Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Fanor & standar
 

   


 
 

 




 


 
 

 
 

 

Örjan Martinsson


En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartersmästare

I början av kriget bar det svenska infanteriet huvudsakligen karpus på huvudet och i den mån de bar hattar var de ännu inte trekantiga. Karpusen kom dock snart att ersättas av den trekantiga hatten även om karpusen aldrig försvann helt och hållet i den karolinska armén. Det var i synnerhet de nordliga regementena som behöll karpusen eftersom den var varmare.

På den här sidan har den första bilden för varje regemente ett äldre utseendet på uniformen medan de övriga har det yngre utseende. Men exakt när hatten blev trekantig och när rockskörten blev uppvikta är oklart och diskuteras på sidan om kavalleriets uniformer. En mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution finns också tillgänglig.

Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om halsduksfärgerna finns dock på denna sida.

  Indelt infanteri   Utskrivet infanteri   Värvat infanteri
 Uppland  Wierlands lantregemente  Livgardet
 Södermanland  Jerwens lantregemente  Svenska livregementet
 Östergötland  Harriens lantregemente  Tyska livregementet
 Jönköping  Wieks lantregemente  Malmö garnisonsregemente
 Kalmar  Ösels lantbataljon  Riksänkedrottningens livregemente
 Kronoberg  Pernaus lantbataljon  Pommerska
 Älvsborg  Fellins lantbataljon  Stralsunds garnisonsregemente
 Västgöta-Dal  Oberphalens lantbataljon  Wismars guvernörsregemente
 Skaraborg  Dorpats lantbataljon  Wismars garnisonsregemente
 Närke-Värmland  Nüggens lantbataljon  Bremiska
 Västmanland  Sagnitz lantbataljon  Stades garnisonsregemente
 Dalregementet  Walks lantbataljon    Rigas guvernörsregemente
 Hälsinge  Wolmars lantbataljon    Rigas garnisonsregemente
 Jämtland  Wendens lantbataljon  Skytte
 Västerbotten  Treydens lantbataljon  Narvas garnisonsregemente
 Österbotten  Kokenhusens lantbataljon  Ingermanländska
 Björneborg  Tirsens lantbataljon    de la Gardie
 Åbo län  Marienburgs lantbataljon  Stackelberg
 Nyland  Bremens lantregemente    von Liewen
 Tavastehus  Anklams lantregemente    Zöge
 Savolax  Rügens lantregemente    Nieroth
 Viborg  Stettins lantregemente    Mellin
     Bergsregementet  von Mengden
  Sammansatta förband  Östra Skånska  Schwengeln
 H. G. Buddenbrock  Västra Skånska    von  Bechern
 Per Banér  Halland  Stabsmajoren i Revals bataljon
 Klingstedt – Wrangel      Elbings garnisonsregemente
         Rhenländska
  Männingsinfanteri      Finska värvade bataljonen
 Upplands 3-männingar  Åbo, Björn. & Nylands 3-männ.  Grenadjärbataljonen
 Östgöta-Sörmlands 3-männingar  Tav., Viborg & Savolax. 3-männ.  Bayerska
 Smålands 3-männingar  Åbo fördubbling  Franska
 Västgöta 3-männingar  Björneborgs fördubbling    Schweiziska
 Närke-Värmlands 3-männingar  Nylands fördubbling  Breitholtz
 Hälsinge 3- & 5-männingar  Tavastehus fördubbling  Sachsiska
 Västerbottens 3-männingar  Savolax fördubbling  von Straelborn
 Upplands 5-männingar  Viborgs fördubbling  Boije
 Smålands 5-männingar      Seulenburg
 Västgöta 4- & 5-männingar      Stöhr
 

Notera att de finska regementena redovisas på en separat sida.

Upplands regemente


1691-1701


1701-1709


?-1715


1710-?, 1716-

Tennknappar 1701/02 men rekryter hade 1707 mässingknappar.

Färg på uppslag och foder okänt men släpmunderingen från 1716 hade denna kombination. Även hattgalon och knappfärg okänd. Redan 1712 ska uniformen ha varit i så dåligt skick att Stenbock ansåg dem "mera likna tiggare än soldater".

