Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 

 











__
 


 

Örjan Martinsson

Nederländerna, Belgien och Luxemburg har ofta styrts av samma härskare och efter Wienkongressen 1815 slogs dessa områden ihop till en gemensam stat, som dock splittrades redan femton år senare efter en belgisk revolt mot den nederländska dominansen. Vid den tiden hade Belgien en dubbelt så stor befolkning som Nederländerna, men sedan dess har Nederländernas befolkning växt snabbare än Belgiens så att den numera är betydligt större. Även inom Belgien själv har det under denna tiden skett en dramatisk befolkningsförskjutning, då den nederländsktalande befolkningen i Flandern har gått om den fransktalande befolkningen i Vallonien i storlek.

Nederländerna

Belgien

Luxemburg
1816 2,047 1816 4,166 1839 0,170
1829 2,613 1831 4,090 1843 0,180
1839 överfördes två territorier med 326 000 invånare från Belgien till Nederländerna.  Det ena territoriet (Limburg) med 168 000 invånare är inräknat i Nederländernas befolkningstal för år 1829. De övriga 158 000 blev storhertigdömet Luxembourg, vars befolkning av någon anledning anges till 170 000 i kolumnen till höger 1846 0,186
1849 0,190
1852 0,193
1855 0,189
1864 0,203
1839 2,861 1846 4,337 1867 0,200
1849 3,057 1856 4,530 1871 0,198
1859 3,309 1866 4,828 1875 0,205
1869 3,580 1880 5,520 1880 0,210
1879 4,013 1890 6,069 1885 0,213
1889 4,511 1900 6,694 1890 0,211
1899 5,104 1910 7,424 1895 0,218
1909 5,858 1920 7,405 1900 0,236
1920 6,865 Eupen-Malmédy med 60 000 invånare överfördes från Tyskland till Belgien 1920 1905 0,246
1930 7,936 1910 0,260
1940 8,923 1930 8,092 1922 0,261
1947 9,625 1947 8,512 1930 0,300
1960 11,556 1961 9,190 1935 0,297
1970 13,119 1970 9,651 1947 0,291

1980

14,091 1981

9,849

1960 0,315
1990 14,951 1990 9,967 1966 0,335
1991 15,069 1991 9,980 1970 0,340
2000 15,924 2000 10,251 1981 0,365
2001 16,032 2001 10,273 1990 0,378
2010 16,615 2010 10,840 2001 0,444
2020 17,408 2020 11,493 2010 0,507
       

2020

0,626

Belgiens Provinser
(invånare i tusental)

Limbourg och Luxembourg förminskade 1839 och Liége utökades 1920 av orsaker som anges ovan.

  Antwerpen Brabant Öst-flandern Väst-flandern Hainaut Liége Limburg Luxemburg Namur
1801
1806
1811
1816
1831

246
285
282
295
350

246
303

445
562

560
602
601
622
743

460
492

521
608

415
474

494
613


311

361
375




330
319




320
306




223
214

1846
1856
1866
1876
1880

406
434
466
538
577

691
749
814
936
985

793
777
806
863
882

643
625
642
684
692

715
769
845
956
978

453
504
557
632
664

186
192
195
205
211

186
194
200
204
209

264
286
303
316
323

1890
1900
1910
1920
1930
700
819
969
1 017
1 173
1 106
1 264
1 470
1 522
1 680
950
1 030
1 120
1 107
1 149
738
805
874
804
902
1 049
1 143
1 233
1 220
1 270
757
826
888
863
973
223
241
276
300
368
212
219
231
224
221
335
347
363
348
356
1947
1961
1970
1981
1990
1 281
1 444
1 538
1 576
1 605
1 798
1 992
2 171
2 222
2 253
1 217
1 277
1 310
1 331
1 356
997
1 073
1 054
1 080
1 107
1 225
1 260
1 317
1 305
1 280
964
1 011
1 003
1 004
1 001
460
579
653
716
750
213
219
217
223
232
356
373
387
405
424

Nederländernas Provinser
(invånare i tusental)

  Groningen
 

Friesland
Drenthe
 

Overijssel
Gelderland
 

Utrecht
Nord-Holland Syd-Holland Zeeland Nord-Brabant Limburg
1830
1840
1849
1859
1869
158
176
188
208
225
205
228
247
274
292
64
72
83
95
106
179
198
216
235
254
310
346
371
404
433
132
145
149
160
174
414
443
477
524
577
480
526
563
619
688
137
151
160
166
178
349
378
396
408
429
186
197
205
216
224
1879
1889
1899
1909
1920
253
273
300
328
366
330
336
340
360
383
119
131
149
173
210
274
295
333
383
439
467
512
567
640
730
192
221
251
289
342
680
829
968
1 108
1 298
804
950
1 144
1 391
1 679
189
199
216
233
245
466
510
554
623
734
239
256
282
332
440
1930
1940
1950
1960
1970
392
427
462
478
517
400
428
468
480
522
222
250
285
314
367
521
585
682
783
921
829
938
1 101
1 288
1 506
407
490
584
687
801
1 510
1 701
1 875
2 073
2 244
1 958
2 174
2 425
2 726
2 969
248
254
272
284
306
898
1 052
1 267
1 513
1 788
551
620
745
894
999
1980
1990
2002
554
558
570
584
610
636
418
455
479
1 018
1 050
1 094
1 694
1 864
1 949
895
1 063
1 140
2 308
2 464
2 559
3 084
3 325
3 424
348
366
397
2 051
2 276
2 391
1 069
1 130
1 143

1986 bildades en tolfte provins av land som tidigare hade varit under vatten. Den provinsen fick namnet Flevoland och har haft följande befolkningstal.

Flevoland
1970
1980
1990
2002
15
66
262
342

All statistik med blå färg kommer från uppslagsverket International Historical Statistics 1750-2005 av B. R. Mitchell. Statistiken med lila färg är hämtad från engelska Wikipedia: Demography of the Netherlands, Demography of Belgium, Demography of Luxembourg