Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 
 

 
 

 
 

 



 
 

 



 

 
 

 

Örjan Martinsson


Preussiska grenadjärer i slaget vid Hohenfriedeberg 1745

Stora nordiska kriget hade pågått i femton år innan Preussen anslöt sig till den antisvenska koalitionen och attackerade de svenska besittningarna 1715. Men redan innan det stora nordiska kriget började hade denna stat varit inbjuden att ingå i koalitionen. Sedan under krigets gång var även Sverige villigt att ha Preussen som bundsförvant och det var flera gånger nära Preussen anslöt sig till antingen Sverige eller dess motståndare. Men anledningen till att det inte blev av berodde på dess kung Fredrik I. Han var obeslutsam och ville helst vinna territorium utan att behöva ta några som helst egna risker. Ingen av de krigförande parterna ville ge det som Fredrik I krävde för att få så lite som motprestation. När Fredrik I dog 1713 efterträddes han dock av sin betydligt mer duglige son Fredrik Vilhelm. Denne ärvde visserligen en stor armé på 38 000 man, men även ett rike som var i ett mycket dåligt finansiellt skick efter att ha deltagit i spanska tronföljdskriget 1702-1714 som motprestation för att få en kunglig titel. Efter grundliga reformer av både ekonomin och armén var Fredrik Vilhelm 1715 redo att inleda den krigiska resa som på sikt skulle göra Preussen till en stormakt.

Den preussiska armén deltog i det spanska tronföljdskriget 1702-1714 och i det stora nordiska kriget 1715-1720. I tabellen nedan redovisas vilka fältslag och belägringar de olika regementena deltog i. Tabellen slutar dock med år 1715 eftersom den preussiska armén inte var inblandad i några krigshandlingar efter belägringen av Wismar 1715-1716 trots att det dröjde till den 21 januari 1720 innan ett fredsavtal undertecknades.

Numreringen av regementena är den som gällde under Fredrik den stores regeringstid (1740-1786). Dessförinnan fanns det inga regementsnummer och de som saknar ett sådant i tabellen hade upphört att existera vid Fredrik den stores trontillträde. Notera också att flera dragonregementen (DR) ombildades till kyrassiärer (CR) 1717-1718, vilket förklarar deras udda nummer. I den kronologiska översikten markerar bokstäverna fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil). Färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet fanns vid varje år enligt följande system:

Frankrike Belgien

Tyskland

Italien

?

B = Blenheim (andra slaget vid Höchstädt)
C = Cassano
H = Första slaget vid Höchstädt
M = Malplaquet
O = Oudenaarde
R = Ramillies
S = Stralsund
 
Se = Stresow
T = Turin
W = Wismar
 

  Infanteri 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714
IR 1  Wartensleben ("Füsiliergarde" 1707-1713)       C       M           S
IR 2  Otto Graf von Dönhoff ("Alt-Dönhoff")       C       M           S
IR 3  Prinz Leopold von Anhalt-Dessau ("Alt-Dessau")   H B C T                 S Se
IR 4  Christoph Graf von Dohna ("Jung-Dohna")             O M           S Se
IR 5  Schoning - von Arnim ("Leibregiment" -1713)               M           S W
IR 6  Kronprinz (König 1713, "Grenadier-Garde")   H B   R   O M           S
IR 7  Markgraf Christian Ludwig von Brandenburg   H B C T                 S W
IR 8  Anhalt-Zerbst         R     M            
IR 9  Buys, Schlabrendorff - Wulffen - Trossel - Heiden   H B   T   O M            
IR 10  Heiden ("Alt-Heiden") - Hessen-Kassel     B   R     M            
IR 11  Holstein-Beck                            
IR 12  Markgraf (P. - H. F.) von Brandenburg-Schwedt     B                     S
IR 13  Marquis de Varenne - Pannewitz     B                      
IR 14  Brandt - Canitz - Prinz von Oranien - Finckenstein   H B C T                 S
IR 15  C. Ph. Wülich zu Lottum ("Leibgarde"1740)   H

B

  R   O M            
IR 16  Alexander Graf von Dohna ("Alt-Dohna")             O M           Se
IR 17  Sydow - Grumbkow   H     R   O              
IR 18  Pannewitz - Tettau - Gersdorff                            
IR 19  Markgraf A. F. von Brandenburg-Schwedt         T   O M           S Se
IR 20  Borstel  - Stillen                           S
IR 21  Ernst Graf von Dönhoff ("Jung-Dönhoff")                          

