Älvsborgs regemente

Södermanlands regemente

Södermanlands regemente

Dalregementet

Smålands tremänningar

Sachsiska regementet

Den här sidan innehåller svenska formationer som jag har målat av olika skäl (främst för att få variation). De har alla en mer eller mindre svag koppling till slaget vid Poltava men ingår inte i det Stora Projektet.

De bataljoner som ni ser på bilden ovan består av olika poser som Prince Augusts formar gör det möjligt att skapa. Nämligen bataljoner som marscherar, står i halt, anfaller, skjuter och laddar. Dessutom kan man göra grenadjärbataljoner vid sidan av de vanliga. Det Stora Projektet kräver dock att alla bataljoner är formerade på ett enhetligt sätt, så vill man pröva på alla poser blir man därför tvungen att skapa fristående bataljoner.

Den första bataljonen är en marscherande bataljon från Älvsborgs regemente. Älvsborgarna bevakade den norska gränsen och hade ännu inte varit inblandad i någon krigshandling när den svenska fältarmén gick under i Ukraina. Att jag ändå valde att måla dem berodde på att jag ville ha en marscherande bataljon iklädd den typiska blågula enhetsuniformen. Detta innebär också att uniformerna på dessa tennsoldater är identiska med min Skaraborgsbataljon. Om jag vill kan jag därför byta ut fanan i den här bataljonen och vips befinner sig dessa västgötar i Ukraina.

Till höger har vi en södermanländsk bataljon med karpuser på huvudena som står i halt. Karpuserna har framställts med hjälp av modifierade grenadjärmössor som klistrats fast på det ställe där hattarna har filats bort. Pikenerarna är gjutna med hjälp av Prince Augusts form Nr. 912 som kom ut i januari 2011. Den stillastående posen är faktiskt väldigt användbar eftersom karolinerna tillbringade större delen av tiden under slaget vid Poltava med att vänta på att något skulle hända. I synnerhet södermanlänningarna som lämnades kvar vid Poltavas belägringsverk medan resten av armén deltog i det egentliga slaget.

De södermanländska uniformerna på bilden hör dock endast med säkerhet hemma i slaget vid Narva eller slaget vid Helsingborg. Kanske bars de under slaget vid Poltava om den okända uniform de fick 1704 var denna och inte samma som de hade 1702-1704. Om så inte var fallet kan de dock ändå användas vid Poltava eftersom dessa uniformer är identiska med Dalregementet. Det är för att markera denna dubbeltydighet som de har försetts med en vit livfana. Det enda som avslöjar att de är sörmlänningar och inte dalkarlar är den lilla svarta gripen i det övre inre hörnet (Dalregementet hade i sitt hörn två korslagda pilar under en krona)

Om södermanlänningarna inte hade karpusuniformern vid Poltava kan de ha sett ut så här (dvs. den uniform som delades ut 1702). Den här Södermanlandsbataljonen är gjord innan jag gjorde bataljonerna som stred vid Jakovetskijskogen. Posen är densamma som de senare bataljonen och som jag nämnde i beskrivningen av dessa är musketerarna gjutna med en form som inte går att köpa i Sverige. Det är den irländska varianten av form Nr. 903 som har en musketerare istället för pikenerare som inte fanns i de irländska regementen som tjänstgjorde i den franska armén under 1700-talet.

Att jag valde Södermanlands regemente som första försök med denna pose berodde återigen på att uniformen var väldigt lik typiska enhetsuniformen. Undantaget är de vita strumporna som var ovanliga i den karolinska armén. Den färgen på strumporna förekommer dock väldigt ofta på äldre illustrationer som ska föreställa karoliner. Den troliga förklaringen till detta är att vita strumpor blev standard senare under 1700-talet och äldre illustratörer kan i brist på tillgänglig arkivforskning ha dragit slutsatsen att de vita strumporna även var allmänna under karolinsk tid.

Trots att sörmlänningarnas inte deltog i det egentliga slaget var även de inblandade i strider den dagen eftersom ryssarna inne i Poltavas fästning passade på att göra utfall mot de svenska belägringsverken.

