1683-1708 |
1709-1721 |
Färg på knappar, väst och byxor okänd. Hade även (grå)
pajrock med uppslag och foder i gult. |
Mässingknappar 1710 enligt Anders Larsson. Hade både
pajrockar och kappor under det norska fälttåget 1718-19. Gick troligen i
vadmalsrockar efter fälttåget. |
|
Västerbottens
regemente |
1694-? |
?-1709 |
Juni 1712 |
1712-1725 |
Uniformsuppgifterna här är från 1694, men 633 karpuser
(utseende ej beskrivet) levererades i november 1706 enligt Bengt
Nilsson.
Halsduken var 1694 vit med blå ränder och
knöts med ett svart band. 1702 var den blå med vita ränder (inget band). |
Huvudbonad, strumpor och knappfärg okänd. Färger på
vadmalsrocken nämns inte heller men de hade även en grå pajrock med vita
uppslag och krage. Ska ha varit välklädda i Reval 1710. |
Knappfärg okänd. Hade även blå kappa. |
|
Upplands
tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1719, inkluderade även Dalarna och
Västmanland) |
1701 |
1703 |
1705-1708 |
1718 |
Enda beskrivningen är "Bara waldmars rockar", men jag
gissar att alla svenska tremänningar
fick ut samma uniformer när de sattes upp 1700. Bataljonen som ingick i
huvudarmén fick röda sachsiska rockar efter slaget vid Kliszow. |
Färgen på
strumpor och knappar nämns inte. Hade även grå pajrock med gult foder
och uppslag. Blå byxor 1704. |
Hade både byxor av skinn och blått kläde Väst och färgen på karpusens
uppslag nämns inte. |
Hattgalon och
knappar nämns inte. |
|
Östgöta-Södermanlands
tremänningsregemente
(Existerade 1700-1703 och 1712-1721, tillfälligt upplöst 1714) |
1701 |
1713 |
1718 |
Hattgalon och knappfärg samt kant/litzer vid ficklocken
nämns inte Bataljonen som ingick i huvudarmén fick röda sachsiska
rockar efter slaget vid Kliszow. |
Nämns bara
att de hade hatt, grå vadmalsrock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 ska de
ha varit munderade i gamla släpekläder, vilket bör ha varit samma
uniform. |
|
Smålands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och återuppsatt 1712) |
1704 |
1714 |
1718/1719 |
Hade byxor av skinn eller blått kläde. Blå och svarta
halsdukar. Västen nämns inte. |
Nämns inga
detaljer men de var: "Övermåttan illa med beklädning äro försedda, så
att de med vinterns infallande omöjligt kunna bliva conserverade!" |
Hattgalon och
knappar samt kappans foder och krage nämns inte. Hade även svarta
stibletter (damasker). |
|
Västgöta tremänningsregemente |
1701 |
1710,1713, 1715 |
1718 |
1720 |
Nämns bara att de hade hatt, grå pajrock med blå och gula
litzer, grå vadmalsrock med blå ärmuppslag och litzer. Jämför dock
övriga svenska tremänningar eftersom jag tror alla fick ut samma
uniformer när de sattes upp 1700. |
Enda som nämns
är: 1710/173 hatt, pajrock, blå rock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 nya
blå rockar med tennknappar, gult foder och uppslag. |
Enda som nämns
är att livrock och byxor var av grå vadmal. |
|
|
Närke-Värmlands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1720, det första regementet inkluderade
även utskrivna soldater från Bergsslagen) |
1700 |
1705-1708 |
1714/1715 |
1718/1719 |
Tremänningarna hade hatt med blå och gul galon, grå
vadmalsrock med tennknappar, blå uppslag och kant. Bergslagsknektarna
hade grå pajrock och blå rock med gult foder och uppslag samt skinnväst,
skinnbyxor och ullstrumpor. |
Knappfärg och väst okänd. Färgen på karpusens uppslag
nämns inte. |
Ny uniform som
ersatte tidigare "grå wallmarskläder". |
Nämns bara:
Nya blå rockar. gula västar, skinnbyxor, skor, handskar, halsdukar och
vita ullstrumpor. |
|
Övriga männingsregementen
Hälsinge-Gästrike tre- & femmänningar
1717-1719 |
Västgöta fyr- & femmänningar
1703/1704 |
Smålands (och Östgöta) femmänningar
1710-1719 |
Upplands femmänningar
1710-1719 |
Hade
hornknappar. Väst samt kappans foder och krage nämns inte. Hade till och
med 1716 hatt, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och
skinnbyxor. |
Grå pajrock
med gula och blå litzer, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och
skinnbyxor. 1711 delades hattar samt vita och grå strumpor ut. 1713/1714
fick de blå rockar med gult foder och uppslag. |
Hade skinnbyxor 1708 (västen nämndes inte då). |
Höglund skriver att de hade gul hattgalon 1710 och fick
identisk mundering 1713, men Anders Larsson uppger att de 1713 hade "gula
snören omkring med blått i" på hatten. |
Västerbottens tremänningars uniformer
är helt okända. Den första uppsättningen överfördes till Livland 1702
och förenades med moderregementet. Den andra uppsättningen överfördes
till Finland, men vad som hände med den därefter är okänt.
