Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  BEFOLKNING:
 
 
Brittiska öarna
  Västeuropa
  Benelux
  Skandinavien
  Tyskland
  Centraleuropa
  Italien
  Baltikum
  Östeuropa
  Västra Balkan
  Östra Balkan

_____________________
 
  Sveriges län
  Sveriges län i %

 

Örjan Martinsson

Tysklands befolkning

Frågan: vad är Tyskland? är inte helt lätt. Vid Kristi födelse fanns ingen tysk stat, men det landområde som skulle bli Tyskland befolkades troligtvis av ungefär 4 miljoner invånare. Senare bildades det Tyskromerska riket som även omfattade det som idag är Österrike, Tjeckien och Belgien. Detta rike som under en lång tid inte hade varit ett rike upplöstes formellt 1806. Dess ersättare blev Tyska förbundet som var en lös organisation för alla självständiga tyska stater. Det var det Tyska förbundet som uppfattades som Tyskland av samtiden men i tabellen nedan avser 1800-talet siffror bara de landområden som 1871 ingick i det Tyska riket. Efter andra världskriget delades Tyskland i två stater fram tills återföreningen 1990.

Tyskland
 (inom dåvarande gränser)
Tyskland
 (inom 1871 års gränser)
0
1200
1350
(4,0)
8,0
12,0
1816
1820
1830
1840
1850
1860
1870

22,4
26,1
29,4
32,6
35,3
37,6
40,8

1500
1600
1650
12,0
15,0
10,0
1700
1750
1800
15,0
17,0
25,0

Tyska riket
(inklusive Saarland 1919-1935)
1871
1880
1890
1900
41,1
45,2
49,4
56,4
 
1910 64,9 (58,5 inom 1919 års gränser)
1913
1922
1930
67,0
61,9
65,1
 
1933 66,0 (65,2 utan Saarland)
1939 79,8 (69,5 inom 1937 års gränser)
1939 87,1 (+ protektoratet Böhmen-Mähren)

Västtyskland
(BRD)

Östtyskland
(DDR)
1939 43,0 1939 16,7
1946 46,6 1946 18,5
1950 50,8 1950 18,4
1960 55,4 1960 17,2
1970 60,7 1970 17,1
1980 61,6 1980 16,7
1988 61,4

1988

16,7


Förbundsrepubliken Tyskland
  1990 79,4  
2000 82,2
2010 81,8
2020 83,2

Nedan redovisas befolkningsstatistik över olika tyska småstater och delstater som har existerat genom tiderna. Brandenburg-Preussen hade 1648 en befolkning på 0,6 miljoner invånare, år 1700 var den 1,5 miljoner. Under 1700-telet utvidgades Preussen kraftigt så att dess befolkning år 1806 var hela 9,7 miljoner. Men det året besegrades Preussen av Napoleon och i freden 1807 reducerades Preussens territorium med så mycket att det endast hade 4,9 miljoner invånare, Wienkongressen återupprättade dock den preussiska stormakten 1815. Under trettioåriga kriget blev Württemberg hårt drabbat, dess befolkning minskade från 450 000 invånare 1620 till endast 100 000 år 1639. Hannover hade 200 000 invånare 1689.

Tyska förbundets medlemstater
(invånare i tusental)

  1816 1828 1834 1840 1852 1861 1864
Preussen
Bayern
Sachsen
10 349
3 655
1 190
12 726
4 088
1 373
13 510
4 247
1 596
14 929
4 371
1 706
16 935
4 559
1 988
18 491
4 690
2 225
19 255
4 807
2 337
Württemberg
Baden
Hessen-Darmstadt
Thüringiska stater
1 411
1 006
607
709
1 549
1 176
718
802
1 570
1 231
761
855
1 646
1 296
812
896
1 733
1 362
854
960
1 721
1 373
857
1 004
1 748
1 432
853
1 035
Slesvig-Holstein
Övriga stater A
Övriga stater B

2 154
1 491

2 617
1 596

2 793
1 676
849
2 960
1 766
969
3 104
1 918
1 004
3 193
2 013
1 010
3 257
2 068
Tyskland 22,4 26,6 28,2 30,4 33,4 35,6 37,8

Thüringiska stater = Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Slesvig-Holstein = befolkningen var 1845 0,889. Siffran för 1852 avser 1855 och siffran för 1861 avser 1860.
Övriga stater A = Länder som införlivades med Preussen 1866, dvs. Hannover, Kurhessen, Nassau, Hessen-Homburg och Frankfurt.
Övriga stater B = Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz, Oldenburg, Braunschweig, Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, Bremen, Hamburg, och Lübeck.
Tyskland = Avser Tyskland inom 1871 års gränser exklusive Slesvig-Holstein och Elsass-Lothringen.

