En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartermästare

I början av det stora nordiska kriget såg karolinerna inte riktigt ut som vi är vana att se dem i moderna illustrationer. Hattarna hade ännu inte utvecklats till att bli trekantiga även om de var på god väg. De var för det mesta uppvikta på två sidor, vilket förekom i flera olika kombinationer inklusive sådana som såg ut som trekantiga hattar sedda framifrån men som inte var uppvikta på baksidan. De första otvetydiga beläggen på att trekantiga hattar förekom bland svenska soldater är från 1704 och 1705, och troligen spred de sig rätt så snabbt vid den tiden.

Inte heller de uppvikta rockskörten som är så typiskt för den karolinska uniformen var allmänt förekommande i början av kriget. Bland infanteriet förekom de inte alls medan det går att hitta enstaka belägg på kavallerister med sådana redan innan kriget började. Eftersom Karl XII själv föredrog att avbilda sig med ryttarstövlar och uppvikta rockskört i sina porträtt dröjde det troligen inte så länge innan de blev standard i åtminstone kavalleriet. När de infördes i infanteriet är mer osäkert och det är först med en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som vi kan vara säkra på att även infanteriet var klätt på det sättet. Artilleriet införde inte uppvikta rockskört förrän på 1720-talet. Men om det var Karl XII som var pådrivande med att rockskörten skulle vikas upp är det troligt att det hade införts i infanteriet redan innan det ryska fälttåget 1707-09. För under kungens exil i Osmanska riket 1709-1714 hade han begränsade möjligheter att påverka uniformernas utseende.

Längst ned på sidan finns en redovisning om hur uniformerna skildras i bataljmålningar från slagen vid Narva och Düna. En mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution finns också tillgänglig.

Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om halsduksfärgerna finns dock på denna sida.

	Indelt kavalleri		Adelsfanor		Värvade dragoner
	Livregementet		Svenska		Livdragonerna
	Östgöta		Bremen-Verdiska		Ingermanländska
	Småland		Pommerska		W. A. von Schlippenbach
	Södra skånska		Livländska		G. E. d'Albedyhl – Schreiterfeldt
	Norra skånska		Estniska & Ingermanländska		A. J. von Schlippenbach – Skogh
	Riksänkedrottningen		Ståndsdragoner		Bremiska
	Bohusläns dragonskvadron		Uppland		Verdiska
	Västgöta		Skånska		Pommerska
	Jämtlands kompani		Västgöta		Meijerfelt
	Åbo & Björneborgs		Finska		Hielm
	Nylands		Gotland		Dücker
	Karelska		Lantdragoner		Taube
	Karelska lantdragonerna		Estland		Grenadjärer till häst
	Männingskavalleri		Ösel		H. O. d'Albedyhl
	Upplands 3-männingar		Livland		Gyllenstierna
	Skånska 3-männingarna		Laurentzens fridragoner		Franska
	Västgöta 3-männingar		Värvat kavalleri		von Schwerin
	Åbo, Nyland & Viborgs 3-männ.		Drabantkåren		Smiegelski
	Åbo läns fördubbling		Vallackerna (Niesterska, Polska)		Bassewitz
	Nylands fördubbling		Bremiska		Vietinghoff
	Karelska fördubblingen		Pommerska		Benderska
	Upplands 5-männingar		Estniska		Tyska

Notera att de finska kavalleriregementena redovisas på en egen sida tillsammans med de finska infanteriregementena.

Livregementet till häst

Färgen på schabraken (som hade tre kronor i gult i de yttre hörnen) nämns endast för år 1700 och beskrivs bara som "blå" medan rocken samt dess foder och uppslag uppges vara ljusblå. För åren 1703/06 skriver Höglund att rocken var ljusblå med blått foder.