Även om det endast var Närke-Värmlands tremänningar som uttryckligen
fick sådana år 1700, och senare kanske även Upplands femmänningar, så
misstänker jag att det var standard att männingsförbanden hade blågula
galoner på sina hattar. |
Sammansatta
regementen |
Per Banérs regemente
1709-1710 |
H. G. Buddenbrocks regemente
1709-1710 |
Wrangels regemente
1713-1715 |
Bestod av 879 skåningar, 70 man från Jönköping, 77 man
från Kronoberg och 95 man från Kalmar |
Bestod av
455 hallänningar och Närke-Värmlands tremänningar, 101 upplänningar, 90
västgötar, 87 östgötar, 63 man från Närke-Värmlands regemente, 80
västmanlänningar, 60 sörmlänningar och 154 västerbottningar |
Bestod av 78 sörmlänningar, 141 västmanlänningar, 139
älvsborgare, 172 dalkarlar, 70 man från Västgöta-Dal, 183 från Hälsinge
regemente, 83 från Närke-Värmland och 85 östgötar. |
Dessa regementen bildades
genom sammanslagningar av kontingenter av soldater som hade blivit
separerade från sina förband. Soldaterna som ingick i dessa regementen
hade troligen inte några enhetliga uniformer utan var istället klädda i
släpmunderingar eller sina moderregementens uniformer.
I Riga bildades två sådana
regementen i oktober 1709 av rekryter som inte hade kunnat ansluta sig
till sina regementen i huvudarmén samt av soldater som flytt till Riga
efter slaget vid Ljesna. Dessa regementen upplöstes sedan när allt
nationalsvenskt manskap sändes tillbaka till Sverige 1710.
I Wismar bildades 1713 ett
sammansatt regemente av manskap som av olika anledningar hade lämnats
kvar där av Magnus Stenbock när denne tågade mot Tönningen (främst
soldater som hade blivit sårade i slaget vid Gadebusch). Regementet
leddes först av Henrik Klingstedt men tycks under hösten 1714 ha blivit
två självständiga bataljoner under befäl av överstelöjtnanterna Wrangel
och Numers. Från och med juni 1715 nämns inte Numers längre utan allt
manskap var under Wrangels befäl. |
Estländska
lantregementen |
Harrien
1704-1706 |
Harrien
1707-1710 |
Wierland
1701 |
Jerwen
1704-1706 |
Hattgalonens
färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret för den grå
uniformen).
Enligt Höglund
var rocken blå med gult foder och uppslag år 1702 då de dessutom hade
hatt och skinnbyxor. Höglund nämner dock inte någon grå uniform
1704-1706 medan Kalle Kroon inte nämner någon blå uniform före 1707. |
Strumpor,
knappar och färgen på hattgalonen nämns inte. |
Hattgalonens
färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret). |
Uniformen för Wieks
lantregemente, som existerade 1701-1704, är helt okänd. |
Livländska
lantbataljoner
|
Oberphalen
Dorpat
Nüggen
Sagnitz
Walk
Wolmar
Treyden
Kokenhusen
Marienburg |
Pernau (1701)
&
Fellin (1701)
Väst, byxor
och strumpor nämns inte. Dessa
bataljoner ska enligt Kalle Kroon ha haft både grå och vita
vadmalsrockar då det inte fanns tillräckligt med grått tyg. |
Wenden (1702)
&
Tirsen (1702)
Västen nämns inte. |
Ösel
1704-1708 |
|
Tyska
lantregementen |
Bremen
1710-1712 |
Anklam
1710-1715 |
Stettin
1710-1715 |
Rügen
1710-1715 |
Danska källor ska ha
beskrivit tillfångatagna soldater från dessa regementen som klädda i
simpla bondekläder. Eftersom det inte finns några belägg på att
uniformer hade delats ut till dem är det troligt att de aldrig hade
några. |
Svenska utskrivna
regementen |
Bergsregementet
1705-1722 |
Östra skånska
1711-1721 |
Västra skånska
1711-1721 |
Halland
1711-1721 |
Hattgalons färg nämns inte. Svarta halsdukar delades ut
1719.