S

IR 22  von Borcke                          

S

IR 23  von Kamecke                           S Se
IR 24  von Schwendy                          

S

IR 25  Otto von Schlabrendorf¨                          

S

IR 26  von Löben                          

S

IR 27  Prinz L. M. von Anhalt-Dessau ("Jung-Dessau") (sattes upp av svenska krigsfångar i slutet av 1715)  
   Reinichs grenadjärbataljon (grenadjärkompanierna från IR 2, IR 3 och IR 6) Se
   Barlebens grenadjärbataljon (grenadjärkompanierna från IR 1, IR 20, IR 21 och IR 23) Se
   Billerbecks grenadjärbataljon (grenadjärkompanierna från IR 17, IR 24 och IR 25) Se
   Prinsen av Holsteins grenadjärbataljon (grenadjärkompanierna från IR 5, IR 7, IR 11, IR 12 och IR 19) Se
   Sydows grenadjärbataljon (grenadjärkompanierna från IR 4, IR 8, IR 9 och IR 10) Se
  Kyrassiärer 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714
CR 1  Friedrich von Schlippenbach             O M            
CR 2  Kronprinz             O M           S
CR 3  Wangenheim - Hackeborn ("Leibregiment")             O M           S
CR 5  Markgraf (P. - H.) von Brandenburg-Schwedt  

H

B       O M          

S W

CR 6  Hamel - de L'Ostrange - Portrail - Anhalt-Dessau   H

B

C       M          

W

CR 8  Markgraf von Bayreuth-Kulmbach - von Dewitz  

H

B                      
CR 9  Schoning - Canstein - Katte         R   O M            
CR 10  von Netzmer ("Gens d'Armes")   H         O M           S Se
CR 13  Drabantgardet / Garde du Corps                            
   Heyden         R                

S

   Wartensleben     B                      
  Dragoner 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714
CR 4  Wreech - Blanckensee ("Leibdragoner" -1714)   H

B

      O            

S W

CR  7  Sonsfeld - von der Albe  

H

B C       M          

W

CR 11  Markgraf A. F. von Brandenburg-Schwedt                          

S

CR 12  Wittgenstein - Pannewitz - Anhalt-Dessau - Portail         O            

 

DR 1  Ansbach - Veyne - Wense             O M           W
DR 3  von Derfflinger (hästgrenadjärer)               M           Se W
    1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714

Medan det stora nordiska kriget fortfarande pågick uppsattes 1717 två dragonregementen under befäl av A. von der Schulenburg (DR 5) och von Wuthenau (DR 6). Det sistnämnda regementet kallades för "Porslinsdragonerna" eftersom det bestod av före detta sachsiska soldater som den preussiske kungen hade köpt från Sachsen genom att delvis betala med dyrbart porslin. Det dragonregemente som senare benämndes DR 2 var ursprungligen "Kretsdragonregementet Ansbach-Bayreuth" som sattes upp 1689 och 1717/18 underställdes DR 1 för att år 1725 återigen bli ett eget förband. DR 4 sattes upp 1704 men var under stora nordiska kriget en del av DR 3 och blev inte ett eget regemente igen förrän 1741.

Under det spanska tronföljdskriget hade den preussiska armén uniformer av ett snitt som nästan alla arméer hade vid den här tiden. När Fredrik Vilhelm I tillträdde som kung av Preussen 1713 inleddes dock flera militära reformer. Bland annat förändrades uniformerna gradvis så att allt mindre tyg gick åt. Till slut var de så snäva att de inte gick att knäppa. Dessutom blev de mer färgglada genom att rockskörten veks upp och bröstrevärer infördes. Därmed hade den klassiska preussiska uniformen skapats. Frågan är dock exakt när uniformerna kom att få detta typiskt preussiska utseendet. Det kan ha skett så tidigt som 1715 och de är så preussarna är avbildade nedan, men det är också möjligt att de fortfarande hade samma typ av uniformer som sina bundsförvanter.

Så gott som all min kunskap om de olika preussiska regementenas uniformer för denna period kommer från två författare (Lars-Eric Höglund och Stephen Summerfield). Båda verkar i sin tur ha hämtat sin information från i stort sett samma källa (Bleckwenn), men trots det finns det många skillnader. Om skillnaderna inte beror på misstag så kan de istället bero på att Höglunds beskrivningar enbart avser tidsperioden 1715-1720 medan Summerfield enbart redovisar innehållet i "Dessauer Spezifikation von 1728".

