= Romarriket år 31 f. Kr.   = Erövringar till 14 e. Kr.  = Erövringar till 37
= Erövringar till 68   = Tillfällig erövring 12 f. Kr.-9 e.Kr.

31 Marcus Antonius besegras av Octavianus i slaget vid Actium varmed Octavianus blir ensam härskare över Rom.
30 Egypten erövras av Octavianus.
29 Moesia i Balkan införlivas med Romariket.
27 Octavianus överlämnar formellt sina befogenheter till senaten och tilldelas hederstiteln Augustus som hädanefter blir hans namn. I praktiken har dock republiken upplösts och blivit ersatt av ett kejsardöme då Augustus kontrollerar armén , har de största rikedomarna och det största folkliga stödet.
26-25 Augustus för krig i Spanien.
25 Kung Amyntas av Galatien i Mindre Asien testamenterar sitt rike till Rom. Samma år genomförs ett misslyckat fälttåg mot araberna.
19 Agrippa kuvar det sista motståndet mot romerskt styre i Spanien.
16-15 Augustus styvsöner Tiberius och Drusus flyttar fram Romarrikets gräns till Donau, Raetia blir en romersk provins och kungadömena Noricum och Thrakien blir romerska klientstater. Kungadömena blir senare under Claudius regering ombildade till provinser.
13-9 Pannonien underkuvas av Agrippa och Tiberius.
12-9 Drusus erövrar Germanien fram till Elbe.
6 e. kr Den romerske klientkungen Archelaos blir avsatt och hans rike förvandlas till den romerska provinsen Judeae.
6-9 Ett svårt uppror i Pannonien kräver en insats av 15 legioner för att slås ner.
9 Germanerna gör uppror och frigör sig från romerskt styre när de i slaget vid Teutoburgerskogen utplånar tre romerska legioner.
14 Augustus dör och efterträds som kejsare av sin adoptivson Tiberius.
14-16 Den romerska fältherren Germanicus försöker återerövra Germanien. Trots framgångar avbryts företaget av Tiberius på grund av de höga kostnaderna.
17-24 Tacfarinas leder ett uppror mot Rom i Numidien.
18 Kappadokien och Kommagene i Mindre Asien införlivas med Romarriket.
22-31 Praetoriaprefekten Sejanus har stort inflytande över Tiberius vilket leder till ett stort antal rättegångar mot framstående personer med avrättningar och självmord som följd. Sejanus störtas när hans konspirationer mot Tiberius avslöjas.
37-41 Tiberius dör och efterträds av Caligula som snart blir sinnessjuk och får storhetsvansinne. Han mördas av praetoriagardet år 41 och efterträds av Claudius.
40-42 Caligula mördar Mauretaniens kung Ptolemaios och annekterar hans rike. Folket gör dock uppror mot romarna och kuvas först två år senare då Claudius delar riket i två provinser.
43 Södra Britannien erövras av Claudius. Lycia et Pamphylia i Mindre Asien blir också en romersk provins.
46 Thrakien blir en romersk provins.
54 Claudius förgiftas av sin fru Agrippina vars son Nero blir ny kejsare.
53-63 Krig mot partherna över Armenien. Kriget avslutas med en kompromiss som innebär att Roms överhöghet över Armenien erkänns men att en medlem av det parthiska kungahuset blir Armeniens kung.
60-61 Britterna ledda av drottning Boudicca gör uppror mot det romerska styret. Det slås ner efter inledande framgångar och Rom utvidgar sitt territorium i Britannien.
64 Rom härjas av en brand. Nero lägger skulden på de kristna som förföljs trots att han själv misstänks ligga bakom branden.
65 Misslyckat kuppförsök mot Nero, den framstående filosofen Seneca tvingas begå självmord.
66-70 Ett stort judiskt uppror i Palestina slås ned av Vespasianus och hans son Titus.
68 Neros kejsarvansinne leder till att armén gör uppror mot honom. Nero begår självmord och sluter därmed den Julisk-Claudiska ätten.