Slogs samman med en annan bergsbataljon 1705 som hade
blå byxor (väst och strumpor nämns inte). Båda bataljonerna behöll sina
gamla uniformer kriget ut |
Färg på
hattgalon, knappar och halsduk nämns inte. Hade pajrock. |
Färg på
hattgalon och knappar nämns inte. Trumslagare och profoss hade dock
tennknappar. |
Färg på
hattgalon och halsduk nämns inte. |
|
Livgardet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida) |
1695-1704 |
1704-1707 |
1707-1709 |
1710- 1718 |
Västens färg är okänd |
Väst okänd. Galonerna är min tolkning av källornas "guld, silver i silke". |
|
Hattgalon nämns inte medan kappkragen bara uppges ha
"silkesgalon". Min gissning är att guld och silver har ersatts av gul
och vit tråd av besparingsskäl. |
|
Övriga svenska värvade regementen |
|
|
|
|
Svenska Livregementet
1702-1709
Hattgalon och väst nämns inte men hade dessa färger före 1702. |
Tyska livregementet
1698/1701, 1702 och 1703
Västen nämns inte. |
Malmö garnisonsregemente
1696 och 1702 |
Grenadjärbataljonen
1717-1719
Färg på hattgalon och knappar nämns ej. Hade
även vita strumpor. |
|
Tyska värvade regementen |
Riksänkedrottningens livregemente till fot
1695 och 1702 |
Pommerska regementet
1698 och 1702 |
Stralsunds garnisonsregemente
1702 och 1703 |
Västen nämns inte. Garnisonsförband i Stettin med flera
orter |
Västen nämns inte. Enligt Höglund hade de sannolikt samma
mundering 1710 som då var i gott skick. |
Västen nämns inte och inte heller färgen på kappans foder
och krage utöver den vita galonen. Uniformsfärgen anges vara "Hoch
Orange" vilken enligt Höglund var närmast cinnoberröd. |
Wismars guvernörsregemente
1699 |
Wismars guvernörsregemente
1713 |
Wismars garnisonsregemente
1703 och 1706 |
Wismars garnisonsregemente
1713 |
Hattgalon, kappa, knappar och uppslagsfärg nämns inte,
men de hade dessa färger 1704 (då byxorna var av skinn och västen okänd) |
Västen nämns inte |
Färg på hattgalon, knappar och strumpor nämns inte, men
de fick 1713 troligen samma färger som guvernörsregementet. |
Bremiska regementet
1702-? |
Stades garnisonsregemente
1695 |
Stades garnisonsregemente
1704-1712 |
Västen nämns inte. Knapphålen nämns inte heller men jag
gissar att de var vita. |
Hade även damasker. Färg på hattgalonen och kappans krage
okänd, Knapphålen nämns inte heller men profossen hade vita knapphål och
en hatt med röd och vit galon. |
Elbings garnisonsregemente
1706-1715 |
Breitholtz regemente
1706-1709 |
Rhenländska regementet
1712-1715 |
Västen nämns inte. Tennknappar enligt Lars-Eric Höglund,
mässingknappar enligt Anders Larsson. |
Sattes upp i
Pommern och bestod av 524 tyskar, 521 fransmän, 39 nederländare, 66
britter & irländare, 23 schweizare, 6 spanjorer & portugiser, 19
östeuropéer, 25 skandinaver & balter. |
Ett regemente som hade varit i brittisk tjänst och som
1712 överfördes till den svenska armén. Upplöstes när Stralsund
kapitulerade 1715. |
|
Baltiska värvade
regementen |
Rigas guvernörsregemente
1694 |
Rigas garnisonsregemente
1699 |
Skyttes regemente
1703 |
Narvas garnisonsregemente
1694 |
Korpraler
anges knapphål sömmade i rött så troligen hade resten av manskapet inte
det. Fick en ny mundering 1701 som var likadan förutom blå västar med
knapphål sömmade i rött för korpraler. |
Hade 1698 även blå karpus,
blå byxor och grå strumpor. Fick en ny mundering 1701 som var identisk
med den från 1698. |
Hattgalon,
knappfärg och väst okänd. Fick hattar med silvergalon 1699 och hade
mässingknappar 1698 (då byxor och hattgalon var gul) |
Hade även hatt med blå galon. |
Stackelbergs regemente
1703 |
Grenadjärkompaniet i
De la Gardies regemente
1703-1704 |
De la Gardies regemente
ca 1707 |
Liewens regemente
1703-1708 |
Västen nämns inte |
Endast mössan är känd.