Bilderna nedan följer Höglunds beskrivningar och de största avvikelserna från Summerfield är hattgalonerna och kyrassiärernas kragar. Enligt Höglund skulle infanteriets hattgaloner vara av "Leonische Tressen", vilket bestod av tunn utvalsad gulmetall som gav ett förgyllt intryck, medan kavalleriet skulle ha guldgaloner. Han nämner dock att vissa infanteriregementen som till exempel IR 22 hade redan 1713 hattar med vit yllegalon. Enligt Summerfield skulle däremot såväl infanteri som kavalleri ha vita hattgaloner. Om kyrassiärernas rockar har Höglund skrivit: "I allmänhet bar man fortfarande vita rockar med med krage och uppslag i regementsfärgen". Enligt Summerfield skulle kyrassiärrockarna vara utan krage. När det gäller infanteriets rockar nämns krage bara för enstaka regementen av båda författare. Båda skriver att IR 3 hade det och Höglund nämner även IR 6 och Summerfield även IR 11.

Infanteri


Wartensleben
IR 1


Alt-Dönhoff
IR 2


Alt-Dessau
IR 3

Jung-Dohna
IR 4

Arnim
IR 5

König
IR 6

Markgraf Christian Ludwig
 IR 7

Anhalt-Zerbst
IR 8

Heiden
IR 9

Hessen-Kassel
IR 10

Holstein-Beck
IR 11

Markgraf Heinrich
IR 12

Pannewitz
IR 13

Finckenstein
IR 14

Lottum
IR 15

Alt-Dohna
IR 16

Grumbkow
IR 17

Gersdorff
IR 18

Markgraf Albrecht
IR 19

Stillen
IR 20

Jung-Dönhoff
IR 21

Borcke
IR 22

Kamecke
IR 23

Schwendy
IR 24
Schlabrendorff
IR 25
Löben
IR 26
Jung-Dessau
IR 27
(bildat i slutet av 1715 av svenska krigsfångar)
Fem fristående grenadjärbataljoner
(saknade enhetlig uniform)

Grenadjärbataljonerna

De preussiska grenadjärbataljonerna var tillfälliga enheter som endast existerade under fälttåget på Rügen. De bildades genom sammanslagning av de olika infanteriregementenas grenadjärkompanier. Av denna anledning hade ingen bataljon någon enhetlig uniform utan varje kompani behöll sitt moderregementes uniform. Nedan redovisas vilka infanteriregementens grenadjärkompanier som hamnade i vilken grenadjärbataljon. De avbildade uniformerna är de vanliga musketeraruniformerna med trekantiga hattar då jag inte har någon information om hur grenadjärmössorna såg ut. En preussisk grenadjär hade dock (åtminstone under Fredrik den stores tid) både grenadjärmössa och trekantig hatt. Mössan användes vid strid och parad medan hatten användes vid mer vardagliga sammanhang.


Första bataljonen
Reinich
(3 kompanier)

=
Alt-Dönhoff
(IR 2)

Alt-Dessau
(IR 3)

König
(IR 6)
   

Andra bataljonen
Barleben
(4 kompanier)
=
Wartensleben
(IR 1)

Stillen
(IR 20)

Jung-Dönhoff
(IR 21)


Kamecke
 (IR 23)


Tredje bataljonen
Billerbeck
(2 ½ kompanier)
=
Grumbkow
(IR 17)

Schwendy
(IR 24)

Schlabrendorff
(IR 25)
 

Fjärde bataljonen
Prinsen av Holstein
(4 kompanier)
=
Arnim
(IR 5)

Christian Ludwig
 (IR 7)

Holstein-Beck
(IR 11)


Heinrich
(IR 12)


Albrecht
(IR 19)


Femte bataljonen
Sydow
(4 kompanier)
=
Jung-Dohna
(IR 4)

Anhalt-Zerbst
(IR 8)

Heiden
(IR 9)


Hessen-Kassel
(IR 10)

 

Prins Georg av Hessen-Kassels regemente (IR 10) hade fram till 1715 Prins Friedrich av Hessen-Kassel som regementschef. Denne Friedrich gifte sig med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora samma år och blev sedermera kung Fredrik I av Sverige (1720-1751). Förmodligen var det detta bröllop som gjorde att han lämnade ifrån sig chefskapet över IR 10 till sin yngre bror Georg, som i sin tur behöll det fram till 1730 då han liksom sin äldre bror fortsatte sin militära karriär i Sverige.