= Romarriket år 68   = Erövringar till 96  = Erövringar till 117  = Erövringar till 199
= Tillfälliga erövringar

Flaviska ätten 69-96

69 Legionerna utnämner efter Neros död sina egna generaler till kejsare och inte mindre än fyra av dem lyckas en efter en bli kejsare detta år innan den flaviska ätten med Vespasianus kommer till makten.
69-70 Bataverna i Nederländerna ledda av deras hövding Civilis gör uppror mot Rom. Det sprids till angränsande germanska och galliska stammar innan det slås ned av romarna.
70 Det judiska upproret kuvas när Vespasianus son Titus intar Jerusalem som förstörs. Vissa judiska upprorsmän fortsätter dock att göra motstånd tills de sista begår kollektivt självmord i klippfästningen Masada år 73.
71 Briganternas stamland i norra England införlivas med Romarriket.
74 Området mellan Rhen och Donau i Germanien (agri decumates) erövras.
79 Titus efterträder sin far Vespasianus som kejsare. Städerna Pompeii och Herculaneum förstörs när vulkanen Vesuvius får ett utbrott.
79-84 Agricola erövrar södra Skottland men hans fälttåg avbryts efter oroligheter vid Donau-gränsen varmed den nya erövringen går förlorad.
80 Colosseum invigs och Titusbågen byggs.
81 Titus avlider och efterträds av sin bror Domitianus.
82-83 Domitianus leder ett fälttåg mot de germanska chatterna och befäster gränsen i Germanien.
85-88 Första dakiska kriget, dakerna i Rumänien ledda av deras kung Decebalus trotsar Roms hegemoni i Donauregionen.
89 Markomanner och kvader invaderar Pannonien. Ett upprorsförsök av ståthållaren i Germanien leder till att Domitianus styre blir allt mer despotiskt.
92 En ny invasion hejdas av Domitianus.

Adoptivkejsarna 96-192

96 Domitianus mördas och senaten utnämner den äldre senatorn Nerva till hans efterträdare. Han adopterar generalen Trajanus och efterträds av honom när han dör 98.
101-102 Andra dakiska kriget, Trajanus besegrar Decebalus.
105-107 Tredje dakiska kriget, när Decebalus bryter mot fredsvillkoren erövras hans kungadöme av Trajanus och förvandlas till den romerska provinsen Dacia.
106 Nabatéernas kungadöme införlivas med Romarriket som provinsen Arabia.
113-117 Krig mot Partherna, Trajanus erövrar Armenien och Mesopotamien.
117 Trajanus dör och efterträds av sin adoptivson Hadrianus som sluter fred med Partherna och avträder Armenien och Mesopotamien.
122-127 Hadrianus mur uppförs längs gränsen i Britannien.
132-135 Judarna gör återigen ett misslyckat uppror ledda av Bar Kochba som gör anspråk på att vara messias.
138 Hadrianus dör och efterträds av adoptivsonen Antoninus Pius.
142 Antoninus Pius flyttar återigen fram gränsen till södra Skottland där Antoninus mur uppförs.
161 Antoninus Pius dör och efterträds av Marcus Aurelius som fram till 169 har adoptivbrodern Lucius Verus som medregent.
161-166 Krig mot partherna som ockuperar Syrien, Armenien och Kappadokien. Lucius Verus slår tillbaka angreppet och ockuperar Mesopotamien innan en pestepidemi tvingar honom att sluta fred med partherna.
167 En fruktansvärd pestepidemi som dödar en fjärdedel av Romarrikets befolkning kulminerar.
167-175 Första markomannerkriget utlöses när de germanska stammarna markomannerna och kvaderna. korsar Donau och invaderar norra Italien innan Marcus Aurelius lyckas slå tillbaka dem.
175 Avidius Cassius gör en misslyckad statskupp mot Marcus Aurelius.
178-180 Andra markomannerkriget, Marcus Aurelius försöker säkra gränsen genom att kuva markommanerna och deras grannar. Men när han dör 180 avbryter hans son och efterträdare Commodus kriget och köper en fred med germanerna.
184-185 Uppror i Britannien, gränsen flyttas återigen tillbaka till Hadrianus mur.
189 Oroligheter i Rom när rivalitet inom byråkratin ger upphov till brist på livsmedel.
192 Den oduglige Commodus som lider av kejsarvansinne mördas på nyårsafton i badet av en grupp sammansvurna ämbetsmän.

193 Det andra fyrkejsaråret, Commodus efterträdare Pertinax mördas av Praetoriagardet som därefter säljer ämbetet som kejsare till högstbjudande. Didius Julianus vinner budgivningen men störtas när legionerna utser sina egna generaler till kejsare. Septimius Severus vinner maktkampen året efter och grundar den severiska ätten.
194-199 Krig mot partherna. Provinsen Mesopotamien erövras och romersk överhöghet över Osrhoene återupprättas.
195-197 Septimius Severus besegrar Clodius Albinus som gör anspråk på tronen.
208-211 Ett försök att erövra Skottland avbryts när Septimius Severus dör. Han efterträds av sönerna Caracalla och Geta.
212 Geta mördas av Caracalla som samma år ger alla fria manliga invånare i Romarriket romersk medborgarskap.
213 Caracalla strider mot den germanska stamkonfederationen alemannerna i Germanien. Osrhoene blir en romersk provins.
216-218 Caracalla startar ett misslyckat krig mot Partherriket och hans efterträdare tvingas köpa fred.
217 Caracalla mördas och efterträds av Macrinus, redan efter ett år mördas denne och den severiska ätten återinsätts på tronen när Heliogabalus blir kejsare.
222 Heligabalus bisarra dyrkan av sin solgud leder till att han mördas och ersätts av sin kusin Alexander Severus.
230-233 Perserna som år 226 hade övertagit Partherriket anfaller Romarna. De erövrar Armenien 232 men attacken mot Romarriket slås tillbaka av Alexander Severus.
231-235 Alemannerna invaderar Gallien. När Alexander Severus försöker köpa fred med dem mördas han av sina soldater. Ny kejsare blir Maximinus Thrax som samma år besegrar Alemannerna.

