(del 1)
Pskovska
infanteriregementet |
Ingermanländska
dragonregementet |
Artilleriregementet
|
Följande ryska tennsoldater målade jag i början av 1997. Då hade jag bara
tillgång till Angus Konstams två böcker om "Peter the Greats Army"
från Osprey Publishing och uniformerna var därför baserade på dessa böcker.
Senare har jag fått reda på att Konstam hade använt sig av äldre och
opålitlig rysk litteratur när han beskrev de ryska regementenas
uniformer och fanor vid tiden för slaget för Poltava. För de regementen som
jag valde att måla 1997 kan man dock med lite god vilja säga att hans uppgifter
stämmer, om än väldigt osäkra.
Efter att ha målat en svensk bataljon, skvadron och tre kanoner med
besättning var det dags att måla lika många motståndare till dessa. Valen
föll på regementen som deltog i slaget vid Poltava (och flera andra
fältslag) samt hade den typiska grön-röda ryska uniformen. Dvs. Pskovska
infanteriregementet och Ingermanländska dragonregementet. När Lars-Eric Höglunds bok om ryska
armén kom ut 2004 fick jag dock reda på att den äldsta uppgiften om
Pskovskas uniformer är från 1711 och nämner bara att de hade gröna
rockar. Sannolikheten är emellertid ganska hög att uppslag, foder, byxor och väst
var röda så jag tycker inte att det finns någon anledning att måla om mina
tennsoldater. Jag har också fått lära mig att fanorna förmodligen inte såg
ut som på bilden i slaget vid Poltava. Konstams uppgifter baserades på de
fanor som delades ut inför slaget vid Narva 1700 där 75 % av de ryska
fanorna förlorades. Tidigare har man antagit att samma modeller fortsattes
att användas fram till 1712. Men inget av de få kända exemplaren på fanor
från den perioden överensstämmer med Narva-fanorna. Den tråkiga sanningen är
att vi inte vet hur de ryska fanorna såg ut under slaget vid Poltava. Men
det finns en liten chans att Pskovska var ett av de regementen som lyckades
försvara sina fanor i slaget vid Narva och sedan behöll dem under det
följande decenniet. I brist på bättre alternativ har jag därför valt att
stå fast vid Narva-fanorna. Dessa fanor är dock numera
utbytta med röda fanor med samma motiv samt en vit livfana med den ryska
dubbelörnen.
Utöver fanorna har även omfattande ommöbleringar ägt
rum. De ryska pikenerarna var inte placerade i mitten utan de var alla
utspridda i det första ledet där de utgjorde hälften av manskapet. De 16
gamla pikenerarna som kom från form Nr. 911 har ersatts med nya från form
Nr. 46. Fyra knästående musketerare har försvunnit från formationen för att
ge plats åt pikenerarna samtidigt som bataljonen som helhet har utökats från
94 man till 110 man genom att den utökats med fyra stående skyttar och tolv
musketerare som står i halt.
Angående den gröna färgen på rockarna så är den mörkare i verkligheten.
Kamerablixten har blekt den på bilderna.
De målningsbeskrivningar som Prince August tillhandahöll när man köpte deras
formar berättade att de ryska artilleristerna hade röda rockar med svarta
uppslag och svartvita randiga strumpor. Den första generationen tennsoldater
som jag målade (med blanka färger) följde dessa instruktioner. Men såväl
Konstam och Höglund anger att de hade blå färg istället för svart. Så när
jag smälte ner mina gamla tennsoldater vintern 1996-97 för att måla om dem
med matta färger valde jag att följa Konstams uppgifter. Enligt honom (och
senare Höglund) hade det ryska artilleriregementet två varianter av
strumpor. Antingen var de helblå som på bilden eller så var de
blåvit-randiga. Enligt Konstam skulle dessutom ränderna vara lodräta. Men
eftersom jag inte hade några instruktioner om hur breda ränderna skulle vara
så tyckte jag att det var enklast att måla dem helblåa.
För färgen på kanonernas lavetter finns det enligt Höglund två uppgifter i
källorna. Ca 1700 och 1712 var de mönjeröda med gulmålade metallbeslag och
år 1707 var de grönmålade med svarta metallbeslag. Kanonerna på bilden ser
ut att vara en hybrid av dessa varianter. Det beror på att jag målade dem
efter en illustration av David Rickman i Konstams bok som uppenbarligen var
helt
felaktig (bland annat var artilleristernas strumpor vita trots korrekta
uppgifter i Konstams text). Prince Augusts målningsbeskrivningar hade
faktiskt angivit korrekta uppgifter (grön färg med svarta metallbeslag) men
eftersom jag inte längre litade på dem följde jag David Rickman istället...
Nåväl, jag får väl ta mig tid någon gång och måla om metallbeslagen så att
de blir gula (eller göra lavetterna gröna). Jag valde
att måla beslagen gula (och senare målade jag hjulen med humbrol 53 så att
de blev järnskodda). Dessutom ändrades tennsoldaternas söljor som deras värjor hänger i.
På bilden är de målade
i mässing men nu har det ändrats till ljust skinn
vilket är den korrekta färgen.
Även Ingermanländska dragonregementet har fått sina gröna rockar blekta av
kamerablixten. Standaren på den här bilden är spekulativa. Enligt Konstam hade dragonregementenas standar samma motiv och
färger som dess motsvarande infanteriregemente (i Ingermanländskas fall
gröna). Men jag har ingen information om vilken färg motivet hade. Motivet
som tycks ha varit identiskt för alla dragonregementen föreställer ett kors
omgivet av två palmblad och ett band längst upp med text. Egentligen ska
standaret vara rektangulärt och ganska stort, men jag har tryckt ihop
motivet så att den ska passa in den kvadratformade ytan som gjutits med
hjälp av Prince Augusts tenngjutningsform. Många regementen ska tydligen ha
haft gröna standar och för att skilja dem åt har jag varit tvungen att helt
godtyckligt hitta på individuella färger för varje regemente. I
Ingermanländskas fall har det blivit gult eftersom infanteriregementet med
samma namn hade gula rockar.
Hästarna har målats om till en mörkare färg (humbrol
113) och standaren (egentligen dragonfanorna) har bytts ut mot
datorutskrifter som är större och har de korrekta proportionerna.
Trumpetaren har bytts ut mot en pukslagare eftersom dragoner inte hade
trumpetare.
Vid en senare revidering har hårfärgen på samtliga
ryska tennsoldater ändrats så att de istället för svart har samma hårfärger
som de svenska soldaterna. De ryska dragonernas handskar av ljust skinn har
tagits bort genom att de har målats över med hudfärg. Samma sak har skett
med infanteriets och artilleriets officerare.
En sista bild av mina ryska infanteristers solblekta rockar och sandfärgade
fanor med röda palmblad. Notera att officerarna har vad som på engelska
kallas för en "sash" knuten runt midjan. Detta band eller skärp av
siden var ett
värdighetstecken som utmärkte officerare och de kunde också bäras över axeln
(vilket kanske var vanligare). Färgerna på "sashen" är hämtade från den ryska
flaggan. Efterhand skulle färgerna på "sashen" följa en nationell standard i
varje armé. Bortsett från Rysslands vit-blå-röda hade Storbritannien och
Spanien röda, Frankrike vita, Nederländerna orangea, Österrike guld-svarta,
Sachsen silver-röda och Preussen
silver-svarta "sasher". Svenska
officerare däremot tycks inte ha haft sådana "skärp" (på tyska
kallades de för "schärpe"). I Danmark förekom flera varianter innan röd-gult
blev nationell standard 1732.
Nästa sida |