Kyrassiärer


Schlippenbach
CR 1


König
CR 2


Leibregiment
CR 3


Blanckensee
CR 4
(dragonregemente före 1718)


Friedrich von Brandenburg-Schwedt
CR
5

Anhalt-Dessau
CR 6

Wülich und Lottum
CR
7
(dragonregemente före 1718)

Bayreuth-Kulmbach
CR 8
Katte
CR 9

Gens d'Armes
CR 10
Garde du Corps (CR 13) slogs samman med detta förband 1713

Albrecht Friedrich von Brandenburg-Schwedt
CR 11
(dragonregemente före 1718
)

Winterfeld
CR 12
(dragonregemente före 1718, blev kanske kyrassiärer redan 1715)

Alla kyrassiärregementen hade helt unika uniformer. De regementen med samma färger åtskiljdes med med vita kantband på schabrak och rockar som hade olika typer av mönster i regementsfärgen. Något liknande arrangemang för dragonregementena nämns inte

Vad gäller de dragonregementen som konverterades till kyrassiärer 1717-1718 har Höglund bara information om kyrassiäruniformerna från Fredrik Vilhelms tid. Men uniformsfärgerna matchar dem som de hade under Fredrik I:s tid så det verkar som om färgerna var desamma hela tiden.

Dragonerna på bilderna nedan är avbildade med västar/kamisoler gjorda av skinn. De kunde dock även vara gjorda av kläde och då förmodligen i regementsfärgen.

Heyden
Upplöst 1718
(uniformen inte beskriven för Fredrik Vilhelms tid, men var mörkblå under Fredrik I:s tid.)

Wartensleben
Upplöst 1718
(uniformen inte beskriven för Fredrik Vilhelms tid, men var grön under Fredrik I:s tid.)


Dragoner
 

Blanckensee
CR 4
(blev kyrassiärregemente 1718)

von der Albe
CR 7
(blev kyrassiärregemente 1718)

Brandenburg-Schwedt
CR 11
(blev kyrassiärregemente 1718)

du Portail
CR 12
(blev kyrassiärregemente 1718, kanske redan 1715)


du Veyne
DR
1

Derfflinger
DR 3
(hästgrenadjärer)

Schulenburg
DR 1
(uppsatt 1717)

Wuthenau
DR 6
(köptes från Sachsen 1717, "Porslinsdragonerna")
 

 
Fredrik den store leder sitt manskap i slaget vid Zorndorf  1758

Det preussiska bidraget till stora nordiska krigets fälttåg var blygsamt. Desto mer ryktbarhet skulle den preussiska armén uppnå ett par decennier senare under det som var dess absoluta storhetstid. Nämligen åren 1740-1763 då Preussens kung Fredrik den store förde en serie krig som upphöjde Preussen från en småstat till en stormakt. Det är dessa krig som redovisas i tabellen nedan, det vill säga det första och det andra schlesiska kriget 1740-42 respektive 1744-45 (vilka ingick i det österrikiska tronföljdskriget 1740-48) samt sjuårskriget 1756-1763.

Åren 1740 och 1763 är inte medtagna i tabellen eftersom inga fältslag hann utkämpas under dessa år. Det första schlesiska kriget inleddes först den 16 december 1740 när den preussiska armén korsade gränsen till Schlesien utan föregående krigsförklaring. Och sjuårskriget avslutades med freden i Hubertusburg den 16 februari 1763. Ett betydligt mer händelserikt år var dock 1757 då de riktigt stora fältslagen utkämpades, bland annat Fredrik den stores första nederlag (Kolin) och hans allra största seger (Leuthen). Däremellan hade Frankrike och den tyska riksarmén drabbats av ett förnedrande nederlag vid Rossbach och preussarna hade mött ryssarna för första gången vid Gross-Jägersdorf. På grund av denna täthet av slag finns det två kolumner för 1757 (en för vardera halvår).

De krig som Fredrik den store var inblandad i var geografiskt begränsade så till skillnad från mina övriga sidor anger inte färgkoderna här vilket land regementet befann sig i, istället anger de vilka motståndare de stred mot i de olika slagen enligt följande schema:

Fransmän
(+ riksarmén 1757)
Fransmän & Ryssar Fransmän & Österrikare

Österrikare
(+ sachsare 1745)

Ryssar & Österrikare

Ryssar

Bokstäverna representerar olika fältslag och förklaringar till dessa finns längst ned på sidan. Enda undantaget är Schweidnitz 1761 (S) som var en fästning som föll till österrikarna.