= Utbrytarstaten Palmyras (260-272) största utbredning 271
= Det galliska kejsardömets (260-274) största utbredning 261   = Permanenta landförluster

Soldatkejsarna 235-284

236 Maximinus Thrax strider mot sarmater och daker vid Donau.
237 Perserna invaderar romerska Mesopotamien som förloras till dem.
238 Maximinus Thrax mördas under en tronstrid och efterträds av Gordianus III. De germanska goterna korsar samma år Donau för första gången.
242 Gordianus III besegrar perserna och tar tillbaka provinsen Mesopotamien.
244 Gordianus III dör och efterträds av Filip av Araben som sluter fred med perserna och avträder Mesopotamien samt kraven på överhöghet över Armenien. Det verkar dock som att de romerska trupperna i området hålls kvar och att kriget därför återupptas några år senare.
246 Filip av Araben avvärjer ett dakiskt angrepp.
249 Decius som har fått uppdrag att slå tillbaka angrepp från goterna utropas till ny kejsare av sina soldater och besegrar Filip av Araben. Med Decius inleds de stora förföljelserna av kristna som beskylls ligga bakom Romarrikets olyckor på grund av att de har övergett sina gamla gudar.
251 Decius stupar i strid mot goterna.
251-266 En ny stor pestepidemi drabbar Romarriket.
253 Nytt angrepp från perserna som plundrar Antiochia.
254 Valerianus segrar i en tronstrid och går till motattack mot perserna samtidigt som goter, markomanner kvader, heruler och sarmater invaderar Romarriket.
254-256 Valerianus son och medkejsare Gallienus leder flera fälttåg mot alemannerna och frankerna vid Rhen.
256 Goterna härjar Mindre Asiens kust.
259 Alemannerna invaderar Norditalien men besegras av Gallienus. Vid samma tid sluter han fred med Markomannerna som har härjat i Balkan.
260 Romarriket är i upplösningstillstånd när perserna återigen invaderar riket och tillfångatar Valerianus. Frankerna härjar i Gallien och Spanien. Dessa riksdelar utser tillsammans med Britannien en egen kejsare (det galliska kejsardömet). Odenathus som härskar över den halvt självständiga staten Palmyra övertar kontrollen över Syrien och för ett framgångsrikt krig mot perserna. Förföljelserna mot kristna upphör.
263 Romarna överger territoriet mellan Rhen och Donau till Alemannerna.
267 Herulerna plundrar Aten men besegras på återvägen av Gallienus som efteråt mördas och efterträds av Claudius II. Denne slår sedan tillbaka alemannernas angrepp i Norditalien
269 Claudius II besegrar goterna i slaget vid Naissus i nuvarande Serbien. Spanien avfaller från det galliska kejsardömet och är åter under den romerska centralmaktens kontroll.
269-271 Drottning Zenobia (Odenathus änka) angriper Romarriket och erövrar Egypten och större delen av Mindre Asien.
270 Vandaler och sarmater angriper Pannonien. Alemanner, markomanner och juthunger plundrar i alpområdet och norra Italien. Claudius II dör av pest och efterträds efter en tronstrid av Aurelianus som besegrar Juthungerna.
271 Alemannerna och juthungerna härjar återigen i Italien men besegras av Aurelius som samma år beordrar att en ny stadsmur runt Rom ska byggas.
272 Aurelianus besegrar Zenobia och återbördar de östra provinserna till Romarriket. Provinsen Dacia överges dock till Visigoterna.
274 Den siste galliske kejsaren besegras av Aurelianus och Romarrikets enhet återupprättas.
275-276 Aurelianus mördas och senaten utser Tacitus till hans efterträdare. Han besegrar goterna i Mindre Asien innan han dör av okänd orsak.
276-284 Fortsatta strider mot franker, alemanner, burgunder, vandaler och perser samt mord på kejsare tills Diocletianus tillträder och lyckas införa ordnade förhållanden

.