De la Gardies regemente hade
egentligen gul distinktionsfärg men grenadjärkompaniet ingick i
Narvas garnison och kan 1703 ha fått uniformer med samma färger som dess
garnisonsregemente. |
Väst och byxor nämns inte men byxorna var blå 1705.
Tofsen på karpusen kan kanske innebära att den hade en luva i likhet med
dess grenadjärmössa som togs av ryssarna 1704. |
Hattgalon och
väst nämns inte. Var troligen klätt i grå vadmal före 1703. |
Zöges bataljon
1700-1704 |
Nieroths regemente
1701-1710 |
Mellins regemente
1703 |
Mellins regemente
1706 |
Hade även blå
redgarnsstrumpor |
Väst nämns inte. |
Hattgalon och
väst nämns inte. |
Mengdens regemente
1704-1710 |
Schwengelns regemente
1703-1710 |
Becherns regemente
1704-1710 |
Stabsmajoren i Revals bataljon
1708
Uppslag, foder och väst nämns inte. |
Färg på
hattgalon och väst nämns inte. Enligt Kalle Kroon hade de tennknappar
och ena bataljonen hade grå strumpor istället för gula. |
Hattgalon och
väst nämns inte |
Väst nämns inte |
|
Värvade krigsfångar |
Bayerska, Franska och Schweiziska
1706-1706
Tre förband som bestod av krigsfångar tagna i slaget
vid Fraustadt. Uniformsfärgerna ska ha varit blå, röda och aurora (=
orange). Men det framgår inte vilket förband som hade vilken färg.
Stöhrs bataljon
1710-1712
Okänd uniform |
Sachsiska regementet
1707-1720
&
Boijes bataljon
1707-1709
Färg på hattgalon nämns inte. |
Straelborns bataljon
1707-1710
&
Seulenborgs bataljon
1707-1709
Karpusens foder nämns inte. |
|
När stora nordiska kriget började skulle artilleriet ha grå rockar med blå
uppslag, men under krigets gång skedde en övergång till helblå rockar. Redan
1698 hade Artilleriregementets överste begärt att artilleristerna skulle ha
blå rockar i likhet med resten av armén, men han fick avslag från kungen.
Trots det finns det tidiga belägg på blå rockar från Dalarö (1702), Narva
(1703, med grå strumpor), Dorpat & Pernau (1704, med grå strumpor), Vaxholm
(1704, med gula uppslag och vita strumpor) och Landskrona & Varberg (1709).
Från och med 1711 är rockarna alltid blå.
Under övergångsperioden finns det belägg på grå rockar för
artillerifältstaten i Livland och Kurland (1702), Bremen-Verden (1703),
Jönköping (1707 & 1708) och Stenbocks armé (1709).
När färgen på hattgalonen nämns är den alltid gul för gråklätt
artillerimanskap: Riga & Kobron (1697), Livland & Kurland (1702) och
Jönköping (1707 & 1708). Artillerikonstaplarna i Bremen-Verden hade
guldgaloner 1703. Likaså tycks de gråklädda artilleristerna alltid ha
mässingknappar, skinnbyxor, skinnväst och blå strumpor när dessa detaljer
nämns.
För de blåklädda
artilleristerna finns det tre belägg på hattgalonernas färg och varje gång
var den vit (Finland 1711, Wismar 1715 och Karlshamn 1717). En gång nämns
knapparna och då var de av tenn (Wismar 1715). Väst, byxor och strumpor var
genomgående blå från och med 1711 men dessförinnan fanns det flera undantag.
Se även de finska regementenas uniformer och kavalleriregementenas
uniformer |
Referenser Uppgifterna från
Kalle Kroon kommer från ett mejl som han har skickat till mig, men innehållet i mejlet är
publicerat på min blogg.
Asker, Björn. Om svenska fotfolkets nybeklädnad
(artikel i MAM 40).
Stockholm (1983).
Asker, Björn. Upplands regemente och Karl XI:s uniformsreformer
(artikel i MAM 39).
Stockholm (1981).
Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm
(1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721.
Östersund (2022).
Schreber von Schreeb, Tore. Lifgardets beklädnad och beväpning från
Christina till Carl XII
(artikel i MAM 7).
(1945).
Wernstedt, Folke. Kungl. Svea livgardes historia, band IV.
Stockholm (1954). |