De preussiska regementena benämndes vanligen efter sina regementschefer, vilka byttes ut flera gånger under den här tidsperioden. Jag har för enkelhetens skull bara valt att hålla mig till den officiella numrering av regementena som fanns i den preussiska armén. I de fall det fanns ett officiellt namn för det aktuella regementet är det angivet i fet stil. Annars har jag istället för namn angett i namnfältet vilka provinser de olika regementena rekryterades ifrån, alternativt eventuella smeknamn. Den tredje kolumnen anger vilket år regementena grundades

Skillnaden mellan musketerare och fysiljärer är att de senare var nyuppsatta regementen vars soldater inte höll samma standard som de övriga. De hade till exempel lägre kroppslängd och utrustades därför med kortare musköter och med särskilda fysiljärmössor som påminde om de mössor grenadjärerna använde.

Infanteri

  Musketerare 1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762
1  Brandenburg 1615 M       H     P RL H   LT   B
2  Ostpreussen 1655   C   HS     G Z Ka K      
3  Magdeburg 1655       HS L PK     Ka L   B
4  Ostpreussen 1672   C   S     G Z       B
5  Magdeburg 1655       HS     RL H   LT   B
6  Grenadier-Garde 1675       HS     RL H   LT   B
7  Pommern 1676 M C   H

L

K   Z K T    
8  Pommern 1679       H   P L H   T    
9  Westfalen 1679         L P R   Ka K T    
10  Westfalen 1683 M C         L         B
11  Ostpreussen 1685   C   H     G Z        
12  Brandenburg 1685 M     H   P     K     B
13  Brandenburg 1686 M     H L   RL H   LT   B
14  Ostpreussen 1626   C   HS  

 

G Z K      
15  Regiment-Garde 1688 M

C

 

HS

 

K

RL

H

 

LT

 

B

16  Ostpreussen 1698   C         G Z Ka K T   B
17  Pommern 1693   C   HS

L

PK       T    
18  Brandenburg 1698           PL   ZH   LT   B
19  Brandenburg 1702 M     HS   P RL H K T    
20  Magdeburg 1674       H

L

K   H   T    
21  Halberstadt 1713      

H

L

K R  

K

T

   
22  Pommern 1713

M

   

H

 

K

 

Z

 

T

 

B

23  Brandenburg 1713 M     HS   P RL ZH   LT    
24  Brandenburg 1713

M

C

 

H

 

P

R

  Ka K LT    
25  Brandenburg 1713

M

   

HS

  K L

Z

  T  

B

26  Brandenburg 1714

M

       

P

RL

H

  LT    
27  Brandenburg 1715

M

C

    L   L Z        
28  Niederschlesien 1723      

H

 

P

           
29  Niederschlesien 1723  

C

 

H

 

PK

    K      
30  Pommern 1728  

C

 

H

L

P

L

H

  T    
31  Niederschlesien 1729          

P

G

  K LT    
32  Niederschlesien (fysiljärer 1743-45) 1743          

P

    Ka      
34  Brandenburg 1740  

C

     

 

L

    L    
  Fysiljärer 1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762
33  Glatz 1740              

P

      La    
35  Prinz Heinrich 1740          

PK

L   K T    
36  Pommern 1740        

L

K

L   M   S  
37  Niederschlesien 1740      

H

 

P

L

Z

K La S

B

38  Oberschlesien 1740          

P

B   K      
39   1740           P L H        
40  (Överfört från Sachsen-Eisenachs armé) 1740          

PK

 

Z

Ka L    
41  Westfalen (från Württembergs armé) 1741          

PK

    K LT    
42  Oberschlesien 1741          

P

      La    
43  Niederschlesien 1741          

P

    K      
44   1742                      

F

45   1743                 M      
46  (Uppsattes med enbart utländska rekryter) 1743           P L Z K      
47  Oberschlesien (från Holstein-Gottorp) 1743                 KM      
48  (Rekryterat från Mindens garnison) 1756                        
49  Niederschlesien (pionjärer 1742-58) 1758              

Z

Ka K T    
50-9

I oktober 1756 tvingades tio tillfångatagna sachsiska regementen att tjänstgöra i den preussiska armén. Deserteringar gjorde dock att alla
utom IR 54-56 upphörde att existera efter knappt ett år. De återstående regementena upplöstes efter krigsslutet och manskapet sattes in i
IR 33 och 36. Nya regementen sattes 1773-74 upp i Oberschlesien och Westpreussen med de nygamla numren 50 respektive 51 till 55.

