|
Benelux-länderna
Nederländerna, Belgien och Luxemburg har ofta styrts av
samma härskare och efter Wienkongressen 1815 slogs dessa områden ihop till
en gemensam stat, som dock splittrades redan femton år senare efter en
belgisk revolt mot den nederländska dominansen. Vid den tiden hade Belgien
en dubbelt så stor befolkning som Nederländerna, men sedan dess har
Nederländernas befolkning växt snabbare än Belgiens så att den numera är
betydligt större. Även inom Belgien själv har det under denna tiden skett en
dramatisk befolkningsförskjutning, då den nederländsktalande befolkningen i
Flandern har gått om den fransktalande befolkningen i Vallonien i storlek.
|
Nederländerna |
Belgien |
Luxemburg |
|
1816 |
2,047 |
1816 |
4,166 |
1839 |
0,170 |
|
1829 |
2,613 |
1831 |
4,090 |
1843 |
0,180 |
|
1839 överfördes två territorier
med 326 000 invånare från Belgien till Nederländerna. Det ena
territoriet (Limburg) med 168 000 invånare är inräknat i
Nederländernas befolkningstal för år 1829. De övriga 158 000 blev
storhertigdömet Luxembourg, vars befolkning av någon anledning anges
till 170 000 i kolumnen till höger |
1846 |
0,186 |
|
1849 |
0,190 |
|
1852 |
0,193 |
|
1855 |
0,189 |
|
1864 |
0,203 |
|
1839 |
2,861 |
1846 |
4,337 |
1867 |
0,200 |
|
1849 |
3,057 |
1856 |
4,530 |
1871 |
0,198 |
|
1859 |
3,309 |
1866 |
4,828 |
1875 |
0,205 |
|
1869 |
3,580 |
1880 |
5,520 |
1880 |
0,210 |
|
1879 |
4,013 |
1890 |
6,069 |
1885 |
0,213 |
|
1889 |
4,511 |
1900 |
6,694 |
1890 |
0,211 |
|
1899 |
5,104 |
1910 |
7,424 |
1895 |
0,218 |
|
1909 |
5,858 |
1920 |
7,405 |
1900 |
0,236 |
|
1920 |
6,865 |
Eupen-Malmédy med 60 000
invånare överfördes från Tyskland till Belgien 1920 |
1905 |
0,246 |
|
1930 |
7,936 |
1910 |
0,260 |
|
1940 |
8,923 |
1930 |
8,092 |
1922 |
0,261 |
|
1947 |
9,625 |
1947 |
8,512 |
1930 |
0,300 |
|
1960 |
11,556 |
1961 |
9,190 |
1935 |
0,297 |
|
1970 |
13,119 |
1970 |
9,651 |
1947 |
0,291 |
|
1980 |
14,091 |
1981 |
9,849 |
1960 |
0,315 |
|
1990 |
14,951 |
1990 |
9,967 |
1966 |
0,335 |
|
1991 |
15,069 |
1991 |
9,980 |
1970 |
0,340 |
|
2000 |
15,924 |
2000 |
10,251 |
1981 |
0,365 |
|
2001 |
16,032 |
2001 |
10,273 |
1990 |
0,378 |
|
2010 |
16,615 |
2010 |
10,840 |
2001 |
0,444 |
|
2020 |
17,408 |
2020 |
11,493 |
2010 |
0,507 |
|
|
|
|
|
2020 |
0,626 |
Belgiens Provinser
(invånare i tusental)
Limbourg och
Luxembourg förminskade 1839 och Liége utökades 1920 av orsaker som anges
ovan.
| |
Antwerpen |
Brabant |
Öst-flandern |
Väst-flandern |
Hainaut |
Liége |
Limburg |
Luxemburg |
Namur |
1801
1806
1811
1816
1831 |
246
285
282
295
350 |
246
303
445
562 |
560
602
601
622
743 |
460
492
521
608 |
415
474
494
613 |
311
361
375
|
330
319
|
320
306
|
223
214
|
1846
1856
1866
1876
1880 |
406
434
466
538
577 |
691
749
814
936
985 |
793
777
806
863
882 |
643
625
642
684
692 |
715
769
845
956
978 |
453
504
557
632
664 |
186
192
195
205
211 |
186
194
200
204
209 |
264
286
303
316
323 |
1890
1900
1910
1920
1930 |
700
819
969
1 017
1 173 |
1 106
1 264
1 470
1 522
1 680 |
950
1 030
1 120
1 107
1 149 |
738
805
874
804
902 |
1 049
1 143
1 233
1 220
1 270 |
757
826
888
863
973 |
223
241
276
300
368 |
212
219
231
224
221 |
335
347
363
348
356 |
1947
1961
1970
1981
1990 |
1 281
1 444
1 538
1 576
1 605 |
1 798
1 992
2 171
2 222
2 253 |
1 217
1 277
1 310
1 331
1 356 |
997
1 073
1 054
1 080
1 107 |
1 225
1 260
1 317
1 305
1 280 |
964
1 011
1 003
1 004
1 001 |
460
579
653
716
750 |
213
219
217
223
232 |
356
373
387
405
424 |
Nederländernas Provinser
(invånare i tusental)
| |
Groningen
|
Friesland |
Drenthe
|
Overijssel |
Gelderland
|
Utrecht |
Nord-Holland |
Syd-Holland |
Zeeland |
Nord-Brabant |
Limburg |
1830
1840
1849
1859
1869 |
158
176
188
208
225 |
205
228
247
274
292 |
64
72
83
95
106 |
179
198
216
235
254 |
310
346
371
404
433 |
132
145
149
160
174 |
414
443
477
524
577 |
480
526
563
619
688 |
137
151
160
166
178 |
349
378
396
408
429 |
186
197
205
216
224 |
1879
1889
1899
1909
1920 |
253
273
300
328
366 |
330
336
340
360
383 |
119
131
149
173
210 |
274
295
333
383
439 |
467
512
567
640
730 |
192
221
251
289
342 |
680
829
968
1 108
1 298 |
804
950
1 144
1 391
1 679 |
189
199
216
233
245 |
466
510
554
623
734 |
239
256
282
332
440 |
1930
1940
1950
1960
1970 |
392
427
462
478
517 |
400
428
468
480
522 |
222
250
285
314
367 |
521
585
682
783
921 |
829
938
1 101
1 288
1 506 |
407
490
584
687
801 |
1 510
1 701
1 875
2 073
2 244 |
1 958
2 174
2 425
2 726
2 969 |
248
254
272
284
306 |
898
1 052
1 267
1 513
1 788 |
551
620
745
894
999 |
1980
1990
2002 |
554
558
570 |
584
610
636 |
418
455
479 |
1 018
1 050
1 094 |
1 694
1 864
1 949 |
895
1 063
1 140 |
2 308
2 464
2 559 |
3 084
3 325
3 424 |
348
366
397 |
2 051
2 276
2 391 |
1 069
1 130
1 143 |
1986 bildades en
tolfte provins av land som tidigare hade varit under vatten. Den provinsen
fick namnet Flevoland och har haft följande befolkningstal.
|
Flevoland |
1970
1980
1990
2002 |
15
66
262
342 |
All statistik med
blå färg kommer från uppslagsverket
International Historical Statistics 1750-2005 av B. R. Mitchell. Statistiken med lila färg är hämtad från
engelska Wikipedia:
Demography of the Netherlands,
Demography of Belgium,
Demography of Luxembourg
|
