Älvsborgs
regemente |
Södermanlands
regemente |
Södermanlands
regemente |
Dalregementet |
Smålands
tremänningar |
Sachsiska
regementet |
Den här sidan innehåller
svenska formationer som jag har målat av olika skäl (främst för att få
variation). De har alla en mer eller mindre svag koppling till slaget vid
Poltava men ingår inte i det Stora Projektet.
De bataljoner som ni ser
på bilden ovan består av olika poser som Prince Augusts formar gör det
möjligt att skapa. Nämligen bataljoner som marscherar, står i halt,
anfaller, skjuter och laddar. Dessutom kan man göra grenadjärbataljoner vid
sidan av de vanliga. Det Stora Projektet kräver dock att alla bataljoner är
formerade på ett enhetligt sätt, så vill man pröva på alla poser blir man
därför tvungen att skapa fristående bataljoner.
Den första bataljonen
är en marscherande bataljon från Älvsborgs regemente. Älvsborgarna bevakade
den norska gränsen och hade ännu inte varit inblandad i någon krigshandling
när den svenska fältarmén gick under i Ukraina. Att jag ändå valde att måla
dem berodde på att jag ville ha en marscherande bataljon iklädd den typiska
blågula enhetsuniformen. Detta innebär också att uniformerna på dessa
tennsoldater är identiska med min Skaraborgsbataljon. Om jag vill kan jag
därför byta ut fanan i den här bataljonen och vips befinner sig dessa
västgötar i Ukraina.
Till höger har vi en
södermanländsk bataljon med karpuser på huvudena som står i halt. Karpuserna
har framställts med hjälp av modifierade grenadjärmössor som klistrats fast
på det ställe där hattarna har filats bort. Pikenerarna är gjutna med hjälp
av Prince Augusts form Nr. 912 som kom ut i januari 2011. Den stillastående
posen är faktiskt väldigt användbar eftersom karolinerna tillbringade större
delen av tiden under slaget vid Poltava med att vänta på att något skulle
hända. I synnerhet södermanlänningarna som lämnades kvar vid Poltavas
belägringsverk medan resten av armén deltog i det egentliga slaget.
De södermanländska uniformerna
på bilden hör dock endast med säkerhet hemma i slaget vid Narva eller slaget
vid Helsingborg. Kanske bars de under slaget vid Poltava om den okända
uniform de fick 1704 var denna och inte samma som de hade 1702-1704. Om så
inte var fallet kan de dock ändå användas vid Poltava eftersom dessa
uniformer är identiska med Dalregementet. Det är för att markera denna
dubbeltydighet som de har försetts med en vit livfana. Det enda som avslöjar
att de är sörmlänningar och inte dalkarlar är den lilla svarta gripen i det
övre inre hörnet (Dalregementet hade i sitt hörn två korslagda pilar under
en krona)
Om södermanlänningarna inte hade karpusuniformern vid Poltava kan de ha sett
ut så här (dvs. den uniform som delades ut 1702).
Den här Södermanlandsbataljonen är gjord innan jag gjorde
bataljonerna som stred vid Jakovetskijskogen. Posen är densamma som de
senare bataljonen och som jag nämnde i beskrivningen av dessa är
musketerarna gjutna med en form som inte går att köpa i Sverige. Det är den
irländska varianten av form Nr. 903 som har en musketerare istället för
pikenerare som inte fanns i de irländska regementen som tjänstgjorde i den
franska armén under 1700-talet.
Att jag valde Södermanlands regemente som första försök med denna pose
berodde återigen på att uniformen var väldigt lik typiska enhetsuniformen.
Undantaget är de vita strumporna som var ovanliga i den karolinska armén.
Den färgen på strumporna förekommer dock väldigt ofta på äldre
illustrationer som ska föreställa karoliner. Den troliga förklaringen till
detta är att vita strumpor blev standard senare under 1700-talet och äldre
illustratörer kan i brist på tillgänglig arkivforskning ha dragit slutsatsen
att de vita strumporna även var allmänna under karolinsk tid.
Trots att sörmlänningarnas inte deltog i det egentliga slaget var även de
inblandade i strider den dagen eftersom ryssarna inne i Poltavas fästning passade på att göra utfall mot de svenska
belägringsverken.