= Västromerska rikshalvan  = Östromerska rikshalvan   = Landförlust 363
= Landförvärv 387   = Germanska foederati (franker och visigoter)

286 Diocletianus utser Maximianus till medkejsare med ansvar över den västra rikshalvan. Saxiska och frankiska sjörövare härjar i engelska kanalen. Carausisus gör uppror och hyllas som kejsare i Britannien och senare även i norra Gallien. Armenien frigör sig från perserna med romersk hjälp.
293 Tetrarkin införs när två underkejsare utnämns, (Galerius och Constantius). De får ansvar för varsitt geografiskt område och ska efterträda överkejsarna när dessa avgår frivilligt. Constantius återerövrar norra Gallien från Carausius som mördas och efterträds av Allectus som härskare i Britannien.
294 Diocletianus strider mot markomanner, kvader och sarmater.
296 Constantius besegrar Allectus och återbördar Britannien till centralmakten.
296-298 Krig mot perserna, Galerius besegrar perserna och återerövrar Mesopotamien. Därmed inleds en fyra decennier lång fredsperiod med Persien.
297 Diocletianus slår ner ett uppror i Egypten. Samma år omorganiserar han Romarriket i 101 mindre provinser som grupperas i 12 dioceser.
301 För att hejda inflationen införs pris- och lönekontroll. Detta omintetgörs av en uppblomstrande svart marknad.
303 Diocletianus återinför förföljelserna av kristna, vilket sker främst i den östra rikshalvan.
305 Diocletianus och Maximianus abdikerar och efterträds av sina underkejsare.
306-324 Oenighet mellan de olika kejsarna leder till flera tronstrider som inte upphör förrän Konstantin den store blir ensam kejsare 324.
308-309 Uppror i provinsen Africa.
313 Förföljelserna av de kristna avslutas efter toleransediktet i Milano och de får en gynnad ställning under Konstantin den stores styre.
325 Det första kyrkomötet sammankallas av Konstantin den store i Nicaea. Det fördömer Arianismens lära.
330 Konstantin den store grundar Konstantinopel som blir huvudstad för den östra rikshalvan.
336-363 Krig mot perserna över Armenien. Perserna erövrar halva romerska Mesopotamien och vinner Armenien.
337 Konstantin den store låter döpa sig på sin dödsbädd. Han efterträds av sina tre söner som snart börjar strida mot varandra.
353 Constantius II blir ensam kejsare och gynnar arianiska riktningen av kristendomen.
357-359 Alemannerna och frankerna invaderar Gallien. Julianus Apostata besegrar alemannerna i slaget vid Argentoratum (Strasbourg) och tillåter frankerna att bosätta sig i Belgien som romerska bundsförvanter (foederati)
361 Julianus Apostata efterträder Constantius II som kejsare. Han avfaller från kristendomen och gynnar de hedniska religionerna.
363 Julianus stupar i ett fälttåg mot perserna och efterträds av Jovianus.
364 Jovianus dör och efterträds av Valentinianus som utser sin bror Valens till kejsare över den östra rikshalvan.
367 Saxarna som har erövrat Britannien fördrivs av romarna.
369 En invasion av alemannerna slås tillbaka och deras hemland härjas därefter av romare och burgunder.
372-375 Ett uppror i Mauretanien kuvas.
375 Valentinianus besegrar kvaderna som har invaderat Pannonien men dör strax efteråt och efterträds av Gratianus som kejsare i väst. Samtidigt inleds folkvandringstiden när hunnerna anländer till Europa och kuvar ostrogoterna norr om Svarta havet.
376 Visigoterna flyr till Romarriket för att undkomma hunnernas härjningar.
378 Romarnas behandling av Visigoterna leder till att de gör uppror och besegrar en romersk armé i slaget vid Adrianopel. Valens stupar i slaget och efterträds av Theodosius som kejsare i öst.
380 Arianismen förbjuds till förmån för katolicismen.
382 Theodosius sluter fred med visigoterna och ger dem rätt att bosätta sig i Romarriket som romerska bundsförvanter (foederati).
387 Armenien delas i en romersk och en persisk intressesfär, perserna får fyra femtedelar av landet.
390 Biskop Ambrosius tvingar Theodosius att göra bot efter att denne hade beordrat en massaker på 7 000 invånare i Thessasaloniki.
391 Hedendomen förbjuds när kristendomen blir Romarrikets statsreligion.
394 Theodosius avslutar de tronstrider som har pågått i väst och blir kejsare över hela Romarriket.
395 Theodosius dör och Romarriket delas slutgiltigt när hans söner blir kejsare över varsin rikshalva.

Fortsättning följer på sidan: Romarrikets fall.