Här har vi samma uniform som i den första Södermanlandsbataljonen fast i skjutande pose. Men tittar vi närmare ser vi att livfanan har två korslagda pilar och en korna i det övre inre hörnet, Dalregementets symbol. Dessa är alltså dalakarlar som strider mot ryssar vid Poltava (eller Narva), men byter vi ut fanan så kan de bli sörmlänningar som skjuter mot danskar i slaget vid Helsingborg. Officeren är för övrigt hämtad från Prince Augusts äldre serie med karolinerformar  från 60-talet (vilken ersattes med den nuvarande 900-serien på 80-talet). De äldre formarna går fortfarande att beställa från Prince Augusts hemsida.

Prince Augusts formar kan användas till att gjuta bataljoner i fyra olika poser; anfallande, skjutande, marscherande och stående. Men detta förutsätter att man håller sig till de formar som finns inom Karoliner-serien. tittar man på deras övriga sortiment ser man att Prince August även har en Rossbach-serie med formar som kan gjuta soldater från Sjuårskriget (1756-1763) och en av dem (Nr. 51) föreställer två soldater som laddar sina musköter. Snittet på uniformerna är visserligen 50 år före sin tid men det går ändå att använda dem till en karolinsk bataljon som laddar om.

När jag väl kom på att det gick att måla en karolinsk bataljon som laddar musköter var det dags att leta efter ett lämpligt regemente. Valet föll på Smålands tremänningar eftersom de med undantag för de gula galonerna på hatten hade den typiska karolinska enhetsuniformen. Regementet deltog även i det utdragna slaget vid Ljesna 1708 där soldaterna behövde ladda om många gånger. I slaget vid Poltava var regementet upplöst och manskapet instoppat i Livgardet. Uniformerna bör dock rimligen ha varit oförändrade och deras fanor fick samsas med livgardets vita fanor i bataljonernas mitt.

Pikenerarna är gjutna med hjälp av de nya formar (Nr. 912 och 913) som Prince August lanserade 2011. Dessförinnan använde jag officeren i form Nr. 903 för att skapa pikenerare med samma pose. Grenadjärerna med trekantiga hattar har jag skapat genom att fila bort grenadjärmössan och klistra fast en hatt istället.

Den sista bataljonen är egentligen ett kompani. Det var från början Livgardets grenadjärbataljon, men när jag förstod att Livgardets grenadjärer inte hade grenadjärmössor blev jag tvungen att göra något annat med dem. Lösningen blev att förvandla dem till det Sachsiska regementets grenadjärkompani. Detta regemente vars grenadjärer hade grenadjärmössor bestod av värvade sachsiska krigsfångar. De var inte i närheten av slaget vid Poltava men deltog istället i slaget vid Helsingborg. Det enda jag behövde göra för att göra dem till sachsare var att måla västarna blå.

Ett minne från dessa grenadjärers tid i Livgardet är trumslagarna. De är dekorerade med galoner i Guld-Silver-Silke vilka var Livgardets speciella insignia. Jag har ingen information om hur det sachsiska regementets prydde sina trumslagare så jag lät de vara som de var.

Första gången jag gjorde trumslagare till det som då var Livgardets grenadjärbataljon använde jag mig av den vanliga trumslagaren i form Nr. 904 som jag sedan modifierade genom att klistra fast en grenadjärmössa på den. Dessvärre passade den inte in i formationen eftersom den trumslagaren var framåtlutad vilket var en pose som den toppiga mössan förstärkte. Jag använde mig istället av en trumslagare från Prince Augusts äldre karoliner-serie från 60-talet, den som den nuvarande 900-serien ersatte på 80-talet. Men även på den var jag tvungen att byta ut huvudbonaden.

Slutligen kan jag påpeka att underofficerarna som flankerar trumslagarna är beväpnade med musköter och inte den vanliga hillebarden. Detta var åtminstone utomlands brukligt vid grenadjärkompanier och jag har dåraktigt utgått från att samma förhållande gällde i Sverige.

Nästa sida