Östgöta kavalleriregemente

Kapporna på samtliga bilder följer beskrivningen av den som beställdes 1717 (blå kappa med blå krage och gult foder). För år 1700 anges den bara som "blå" och för 1710 anger Höglund att hela munderingen var, förutom vita hattgaloner, identisk med den från 1700.

Schabrakens utseende beskrivs bara för år 1700 och i beställningen från 1717 (som inte levererades i tid till det norska fälttåget 1718). De är identiska och den enda skillnaden är att den senare nämner detaljen att en grip i gult ylle dekorerade de yttre hörnen.

Smålands kavalleriregemente

Södra skånska kavalleriregementet

-1700	1701-1703	1703-?	1711-
Tio år gammal uniform som donerades till skånska tremänningsregementet efter krigsutbrottet. Färg på hattgalon, knappar och schabrak okänd.		Gamla ljusblå rockar användes till att tillverka västar men rekryter hade skinnvästar och skinnbyxor 1704. Knapp- och schabrakfärg okänd. Hattar med silvergalon från 1704. Ny uniform av okänt utseende delades ut 1706/07.	Färg på hattgalon, knappar foder och uppslag nämns inte. Endast 223 ryttare hade godkänd utrustning vid generalmönstringen 1711.

Norra skånska kavalleriregementet

Riksänkedrottningens livregemente till häst

Bohusläns dragonskvadron

1702

1712

Västgöta kavalleriregemente

1700-?

?-1713

1714- Knappfärg och schabrak nämns inte.

Jämtlands kavallerikompani

1695-?

?-1722 1717 uppges det ha funnits 125 hattar samt blå kappor vid kompaniet tillsammans med grå karpuser och gamla grå kappor.

Svenska adelsfanan

Schabrakens utseende är endast beskrivna för perioden 1689-1704.

Övriga adelsfanor

Upplands tremänningsregemente

1700-1704

1704-1709?

1712-1719

1719

Hade både vita och svarta halsdukar 1700. Uniformen som delades ut 1704 är okänd. Den som delades ut 1712 när regementet återuppsattes ska dock ha haft samma färger som den från 1700. Regementet fick en ny uniform 1719 som bestod av hatt med galon, vadmalspajrock, vadmalsrock, tröja av skinn eller vadmal samt svart halsduk. Det blev dock upplöst samma år och manskapet överfördes till Upplands ståndsdragoner. Färgen på schabraken nämns inte vid något tillfälle.

Övriga tremänningar och femmänningar

Skånska tremänningarna 1701-1711	Skånska tremänningarna 1711-1721	Västgöta tremänningar 1704-1716	Upplands femmänningar 1710-1715
Tog över Södra Skånskas tio år gamla uniformer när det sattes upp 1700 och hade fortfarande kvar dessa när danskarna invaderade Skåne 1709. Färg på hattgalon, knappar och schabrak okänd..	Färg på foder, uppslag, väst och byxor nämns inte.	Rock och kappa av vadmal utan beskrivning av färgerna. Hattgalon nämns inte heller	Hattgalon och knappfärg okänd, men 1716 hade de tennknappar och trumpetarna vit galon. Färgen på schabraken nämns inte vid något tillfälle.

Skånska ståndsdragonerna

En kompani- och kommando-journal skriven av Gustaf Wilhelm Coyet 1702-1704 innehåller upplysningar om regementets uniformer. Juni 1702 nämns det att dragonerna skulle fästa upp hattar och rockar. Juli 1703 levererades blå byxor och gula strumpor. November 1703 nämns det att regementet fortfarande hade pajrockar men i maj 1704 anländer nya rekryter och kappor omnämns. I december 1704 omnämns svarta halsdukar.

Färgen på schabrak och pistolstrumpor är helt okänd under hela tidsperioden, men jag har gjort ett antagande att alla ståndsdragoner hade samma färger på dessa detaljer.

