= Västromerska rikshalvan  = Östromerska rikshalvan   = Landförluster 
= Territorier styrda av foederatis (franker, visigoter, burgunder och bretoner)

395-397 Visigoternas kung Alarik bryter freden med romarna och börjar plundra på Balkan och i Italien. Freds sluts igen när Alariks goter tilldelas försvaret över provinsen Illyricum.
401-402 Alarik bryter återigen freden och tågar mot Italien, men han besegras av den västromerske fältherren Stilicho och återvänder till Illyricum.
404 Det västromerska rikets huvudstad flyttas till Ravenna.
406 När legioner vid Rhengränsen flyttas till Norditalien för att bekämpa germanska anfall försvagas försvaret kraftigt och på nyårsafton korsas floden av vandaler, sveber och alaner som sedan härjar i Gallien de följande åren.
407 Burgunderna korsar Rhen och bildar sedan ett eget rike där.
408 Stilicho mördas på kejsarens order och visigoterna under Alarik anfaller Italien på nytt. Staden Rom tvingas betala en tribut innan de slår sig ned i Toscana.
409 Vandalerna, sveberna och alanerna korsar Pyrenéerna för att plundra i Spanien.
410 Visigoterna plundrar Rom. De romerska legionerna överger Britannien som lämnas åt sitt eget öde.
411 Vandalerna, sveberna och alanerna delar den iberiska halvön mellan sig, endast den norra delen förblir under romerskt styre.
416-418 Visigoterna besegrar vandalerna och alanerna i egenskap av romerska bundsförvanter. De tilldelas sedan ett eget territorium i Akvitanien i Gallien med Tolosa (Toulouse) som huvudstad.
421-422 Krig mot perserna. I den efterföljande freden går perserna med på att upphöra med förföljelserna mot kristna i Persien och romarna går med på att ge anhängarna till zoroastrianismen samma frihet i Romarriket.
426 Vandalerna erövrar Balearerna.
429-435 Vandalerna flyttar till Afrika där de lägger under sig fem av sex provinser innan de erhåller status som foederati.
436 Burgundernas rike vid Rhen krossas av romarna och hunnerna.
439 Vandalerna erövrar Kartago som blir deras huvudstad. Grekiska blir ett officiellt språk i det östromerska riket.
440 Vandalerna erövrar Sicilien.
440-442 Nytt krig mot perserna.
442 Vandalernas rike erkänns som en självständig stat av Romarriket.
443 Burgunderna grundar ett nytt rike med centrum i Genévesjön som romerska bundsförvanter.
446 Pannonien förloras till hunnerna.
450 Kelter från Britannien etablerar sig i Bretagne och ges status som foederati.
451 En allians mellan germaner och romare ledda av den romerske fältherren Aëtius besegrar hunnernas härskare Attila i slaget vid de Katalauniska fälten.
452 Attila invaderar norra Italien.
453 Attila dör och hans rike som omfattar landet mellan Rhen, Donau, Östersjön och Kaspiska havet delas mellan hans söner.
454 De folk som hunnerna underkuvat gör uppror och krossar deras välde. Aëtius mördas på den västromerske kejsarens order. Malta erövras av vandalerna.
455 Vandalerna plundrar Rom.
456 Sveberna som tagit kontroll över större delen av den iberiska halvön förlorar allt utom den nordvästra delen till visigoterna. Visigoterna börjar från och med nu att uppträda alltmer självständigt mot Romarriket. Ostrogoterna lägger vid samma tid under sig Pannonien söder om Donau. Vandalerna erövrar Sardinien.
464 Den romerska militärbefälhavaren Syagrius styr norra Gallien som ett från kejsarmakten fristående rike.
469 Vandalerna erövrar Korsika.
473 Ostrogoterna lämnar Pannonien och flyttar till Makedonien och Moesia, varifrån de härjar Balkanhalvön de följande tio åren.
474 Visigoternas kung Eurik avsäger sig troheten till de romerska kejsarna och börjar erövra de delar av Gallien som fortfarande kontrolleras av Rom.
476 Germanen Odovakar avsätter den siste västromerske kejsaren och utropar sig själv till kung i Italien. Samma år förmår han vandalerna att avträda Sicilien.

483 Ostrogoternas härjningar på Balkan upphör när de erkänns som foederati. Ostrogoterna behärskar därmed stora områden på Balkan och deras kung Theoderik den store blir konsul för år 484.
486 Frankernas kung Klodvig som kontrollerar Belgien besegrar Syagrius och erövrar hans rike i norra Gallien.
488-493 Ostrogoterna ledda av Theoderik den store tågar mot Italien där de besegrar Odovakar och grundar ett eget rike.
502-505 Krig mot Persien.
507 Visigoterna besegras av frankerna och förlorar de galliska delarna av sitt rike.

= Territorier styrda av foederatis   = Östromerska riket

527-532 Krig mot Persien. I freden går kejsar Justinianus med på att betala subsidier till perserna för att försvara gränsen i Kaukasus mot barbarfolk.
529 Justinianus stänger filosofskolorna i Athen.
533-534 Vandalriket erövras av den östromerske fältherren Belisarius. Det burgundiska riket erövras av frankerna.
535-553 Krig mellan ostrogoterna och Östrom leder till att ostrogoternas rike går under och att Italien återigen styrs av den romerske kejsaren.
540-562 Krig mot Persien, som dock avbryts flera gånger av vapenstillestånd. Fred sluts mot att Romarriket betalar Persien en årlig tribut.
542 Justinianska pesten bryter ut och blir endemisk för en lång tid framåt.
554 Östrom erövrar Andalusien i södra Spanien från visigoterna. De följande decennierna kommer visigoterna att bit för bit återerövra landsdelen.

= Frankerriket   = Justinianus erövringar = Östrom 527

567 Avarerna erövrar donaubäckenet och underkuvar de slaviska stammarna. Därmed har Östrom fått en ny allvarlig fiende.
568 Langobarderna erövrar större delen av Italien.
572-591 Krig mot Persien bryter återigen ut när Rom upphör med att betala tributerna. Kriget avslutas med att romarna ingriper i en persisk tronstrid och erhåller Armenien i gengäld av den segrande kandidaten.
ca 580 Slaviska folk korsar Donau och bosätter sig på balkanhalvön. Större delen av Balkans befolkning kommer under de följande seklen att assimileras av slaverna och Östroms överhöghet över landsbygden kommer under den perioden oftast bara vara teoretisk.
585 Visigoterna erövrar svebernas rike.
602-628 Krig mot Persien som ockuperar Syrien och Egypten samt belägrar Konstantinopel 626 tillsammans med avarerna. Kejsar Herakleios går 627 till motoffensiv och återerövrar alla förlorade provinser.
624 Visigoterna återerövrar de sista östromerska besittningarna i Spanien.

634-659 Krig mot araberna som erövrar Syrien, Palestina, Egypten och Cyrenaica. I freden behåller araberna sina erövringar mot en årlig tribut till det Bysantinska riket som Östrom hädanefter kallas för. Cypern administreras gemensamt av araber och bysantinare. Freden blir dock inte varaktig utan en lång serie av krig mot araberna äger rum de följande åren.
674-678 Konstantinopel belägras av araberna.
681 Bulgarerna grundar ett rike vid nedre Donau.
698 Araberna återerövrar Kartago som hade fallit till dem året innan.
711 Hela Nordafrika är under arabisk kontroll.

= Frankerriket   = Bysantinska riket   = Landförluster

Romarrikets startsida