  1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762


Kavalleri
 

  Kyrassiärer 1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762
1   1666   C     HSK     PK BL H Ka K T   F
2   1666  

C

  HS

L

K B Z K LT    
3  Leibregiment zu Pferde 1672       K

L

PK RL   K LT   F
4   1674   C  

HS

  P BL H  

T

 

F

5   1683

M

   

HK

 

P

BL

Z

Ka K

LT

   
6   1688      

HK

L

K

BL   M      
7   1688   C  

HK

L

PK RL  

KM

     
8   1691   C  

HSK

L

K RL

ZH

 

LT

   
9   1691   C  

HS

 

P

BL

H

M

     
10  Regiment Gens d'Armes 1691 M    

HS

L

 

RL

ZH

  LT    
11  Leib-Carabinier Regiment 1691

M

   

HK

L

PK BL ZH  

LT

   
12   1704 C

HSK

PK

L H Ka K

T

13  Garde du Corps 1740      

HS

L

PK RL ZH  

LT

   
  Dragoner 1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762
1   1689 M       H    

PK

BL ZH  

LT

   
2   1689       H   PK BL H K

LT

   
3   1704 M

C

  HS L PK R   K      
4   1704 M

 

  HK L PK RL ZH  

LT

   
5   1717 M

C

  HK L

 

BL    

T

   
6  "Porslinsdragonerna" 1717       H  

 

G Z K    

F

7   1727  

C

  K  

 

G Z      

F

8   1744      

K

 

 

G

Z

K

T

 

F

9   1741       K  

 

G K Mi

L

   
10   1743       K  

 

G K Mi

L

   
11   1740      

H

 

PK

L  

KM

T

  F
12   1742      

S

 

PK

BL   M

T

   
  Husarer 1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762
1  Preussisches Husaren (gröna) 1721  

C

   

H

 

L

K RL   K

T

  F
2  Leib-Husaren (röda) 1730 M    

H

  PK BL

ZH

Ka K

LT

   
3   1740           PK L    

LT

   
4  Vita husarerna 1741      

HS

  PK L

H

Ka K      
5  Totenkopf (dödskalle- eller svarta) 1741      

H

 

 

G

KZ

Ka Mi      
6  Bruna husarerna 1741      

HK

  PK L H  

T

   
7  Gula husarerna 1743      

K

  P GL Z Ka Mi K      
8  Röda husarerna 1743      

H

  KB RL   M      
9  Der ganze tod (heldöda eller nya svarta) 1758                 K     F
  1741 1742  

1744

1745  

1756

1757

1758 1759 1760 1761 1762

Vid sidan av de ovannämnda förbanden sattes det upp tillfälliga grenadjärbataljoner under varje krig genom att två infanteriregementens grenadjärkompanier parades ihop. Dessutom fanns det som mest 17 garnisonsregementen och specialförband såsom två fältjägarkårer och 23 stycken så kallade frikårer. Dessa är inte medtagna i listan eftersom jag inte har uppgifter om vilka fältslag de deltog i.

B = Breslau (1757), Burkersdorf (1762)
C = Chotusitz (1742)
F = Freiberg (1762)
G = Gross-Jägersdorf (1757)
H = Hohenfriedeberg (1745), Hochkirch (1758)
K = Kesselsdorf (1745), Kolin (1757), Krefeld (1758), Kunersdorf (1759)
Ka = Kay (1759)
L = Lobositz (1756), Leuthen (1757), Liegnitz (1760)
La = Landeshut (1760)
M = Mollwitz (1741), Maxen (1759)
Mi = Minden (1759)
P = Prag (1757)
R = Rossbach (1757)
S = Soor (1745), Schweidnitz (1761)
T = Torgau (1760)

Referenser

Cranz, Philip. The Prussian Army 1675-1743. Weatherford (2006)
Haythornthwaite, Philip. Fredericks the Great's Army (1-3). London (1991-92).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke – Bespalov, Alexander. Stora nordiska kriget 1700-1721, III. Karlstad (2004)
MacDowall, Simon. Malplaquet 1709 - Marlborough's Bloodiest Battle. Oxford (2020)
McNally, Michael. Ramillies 1706 - Marlborough's tactical masterpiece. Oxford (2014)
Summerfield, Stephen. The Prussian Army of the Great Northern War. (artikel i Great Northern War Compendium) St. Louis (2015)
Tincey, John. Blenheim 1704 - The Duke of Marlborough's Masterpiece. London (2004)
Voges, Hermann. Beiträge zur Geschichte des Feldzuges von 1715. (artikel i Baltische Studien, band IX) Stettin (1905).