|
Frågan: vad är Tyskland? är inte helt lätt. Vid Kristi födelse fanns ingen
tysk stat, men det landområde som skulle bli Tyskland befolkades troligtvis av
ungefär 4 miljoner invånare. Senare bildades det Tyskromerska riket som även
omfattade det som idag är Österrike, Tjeckien och Belgien. Detta rike som under
en lång tid inte hade varit ett rike upplöstes formellt 1806. Dess ersättare
blev Tyska förbundet som var en lös organisation för alla självständiga tyska
stater. Det var det Tyska förbundet som uppfattades som Tyskland av samtiden men
i tabellen nedan avser 1800-talet siffror bara de landområden som 1871 ingick i
det Tyska riket. Efter andra världskriget delades Tyskland i två stater fram
tills återföreningen 1990.
Tyskland
(inom dåvarande gränser) |
Tyskland
(inom 1871 års gränser) |
0
1200
1350 |
(4,0)
8,0
12,0 |
1816
1820
1830
1840
1850
1860
1870 |
22,4
26,1
29,4
32,6
35,3
37,6
40,8 |
1500
1600
1650 |
12,0
15,0
10,0 |
1700
1750
1800 |
15,0
17,0
25,0 |
Tyska riket (inklusive Saarland
1919-1935) |
1871
1880
1890
1900 |
41,1
45,2
49,4
56,4 |
|
|
1910 |
64,9 |
(58,5 inom 1919 års gränser) |
1913
1922
1930 |
67,0
61,9
65,1 |
|
|
1933 |
66,0 |
(65,2 utan Saarland) |
|
1939 |
79,8 |
(69,5 inom 1937 års gränser) |
|
1939 |
87,1 |
(+ protektoratet Böhmen-Mähren) |
Västtyskland (BRD) |
Östtyskland (DDR) |
|
1939 |
43,0 |
1939 |
16,7 |
|
1946 |
46,6 |
1946 |
18,5 |
|
1950 |
50,8 |
1950 |
18,4 |
|
1960 |
55,4 |
1960 |
17,2 |
|
1970 |
60,7 |
1970 |
17,1 |
|
1980 |
61,6 |
1980 |
16,7 |
|
1988 |
61,4 |
1988 |
16,7 |
Förbundsrepubliken Tyskland |
| |
1990 |
79,4 |
|
|
2000 |
82,2 |
|
2010 |
81,8 |
|
2020 |
83,2 |
Nedan redovisas befolkningsstatistik över olika tyska småstater
och delstater som har existerat genom tiderna. Brandenburg-Preussen hade 1648 en
befolkning på 0,6 miljoner invånare, år 1700 var den 1,5 miljoner. Under
1700-telet utvidgades Preussen kraftigt så att dess befolkning år 1806 var hela
9,7 miljoner. Men det året besegrades Preussen av Napoleon och i freden 1807
reducerades Preussens territorium med så mycket att det endast hade 4,9 miljoner
invånare, Wienkongressen återupprättade dock den preussiska stormakten 1815.
Under trettioåriga kriget blev Württemberg hårt drabbat, dess befolkning
minskade från 450 000 invånare 1620 till endast 100 000 år 1639. Hannover hade
200 000 invånare 1689.
Tyska förbundets medlemstater
(invånare i tusental)
| |
1816 |
1828 |
1834 |
1840 |
1852 |
1861 |
1864 |
Preussen
Bayern
Sachsen |
10 349
3 655
1 190 |
12 726
4 088
1 373 |
13 510
4 247
1 596 |
14 929
4 371
1 706 |
16 935
4 559
1 988 |
18 491
4 690
2 225 |
19 255
4 807
2 337 |
Württemberg
Baden
Hessen-Darmstadt
Thüringiska stater |
1 411
1 006
607
709 |
1 549
1 176
718
802 |
1 570
1 231
761
855 |
1 646
1 296
812
896 |
1 733
1 362
854
960 |
1 721
1 373
857
1 004 |
1 748
1 432
853
1 035 |
Slesvig-Holstein
Övriga stater A
Övriga stater B |
2 154
1 491 |
2 617
1 596 |
2 793
1 676 |
849
2 960
1 766 |
969
3 104
1 918 |
1 004
3 193
2 013 |
1 010
3 257
2 068 |
|
Tyskland |
22,4 |
26,6 |
28,2 |
30,4 |
33,4 |
35,6 |
37,8 |
Thüringiska stater = Sachsen-Weimar,
Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha,
Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Slesvig-Holstein = befolkningen var 1845 0,889. Siffran för 1852
avser 1855 och siffran för 1861 avser 1860.
