När tabellverket inrättades 1749 fick Sverige som första land i världen en modern befolkningsstatistik och de befolkningstal som redovisas efter detta år för Sverige är mycket exakta. När det gäller tiden före 1749 måste man dock förlita sig på olika uppskattningar som är mycket osäkra. Tack vare myndigheternas ansträngningar med att betala Älvsborgs första lösen finns det tillräckligt mycket källmaterial för året 1571 att på vetenskapliga grunder kunna göra en uppskattning av folkmängden. En sådan undersökning gjordes också och kom fram till en folkmängd som låg inom intervallet 427 000 och 531 000 för Sverige inom dess dåvarande gränser (exklusive Finland). Eftersom detta skulle innebära att Sverige hade en kraftig befolkningsökning under 1600-talet hade många historiker svårt att acceptera det resultatet. Istället utarbetades en alternativ uppskattning av folkmängden genom att på mycket godtyckliga grunder beräkna en genomsnittlig storlek på de svenska hushållen 1571 som resulterade i en högre och mer "rimlig" folkmängd för Sverige. Det är denna högre uppskattning som redovisas i de flesta böcker, men för att förtydliga hur osäkra dessa siffror är har jag redovisat två serier för Sverige 1571-1721 inom dess nuvarande gränser på denna sida. Personligen anser jag att det är den lägre uppskattningen som ligger närmare sanningen och att de demografiska effekterna av stormaktstidens krig därmed har överskattats av de flesta historiker.

Sverige har två kolumner eftersom olika metoder att uppskatta dess folkmängd har använts, båda avser Sverige inom dess nuvarande gränser (läs inledningen ovan). Danmarks två kolumner avser däremot olika territorier; lila siffror = inom Danmarks dåvarande gränser (dvs. även Skåneland & Slesvig), blå siffror = inom Danmarks nuvarande gränser.

Danmarks befolkning minskade med 15 % i början av 1650-talet som en följd av en pestepidemi (enligt Bonniers världshistoria band 20, s 72). Uppgiften att Danmark hade 600 000 invånare år 1660 kommer från en internetsida som också bekräftar talet 800 000 för år 1650. Ifall båda uppgifterna stämmer skulle det innebära att Skåne och Blekinge (samt Gotland?) bara hade en sammanlagd befolkning på 80 000 invånare år 1660. Men de befolkningstal för de svenska länen år 1620 och 1699 som är angivna på denna sida antyder att de skulle ha haft en dubbelt så stor befolkning år 1660. Ett osäkerhetsmoment är dock hur mycket befolkningen i dessa områden reducerades som en följd av krigen i mitten av 1600-talet.

Islands befolkning tros ha varierat mellan 40 000 och 60 000 från och med 900-talet till mitten av 1800-talet.

Danmark och Norges siffror för 1770 och 1800 avser 1769 och 1801, förutom dessa år är Norges siffror före 1800 bara uppskattningar. Islands siffror är hämtade från www.statice.is..

Det finns även mer detaljerade sidor om de svenska länens befolkning i absoluta tal respektive i procent av Sveriges befolkning.