Tyska rikets delstater
(invånare i tusental)

1871 1880 1890 1900 1910 1925 1933 1939
Preussen 24 689 27 279 29 957 34 473 40 165 38 176 39 934 41 334
Bayern 4 863 5 285 5 595 6 176 6 887 7 380 7 682 8 223
Sachsen 2 556 2 973 3 503 4 202 4 807 4 994 5 197 5 232
Württemberg 1 819 1 971 2 037 2 169 2 438 2 580 2 696 2 897
Baden 1 462 1 570 1 658 1 868 2 143 2 312 2 413 2 502
Hessen 853 936 993 1 120 1 282 1 347 1 429 1 469
Mecklenburg 655 677 676 711 746 784 805 900
Oldenburg 317 337 355 399 483 545 574 578
Braunschweig 312 349 404 465 494 502 513 603
Bremen 122 157 180 225 300 339 372 450
Hamburg 339 454 623 768 1 015 1 153 1 218 1 712
Thüringen 1 067 1 170 1 272 1 420 1 586 1 607 1 660 1 744
Elsass-Lothringen 1 550 1 567 1 604 1 719 1 874      
Saarland           770 812 842
Övriga stater 454 509 574 653 708 691 726 671
Tyskland 41,1 45,2 49,4 56,4 64,9 63,2 66,0 69,5

Mecklenburg var fram till 1934 delat i Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz.
Thüringen
var fram till 1920 splittrat i staterna Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Övriga stater =  Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, och med undantag för 1939 Lübeck.

Preussens provinser

  1864 1871 1880 1890 1900 1910 1910 1925 1933 1939
Ostpreussen 1,8 1,8 1,9 2,0 2,0 2,1 2,1 2,3 2,3 2,2
Westpreussen 1,3 1,3 1,4 1,4 1,6 1,7 0,3 0,3 0,3  
Posen 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,1        
Pommern 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,9 1,9 2,4
Berlin 0,6 0,8 1,1 1,6 1,9 2,1 3,7 4,0 4,2 4,3
Brandenburg 2,0 2,0 2,3 2,5 3,1 4,1 2,4 2,6 2,7 3,0
Schlesien 3,5 3,7 4,0 4,2 4,7 5,2 4,3 4,5 4,7 4,9
Sachsen 2,0 2,1 2,3 2,6 2,8 3,1 3,1 3,3 3,4 3,6
Schleswig-Holst. 1,0 1,0 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 1,5 1,6 1,6
Hannover 1,9 2,0 2,1 2,3 2,6 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5
Westfalen 1,7 1,8 2,0 2,4 3,2 4,1 4,1 4,8 5,0 5,2
Hessen-Nassau 1,4 1,4 1,6 1,7 1,9 2,2 2,3 2,5 2,6 2,7
Rheinland 3,4 3,6 4,1 4,7 5,8 7,1 6,5 7,2 7,6 7,9
Hohenzollern 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Preussen 23,6 24,7 27,3 30,0 34,5 40,2 35,1 38,2 40,0 41,3

Statistiken avser befolkningen inom 1871 års gränser till 1910, den andra serien för 1910 och de följande serierna avser mellankrigstidens gränser.

Efterkrigstidens tyska delstater

Västtyskland

1939 1946 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Schleswig-Holstein
Hamburg
Niedersachsen
Bremen
1,6
1,7
4,5
0,6
2,6
1,4
6,2
0,5
2,6
1,6
6,8
0,6
2,3
1,8
6,6
0,7
2,5
1,8
7,1
0,7
2,6
1,7
7,2
0,7
2,6
1,6
7,4
0,7
2,8
1,7
7,9
0,7
2,8
1,8
7,9
0,7
2,9
1,9
8,0
0,7
Nordrhein-Westfalen
Hessen
Rheinland-Pfalz
11,9
3,5
3,0
11,7
4,0
2,7
13,2
4,3
3,0
15,9
4,8
3,4
16,9
5,4
3,6
17,0
5,6
3,6
17,2
5,7
3,7
18,0
6,1
4,0
17,8
6,1
4,0
17,9
6,3
4,1
Baden-Württemberg
Bayern
Saarland
(Väst-) Berlin
5,5
7,1
0,9
2,8
5,8
8,8
0,9
2,0
6,4
9,2
0,9
2,1
7,7
9,5
1,1
2,2
8,9
10,5
1,1
2,1
9,2
10,9
1,1
1,9
9,7
11,3
1,1
3,4
10,5
12,2
1,1
3,4
10,8
12,8
1,0
3,5
11,1
13,1
1,0
3,7


Östtyskland


1939

1946

1950

1964

1971

1981

1990
2000
20
10

2020
Östberlin
Mecklenburg-Vorpommern
Brandenburg

1,6
1,6
2,5

1,2
2,3
2,6
1,2
2,3
2,7
1,1
2,1
2,7
1,1
2,1
2,7
1,2
2,1
2,7

1,9
2,6

1,8
2,6

1,6
2,5

1,6
2,5
Sachsen-Anhalt
Thüringen
Sachsen
3,1
2,3
5,7
3,7
2,8
5,8
3,6
2,7
5,9
3,3
2,5
5,5
3,2
2,5
5,3
3,1
2,5
5,1
2,9
2,6
4,8
2,6
2,4
4,4
2,3
2,2
4,1
2,2
2,1
4,1