Övriga stater A = Länder som införlivades med Preussen 1866, dvs.
Hannover, Kurhessen, Nassau, Hessen-Homburg och Frankfurt.
Övriga stater B = Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz,
Oldenburg, Braunschweig, Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, Bremen,
Hamburg, och Lübeck.
Tyskland = Avser Tyskland inom 1871 års gränser exklusive
Slesvig-Holstein och Elsass-Lothringen.
Tyska rikets delstater
(invånare i tusental)
|
|
1871 |
1880 |
1890 |
1900 |
1910 |
1925 |
1933 |
1939 |
|
Preussen |
24 689 |
27 279 |
29 957 |
34 473 |
40 165 |
38 176 |
39 934 |
41 334 |
|
Bayern |
4 863 |
5 285 |
5 595 |
6 176 |
6 887 |
7 380 |
7 682 |
8 223 |
|
Sachsen |
2 556 |
2 973 |
3 503 |
4 202 |
4 807 |
4 994 |
5 197 |
5 232 |
|
Württemberg |
1 819 |
1 971 |
2 037 |
2 169 |
2 438 |
2 580 |
2 696 |
2 897 |
|
Baden |
1 462 |
1 570 |
1 658 |
1 868 |
2 143 |
2 312 |
2 413 |
2 502 |
|
Hessen |
853 |
936 |
993 |
1 120 |
1 282 |
1 347 |
1 429 |
1 469 |
|
Mecklenburg |
655 |
677 |
676 |
711 |
746 |
784 |
805 |
900 |
|
Oldenburg |
317 |
337 |
355 |
399 |
483 |
545 |
574 |
578 |
|
Braunschweig |
312 |
349 |
404 |
465 |
494 |
502 |
513 |
603 |
|
Bremen |
122 |
157 |
180 |
225 |
300 |
339 |
372 |
450 |
|
Hamburg |
339 |
454 |
623 |
768 |
1 015 |
1 153 |
1 218 |
1 712 |
|
Thüringen |
1 067 |
1 170 |
1 272 |
1 420 |
1 586 |
1 607 |
1 660 |
1 744 |
|
Elsass-Lothringen |
1 550 |
1 567 |
1 604 |
1 719 |
1 874 |
|
|
|
|
Saarland |
|
|
|
|
|
770 |
812 |
842 |
|
Övriga stater |
454 |
509 |
574 |
653 |
708 |
691 |
726 |
671 |
|
Tyskland |
41,1 |
45,2 |
49,4 |
56,4 |
64,9 |
63,2 |
66,0 |
69,5 |
Mecklenburg var fram till 1934 delat i
Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz.
Thüringen var fram till 1920 splittrat i staterna Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen,
Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt,
Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Övriga stater = Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, och
med undantag för 1939 Lübeck.