Övriga ståndsdragoner

Färgen på schabrak och pistolstrumpor nämns bara för Upplands ståndsdragoner. Men eftersom deras var gula 1704, och de Öselska lantdragonerna som rekryterades på samma sätt också hade gula schabrak 1703-04/08, har jag gjort antagandet att alla ståndsdragoner fick samma färger på schabraken..

Uniformerna för Finlands ståndsdragoner är helt okända och för Gotlands ståndsdragoner nämns bara att de hade blå rockar 1705.

Lantdragoner

Uniformen för Laurentzens fridragoner är helt okänd. Detta förband som existerade 1701-1706 sattes upp av borgarna i Wenden, Wolmar, Walk och Lemsal.

Drabantkåren

Narva 1700

Kliszow 1702

Poltava 1709

Stresow 1715

Uniformerna är endast beskrivna för år 1700 och då egentligen bara i form av förteckningar över hur mycket materiel som gick åt till dem.

Värvade kavalleriregementen

Estniska kavalleriregementet 1697-?	Bremiska kavalleriregementet 1701-?	Pommerska kavalleriregementet 1702-?	Vallackregementet  Niesterska dragonreg. Polska regementet till häst Ska ha haft röda rockar 1718
Enligt Lars-Eric Höglund var schabraken vita medan Anders Larsson anger att de var röda. Ingen nämner någon färg på kanten utan det är min egen "kompromiss" som matchar rocken..	Schabraken dekorerade med namnchiffer och krona i gult.	Schabraken dekorerade med greve Mellins vapen i de yttre hörnen. Färg på västen okänd. Enligt Anders Larsson hade de silvergalon på hatt, krage och uppslag.

Livdragonerna

Med undantag för halsduken tycks Livdragonerna ha haft samma uniformsfärger under hela kriget. När regementet sattes upp 1700 fick de svarta halsdukar, 1707 fick de blå-vitrandiga halsdukar och 1716-18 delades det ut svarta och vita halsdukar till livdragonerna.

Färgen på hattgalonen nämns dock bara år 1707 då den var av guld, medan den år 1700 bara uppges ha varit gjord av kamelhår.

Färgen på schabraken nämns endast i början av kriget. År 1700. var de gula med blå infattning medan underofficerarna hade schabrak av "blått kläde med gult sirat och silversnöre kring".  Manskapets schabrak var fortfarande gula med blå kant enligt en uppgift från 1703.  Pistolstrumporna var 1700 gula (gul boj och läder enligt Larsson).