Här har vi samma uniform som i den första Södermanlandsbataljonen fast i
skjutande pose. Men tittar vi närmare ser vi att livfanan har två korslagda
pilar och en korna i det övre inre hörnet, Dalregementets symbol. Dessa är
alltså dalakarlar som strider mot ryssar vid Poltava (eller Narva), men
byter vi ut fanan så kan de bli sörmlänningar som skjuter mot danskar i
slaget vid Helsingborg. Officeren är för övrigt hämtad från Prince Augusts
äldre serie med karolinerformar från 60-talet (vilken ersattes med den
nuvarande 900-serien på 80-talet). De äldre formarna går fortfarande att
beställa från Prince Augusts hemsida.
Prince Augusts formar kan
användas till att gjuta bataljoner i fyra olika poser; anfallande,
skjutande, marscherande och stående. Men detta förutsätter att man håller
sig till de formar som finns inom Karoliner-serien. tittar man på deras
övriga sortiment ser man att Prince August även har en Rossbach-serie med formar som kan gjuta soldater från Sjuårskriget
(1756-1763) och en av dem (Nr. 51) föreställer två soldater som laddar sina
musköter. Snittet på uniformerna är visserligen 50 år före sin tid men det
går ändå att använda dem till en karolinsk bataljon som laddar om.
När jag väl kom på att det gick
att måla en karolinsk bataljon som laddar musköter var det dags att leta
efter ett lämpligt regemente. Valet föll på Smålands tremänningar eftersom
de med undantag för de gula galonerna på hatten hade den typiska karolinska
enhetsuniformen. Regementet deltog även i det utdragna slaget vid Ljesna
1708 där soldaterna behövde ladda om många gånger. I slaget vid Poltava var
regementet upplöst och manskapet instoppat i Livgardet. Uniformerna bör dock
rimligen ha varit oförändrade och deras fanor fick samsas med livgardets
vita fanor i bataljonernas mitt.
Pikenerarna är gjutna med hjälp
av de nya formar (Nr. 912 och 913) som Prince August lanserade 2011.
Dessförinnan använde jag officeren i form Nr. 903 för att skapa pikenerare
med samma pose. Grenadjärerna med trekantiga hattar har jag skapat genom att
fila bort grenadjärmössan och klistra fast en hatt istället.
Den sista bataljonen är egentligen ett kompani. Det var från början
Livgardets grenadjärbataljon, men när jag förstod att Livgardets grenadjärer
inte hade grenadjärmössor blev jag tvungen att göra något annat med dem.
Lösningen blev att förvandla dem till det Sachsiska regementets
grenadjärkompani. Detta regemente vars grenadjärer hade grenadjärmössor
bestod av värvade sachsiska krigsfångar. De var inte i närheten av slaget
vid Poltava men deltog istället i slaget vid Helsingborg. Det enda jag
behövde göra för att göra dem till sachsare var att måla västarna blå.
Ett minne
från dessa grenadjärers tid i Livgardet är trumslagarna. De är dekorerade
med galoner i Guld-Silver-Silke vilka var Livgardets speciella insignia. Jag
har ingen information om hur det sachsiska regementets prydde sina
trumslagare så jag lät de vara som de var.
Första gången jag gjorde trumslagare till det som
då var Livgardets grenadjärbataljon använde jag mig av den vanliga
trumslagaren i form Nr. 904 som jag sedan modifierade genom att klistra fast
en grenadjärmössa på den. Dessvärre passade den inte in i formationen
eftersom den trumslagaren var framåtlutad vilket var en pose som den toppiga
mössan förstärkte. Jag använde mig istället av en trumslagare från Prince
Augusts äldre karoliner-serie från 60-talet, den som den nuvarande
900-serien ersatte på 80-talet. Men även på den var jag tvungen att
byta ut huvudbonaden.
Slutligen kan jag påpeka att underofficerarna som
flankerar trumslagarna är beväpnade med musköter och inte den vanliga
hillebarden. Detta var åtminstone utomlands brukligt vid grenadjärkompanier
och jag har dåraktigt utgått från att samma förhållande gällde i Sverige.
Nästa sida |