Preussens provinser
| |
1864 |
1871 |
1880 |
1890 |
1900 |
1910 |
1910 |
1925 |
1933 |
1939 |
|
Ostpreussen |
1,8 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
2,0 |
2,1 |
2,1 |
2,3 |
2,3 |
2,2 |
|
Westpreussen |
1,3 |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
1,6 |
1,7 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
|
|
Posen |
1,5 |
1,6 |
1,7 |
1,8 |
1,9 |
2,1 |
|
|
|
|
|
Pommern |
1,4 |
1,4 |
1,5 |
1,5 |
1,6 |
1,7 |
1,7 |
1,9 |
1,9 |
2,4 |
|
Berlin |
0,6 |
0,8 |
1,1 |
1,6 |
1,9 |
2,1 |
3,7 |
4,0 |
4,2 |
4,3 |
|
Brandenburg |
2,0 |
2,0 |
2,3 |
2,5 |
3,1 |
4,1 |
2,4 |
2,6 |
2,7 |
3,0 |
|
Schlesien |
3,5 |
3,7 |
4,0 |
4,2 |
4,7 |
5,2 |
4,3 |
4,5 |
4,7 |
4,9 |
|
Sachsen |
2,0 |
2,1 |
2,3 |
2,6 |
2,8 |
3,1 |
3,1 |
3,3 |
3,4 |
3,6 |
|
Schleswig-Holst. |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
1,2 |
1,4 |
1,6 |
1,5 |
1,5 |
1,6 |
1,6 |
|
Hannover |
1,9 |
2,0 |
2,1 |
2,3 |
2,6 |
2,9 |
3,0 |
3,2 |
3,4 |
3,5 |
|
Westfalen |
1,7 |
1,8 |
2,0 |
2,4 |
3,2 |
4,1 |
4,1 |
4,8 |
5,0 |
5,2 |
|
Hessen-Nassau |
1,4 |
1,4 |
1,6 |
1,7 |
1,9 |
2,2 |
2,3 |
2,5 |
2,6 |
2,7 |
|
Rheinland |
3,4 |
3,6 |
4,1 |
4,7 |
5,8 |
7,1 |
6,5 |
7,2 |
7,6 |
7,9 |
|
Hohenzollern |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
Preussen |
23,6 |
24,7 |
27,3 |
30,0 |
34,5 |
40,2 |
35,1 |
38,2 |
40,0 |
41,3 |
Statistiken avser befolkningen inom 1871
års gränser till 1910, den andra serien för 1910 och de följande serierna avser
mellankrigstidens gränser.
Efterkrigstidens tyska delstater
|
Västtyskland |
1939 |
1946 |
1950 |
1960 |
1970 |
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
Schleswig-Holstein
Hamburg
Niedersachsen
Bremen |
1,6
1,7
4,5
0,6 |
2,6
1,4
6,2
0,5 |
2,6
1,6
6,8
0,6 |
2,3
1,8
6,6
0,7 |
2,5
1,8
7,1
0,7 |
2,6
1,7
7,2
0,7 |
2,6
1,6
7,4
0,7 |
2,8
1,7
7,9
0,7 |
2,8
1,8
7,9
0,7 |
2,9
1,9
8,0
0,7 |
Nordrhein-Westfalen
Hessen
Rheinland-Pfalz |
11,9
3,5
3,0 |
11,7
4,0
2,7 |
13,2
4,3
3,0 |
15,9
4,8
3,4 |
16,9
5,4
3,6 |
17,0
5,6
3,6 |
17,2
5,7
3,7 |
18,0
6,1
4,0 |
17,8
6,1
4,0 |
17,9
6,3
4,1 |
Baden-Württemberg
Bayern
Saarland
(Väst-) Berlin |
5,5
7,1
0,9
2,8 |
5,8
8,8
0,9
2,0 |
6,4
9,2
0,9
2,1 |
7,7
9,5
1,1
2,2 |
8,9
10,5
1,1
2,1 |
9,2
10,9
1,1
1,9 |
9,7
11,3
1,1
3,4 |
10,5
12,2
1,1
3,4 |
10,8
12,8
1,0
3,5 |
11,1
13,1
1,0
3,7 |
|
Östtyskland
|
1939 |
1946 |
1950 |
1964 |
1971 |
1981 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
Östberlin
Mecklenburg-Vorpommern
Brandenburg |
1,6
1,6
2,5 |
1,2
2,3
2,6 |
1,2
2,3
2,7 |
1,1
2,1
2,7 |
1,1
2,1
2,7 |
1,2
2,1
2,7 |
1,9
2,6 |
1,8
2,6 |
1,6
2,5 |
1,6
2,5 |
Sachsen-Anhalt
Thüringen
Sachsen |
3,1
2,3
5,7 |
3,7
2,8
5,8 |
3,6
2,7
5,9 |
3,3
2,5
5,5 |
3,2
2,5
5,3 |
3,1
2,5
5,1 |
2,9
2,6
4,8 |
2,6
2,4
4,4 |
2,3
2,2
4,1 |
2,2
2,1
4,1 |
|