Övriga värvade dragoner

W. A. Schlippenbachs dragonregemente 1703-1709	Schreiterfeldts dragonregemente 1703-1709	A. J. Schlippenbachs (Skoghs) dragonskvadron 1701	Skoghs dragonskvadron ca 1708
Gula pistolstrumpor. Färg på uppslag och foder okänd	Färg på uppslag, foder, knappar och hattgalon okänd. Hette G. E. d'Albedyhl fram till 1704.	Väst, knappar och schabrak okänt. Blev Skoghs skvadron 1706.	Enda färger som omnämns är en blå rock samt skinnväst och skinnbyxor.
Den gula färgen på uppslag, foder och hattgalon för de tre ovannämnda förbanden är en gissning baserad på att regementena i Lewenhaupts kår tycks ha haft ett enhetlig utseende.
Bremiska dragonerna 1700-1704  Uniformen som delades ut 1704 är okänd.		Verdiska dragonerna 1703-?
Pistolstrumporna hade enligt Höglund samma färg som uppslagen (chamois-gul). Medan schabraken anges som blå, med blå och gul infattning för meniga, och gul infattning och silvergalon för underofficerare. Anders Larsson beskriver schabraken som blå med "silver- och blå/gult rundsnöre besatt" (sid 127). För underofficerare (sid 116) var de "av blått kläde med 'en hand bred' chamois-färgat klädesband runtom och på båda sidor om det gula bandet ett blå/gult/silver-snöre (cord). Korpralernas snöre av vitt/blått/silver".		Enlig Höglund var pistolstrumpor och schabrak blå med vit infattning. För underofficerare var dessa också blå med med silvergalon. Anders Larsson beskriver inga pistolstrumpor och endast underofficerarnas schabrak som var blå med en silvergalon 2 gånger runt om och emellan dessa en serpentinformad smalare silvergalon. Mina schabrak följer Larssons beskrivning av underofficerarnas, men med vitt istället för silver.
		Meijerfelts dragonregemente 1706-1709 Knapp- och schabrakfärg okänd.
Pommerska dragonerna 1703-?
Anders Larsson beskriver schabraken som blå "med tjock guldgul kamelhårsträns infattad och sedan med en 2 fingrar bred guldgul tjock kamelhårsträns besatt. I mitten med en blå slingrande söm besatt". Underofficerarnas schabrak och pistolstrumpor var "av blått kläde omsatt med en bred guldgalon och ännu en 1 ½ finger bred galon".
Hielms dragonregemente 1705-1709		Dückers dragonregemente 1705-1709
Gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul och svart kamelhårsgalon samt dekorerade med kungligt namnchiffer i gult kantat med gul och svart tråd.		Enligt Anders Larsson: "Blått klädesschabrak underfodrad med svart linne. Besatt med en gul bred kamelhårsgalon och med en smalare av samma sort som också är gjord med gult kläde och med blå och gula snören stofferad."
Taubes dragonregemente 1704-1709		Gyllenstiernas och d'Albedyhls dragonregementen 1706-1709
Enligt Höglund: gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul infattning, kantad med blått och gult snöre. Bilderna ovan följer illustrationen på sid 122 i Höglunds bok. Larsson beskriver schabraken som blå "med blå och gul klädesinfattning, gult namnchiffer och krona i de yttre hörnen. Ett blå/gult rundsnöre som är fäst med ett blå/gult snöre. Gula pistolstrumpor med blått band omkring."		Sattes upp 1706 som ett regemente men blev snart delat i två.
Franska dragonregementet 1707-1715 Benderska dragonregementet 1712-1715 Bildat av de svenskar som fanns i Bender. Tyska dragonregementet 1716? Var från början ett fransk grenadjärregemente som togs tillfånga i slaget vid Blenheim. Gick över i sachsisk tjänst och togs återigen tillfånga i slaget vid Fraustadt varefter det gick i svensk tjänst som en infanteribataljon. Togs tillfånga av sachsarna i slaget vid Kalisz men återbördades till den svenska armén och omvandlades då till ett dragonregemente. Endast ett beklädnadsförslag och oklart om det utdelades. Schabrak nämns inte. Regementet bildades 1716 av resterna från övriga regementen i Pommern. Vid mönstringen vårvintern 1716 hade det mycket brokiga uniformer. Dessa utgjordes av hattar med eller utan galoner, eller karpuser, grå, blå, röda, bruna eller svarta rockar, skinnkamisoler, blå västar, bruna klädeskamisoler, skinnbyxor eller grå vadmalsbyxor.
Schwerins dragonregemente 1710-1715	Smiegelskis polska dragonskvadron 1711-1713	Bassewitz dragonregemente 1711-1715	Vietinghoffs dragonregemente 1714-1715
Enligt Larsson: "Blått klädesschabrak med 1 finger brett vitt kamelhårssnöre runt om och ytterligare ett bredare rött/vitt snöre runt om."

Grenadjärer till häst

Detta regemente som skulle sättas upp 1706 blev aldrig färdigrekryterat. Värvningspatentet utfärdades till Albrecht Otto von Hagen den 13 juni 1706 men redan den 17 november dog Hagen i en duell i Vilnius varefter hans regemente upplöstes. Enligt patentet skulle regementet bestå av 600 man och Hagen uppgav vid ett tillfälle att han hade värvat 200 man. Vad som hände med manskapet efter hans död är okänt.

