Vikingatiden Medeltiden Nya Tiden Landskap Svensk politik

 

 







 


 



 

 

Örjan Martinsson

Förnamn:
Efternamn:
Valspråk:
Kroppslängd:
Gødztaff, Giöstaff, Göstaff, Gustaff, Gostavs eller Gustavus
Eriksson (släktnamnet Vasa är sentida)
Omnis potestas a Deo est (All makt är av Gud)
ca 173 cm
Föräldrar: Erik Johansson (ca 1470-1520)
Cecilia Månsdotter (ca 1475-1522)
Syskon: Margareta (död 1536), Emerentia (1522) och Märta (1522)
Född: Troligen den 12 maj 1496 på Rydboholm norr om Stockholm.
Andra källor uppger den  28 maj 1495 eller den 3 maj 1497.
Eventuellt föddes han på den närbelägna gården Lindholmen istället.
Riksföreståndarval:
Kungaval:
Kröning:
23 augusti 1521 i Vadstena.
6 juni 1523 i Strängnäs.
12 januari 1528 i Uppsala domkyrka.
Död:
Dödsorsak:
Begravd:
29 september 1560 på Stockholms slott.
Officiellt "Cholera", eventuellt dysenteri eller tyfus.
21 december 1560 i Uppsala domkyrka.


Första hustrun Katarina av Sachsen-Lauenburg
 

Född:
Vigsel:
Barn :
Död:
Begravd:
24 september 1513 i Ratzeburg, Tyskland.
24 september 1531 i Stockholms Storkyrka.
Erik (XIV), 13 december 1533 på Stockholms slott.
23 september 1535 på Stockholms slott.
Först i Stockholms storkyrka, från 1560 i Uppsala domkyrka.

Andra hustrun Margareta Leijonhufvud
 
Född:
Vigsel:
1 januari 1515 eller 1516 i Ekeberg, Närke
1 oktober 1536 i Uppsala.
Barn : Johan (III), 20 december 1537 på Stegeborgs slott (död 1592).
Katarina, 6 juni 1539 på Stockholms slott (död 1610).
Cecilia, 6 november 1540 på Stockholms slott (död 1627).
Magnus, 25 juni 1542 på Stockholms slott (död 1595).
Karl, född och död i Linköping 1544.
Anna Maria, 9 juni 1545 på Stockholms slott (död 1610).
Sten, född i Stockholm 1546 och död 1549.
Sofia, 29 oktober 1547 på Stockholms slott (död 1611).
Elisabet, 4 april 1549 i Kungsör, Södermanland (död 1597).
Karl (IX), 4 oktober 1550 på Stockholms slott (död 1611).
Död:
Begravd:
26 augusti 1551 på Tynnelsö slott i Södermanland.
Först i Stockholms storkyrka, från 1560 i Uppsala domkyrka.


Tredje hustrun Katarina Stenbock
 

Född:
Vigsel:
Död:
Begravd:
22 juli 1535 i Torpa, Västergötland.
22 augusti 1552 i Vadstena klosterkyrka.
13 december 1621 på Strömsholms slott i Västmanland.
Uppsala domkyrka.

Barnens giftermål
(två söner dog i späd ålder)

  Gift:

Hustru eller Make:

Erik (1533-1577)
Johan
(1537-1592)

Katarina
(1539-1610)
Cecilia (1540-1627)
Magnus (1542-1595)
Anna Maria
(1545-1610)
Sofia
(1547-1611)
Elisabet (1549-1597)
Karl (1550-1611)
 

1568
1562
1585
1559
1564

1562
1568
1581
1579
1592

Karin Månsdotter
Katarina Jagellonica (död 1583, omgift med...)
Gunilla Bielke
Greve Edzard II av Ostfriesland
Markgreve Kristoffer av Baden-Rodemachern
Ogift pga sinnesjukdom från och med 1563
Pfalzgreve Johan av Pfalz-Veldenz
Hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg
Hertig Kristoffer av Mecklenburg
Maria av Pfalz (död 1589, omgift med...)
Kristina av Holstein-Gottorp


(Gustav Vasas namnteckning)

Orter där kungen eller familjen uppehållit sig
(räknat i antal veckor och endast orter med minst tre veckor är medtagna)

  1537-1539 1547-1549 1556-1558
Stockholm
Svartsjö
Gripsholm
Tynnelsö
Arnö
Ekolsund
Nygård på Algön
Väntholmen
Uppsala
Västerås
Kungsör
Stegeborg
Linköping
Vadstena
Kalmar
Borgholm
Åbo
Kastelholm, Åland
17
11
8
3
10
-
-
-
24
16
-
14
-
-
3
6
-
-
23
3
41
-
-
3
3
-
18
-
8
3
3
6
-
-
-
-
62
-
10
-
-
3
-
3
7
19
3
-
-
-
-
-
16
8

Systersonen Per Brahes beskrivning av Gustav Vasa

Till naturen och complexionen var han en kolerisk sangviniker. Hans storlek var till en passelig manslängd., vid pass tre stockholmsalnar och en tolftedels kvarter, hade ett runt huvud, vitgult hår, vackert stort långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa, en välskickad mun, röda läppar, fyllig i ansiktet, blommor i kinden, en rödbrun kropp och hel utöver sin kropps lekamen, så att man icke kunde finna en fläck på hela hans lekamen så stor att att man kunde sätta en nål uppå; vackra händer passligt stora, tämligen armstark, fyllig kropp och smala ben, tunna, vackra fötter; var och något hårig, besynnerligen om armar och ben och utöver hela sin kropp så välskickad och proportionerad såsom någon konstnärlig målare bäst hade kunnat måla honom utav.

Som ett komplement till Per Brahes förskönande bild av sin morbror kan det nämnas att när Gustav Vasas kvarlevor undersöktes 1945 konstaterades det att Gustav Vasa hade varit axelbred och ganska grovt byggd samt ca 173 centimeter lång, det vill säga något kortare än de drygt tre stockholmsalnar Per Brahe anger. Ansiktet var långt och smalt med en låg och bred panna. Martin Olsson fällde då följande helhetsomdöme om gamle "kung Göstas" utseende:

Efter kraniet att döma hade han säkerligen icke haft ett "wackert" utan snarare ett "fult" men säkerligen mycket uttrycksfullt ansikte.