
Vasaättens förste kände medlem var häradshövdingen Nils Kettilsson som även
var fogde på Stockholms slott en kort tid i mitten av 1350-talet och som dog omkring 1378.
Ätten tillhörde då Upplands lågfrälse men vissa tecken tyder på att den kan ha
haft ett tysk-baltiskt ursprung. Med sonen
Krister Nilsson tog
Vasaätten klivet in i det svenska högfrälset, han utnämndes till riksdrots 1435
och blev därmed kungens ställföreträdare. Som sådan var han lojal mot Erik av
Pommern och Kalmarunionen Hans sonson Kettil Karlsson som var biskop i Linköping
gjorde dock uppror mot unionskungen Kristian I och var riksföreståndare 1464-1465. En av hans
kusiner var riksrådet Erik Johansson som avrättades under Stockholms blodbad 1520. Erik
Johansson är dock mest känd som far till Gustav Vasa. Efter att Kristian Tyrann
störtades av Gustav Vasa 1521 regerades Sverige av Vasaätten fram tills Kristinas abdikation
1654.
Men Vasaätten var även en polsk kungadynasti. 1587 valdes Gustav Vasas sonson
Sigismund till polsk kung. Åren 1592-1599 var Sverige och Polen i personalunion.
Sigismund störtades 1599 men de polska vasaättlingarna gav aldrig upp sina
anspråk. Vasaätten utslocknade 1672 när Johan Kasimir dog, fyra år tidigare hade
han abdikerat som polsk kung.
Ett av Vasaättens kännetecken var deras hetlevrade humör och flera av
vasaättlingarna kunde få våldsamma raseriutbrott. Ett annat drag var
sinnessjukdom, av Gustav Vasas fyra söner blev två sinnessjuka.
Släktträd över
Vasaätten
|