Uniformerna fastställdes av Karl XII i oktober 1706 och skulle bestå av rockar och kappor fodrade med fin gul boj, älghuds-kamisoler och bockskinnsbyxor. Grenadjärmössorna benämns som karpuser och skulle i likhet med grenadjärväskorna ha broderade "aparta klappar" av kläde (mössan på bilden är spekulativ). Schabrak och pistolstrumpor skulle bestå av svart smorläder. De förra underfodrade med lärft och infattade med läderkant. Det är dock mycket tveksamt ifall dessa uniformer blev levererade eftersom Hagen dog bara en månad senare. Intressant nog hade Hagen önskat sig att hela uniformen skulle vara av kläde (inklusive foder och schabrak) men kungen ansåg att uniformen då skulle bli alltför tung.

Bataljmålningar

En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1706 över slaget vid Narva som hänger inne i Drottningholms slott

Bildbevisen på uniformernas utseende i början av kriget kommer främst från bataljmålningar av slagen vid Narva och Düna. Bilderna längst upp och längst ned är detaljer från dessa. Men en mer detaljerad beskrivning av vad dessa visar finns i Erik Bellanders bok "Dräkt och uniform" (sid 217-218). Beskrivningarna är citerade här och inleds med redogörelsen av Daniel Stawerts målningar som finns på Drottningholm:

Narva. Bland fotfolket märkes i förgrunden en soldat i lång, blå rock, där skörten ej är uppvikta, samt hatt med särskilt framtill uppvikt brätte. Ryttarna har blåa rockar, av vilka en är pälsfodrad och en har rött foder, röd krage och nedhängande röda ärmuppslag. Kapporna är blåa, en av dem försedd med mellanblå, tydligt kantig krage. Två ryttare bär röd kappa. Inga uppvikta skört kan urskiljas. I två fall förekommer mössa med pälsbräm och röd kulle. det är här närmast fråga om karpus. I övrigt utgöres huvudbonaden av hatt, som är mer uppvikt än tidigare och stundom närmar sig den trekantiga typen.

Düna. Fotfolket bär långa rockar utan uppvikta skört. Hattarna är mer eller mindre uppsvängda, några tresidigt. Ett par underofficerare bär framtill högt uppsvängd hatt. En har tydligt vita strumpor. Detsamma gäller ryttarna, vilka saknar kyller. Hattarna är ej trekantiga. en sachsisk ryttare har däremot uppvikta skört.

En annan bataljmålare från dessa första år av Stora Nordiska kriget var Joh. Lithén (adlad Litheim), vilken följde Dahlberg i fält. Hans framställning av slaget vid Narva visar bl. a. följande detaljer. Rytteriet, som dominerar förgrunden, har otydligt uppvikta skört. Hattarna är uppvikta runt om men ej uppfästa. Endast två befäl och ett par gemena ryttare har tresidigt uppvikt, dock ej uppfäst brätte. En ryttare bär en karpusliknande huvudbonad. Nästan samtliga ryttare har långt hår, ett befäl och några gemena dessutom hårpung. Fotfolket bär hattar med oregelbundet uppvikta brätten, i ett fall hårpung.

Bataljmålningar ger en god indikation på hur de samtida uniformerna såg ut men de kan definitivt inte liknas vid fotografier av fältslag. I den mån konstnärerna inte hade tillräckligt med information om något använde de sin fantasi för att fylla igen kunskapsluckorna. En hel del bataljmålningar är därför väldigt opålitliga. I bilden nedan ser vi till exempel en blåklädd ryttare med röda uppslag i slaget vid Düna. Något regemente med den färgkombinationen deltog inte i slaget.

 
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.

Se även de svenska infanteriuniformerna och de finska regementenas uniformer. Dessutom finns det en mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution.

Uppgifterna från Kalle Kroon kommer från ett mejl som han har skickat till mig, men innehållet i mejlet är publicerat på min blogg.

Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund (2022)