Södermanlands regemente


1700-1702


1702-?


1710-1715


1718-

Färg på hattgalon nämns inte, men galonen på kappkragen upprepades vanligen på hatten. Uniform utdelad 1704 hade okänt utseende och 1707 hade rekryterna gula strumpor.

Uniform utdelad 1715 hade blå karpus, byxor och strumpor.

Östergötlands regemente


1692-1701


1701-?


1707-1709


1710-1716

Färg på knappar nämns inte. Kappan delades ut mellan 1696 och 1699.

Hattgalonen nämns inte men knapphålen hade vit söm.

Enligt Höglund hade regementet 1707 blågula hattgaloner och röda halsdukar. Rekryter ska dock 1708 ha haft gröna hattgaloner  och brokiga halsdukar enligt uppgifter från Bengt Nilsson.

Vit hattgalon 1715 enligt Anders Larsson och den var även vit 1720 när vita strumpor delades ut. 1710 fick de både gula och grå strumpor samt en grå pajrock med gula uppslag som senare kompletterades med en blå kappa. 1716-1720 hade de gula västar och byxor av kläde, och kappan uppges ha haft gul krage.

Jönköpings regemente


1700-1702


1702-1709


1710-1715


1718

Färg på knappar okänd.

Färg på knappar och
strumpor okänd.

Fick inga kläder när det återuppsattes 1716 och bar i Norge 1718 grå vadmalsrock med röda uppslag (foder- och knappfärg nämns inte) samt vita eller grå strumpor. Blå rockar med uppslag och foder i rött delades ut 1719.

Halsdukens färg nämns bara vid två tillfällen. Den var röd på 1690-talet (Bellander sidan 197) och svart 1718 enligt Höglund.

Kalmar regemente


1700-?


Rekryter 1708


1710-1711


1712-

Den blåvita galonen på hatten och knappfärgen omnämns bara 1700.  Halsdukens färg nämns endast 1708 då 27 rekryter hade röda halsdukar samt hattar med breda vita galoner och gula strumpor (enligt uppgift från Bengt Nilsson).

Både blå och grå strumpor delades ut 1710 då de dessutom fick en grå pajrock (istället för blå kappa) Skulle ha svarta halsdukar men dessa saknades helt och hållet 1711. Färg på hattgalon nämns inte.

Jag tolkar Anders Larsson som att hattgalonen var blåvit 1718 (då även knapparna uppges vara av mässing). Hade både grå och gula strumpor 1718.

Kronobergs regemente


1700-1702


1702-?


Rekryter 1707


1710-

Färg på knappar och hattgalon okänd.

Hattgalonens färg okänd.  Uniformen utdelad 1704 hade okänt utseende.

Färg på knappar och hattgalon okänd medan färgen på uppslag och foder nämns först 1716. Blå byxor 1714 enligt Anders Larsson.


En dansk spionrapport från 1711 beskriver en grå rock med tennknappar samt uppslag och foder i gult. Detta var troligen släpmunderingen som de gick omkring i för att undvika slitage på den ordinarier livmunderingen.

Älvsborgs regemente


1687-1708


1708-1713


1714-1717


1717-

Kappan delades ut först 1696.

Fick även vita strumpor vid nymundering 1710.

Höglund nämner bara att det nyuppsatta regementet hade "gamla karpuser, blå kappor och rockar".

Färg på hattgalon okänd.

Västgöta-Dals regemente


1694-1708


1708-1713


1714


1714-
Färg på knappar okänd.

Utöver galonen i blått-vitt-gult ska karpusen även ha haft sju små knappar (Bellander sidan 206). Halsduken var randig fram till 1708 då den blev vit.

Tillfällig uniform för det nyuppsatta regementet. Huvudbonad samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Dessutom en grå pajrock (istället för kappa).

Skaraborgs regemente


1700-1701


1701-1709


1712-1716


1719-

Karpusen hade en tofs vilket kanske innebar att den hade en luva.

Rekryter hade 1708 vita hattgaloner och brokiga halsdukar (Bengt Nilsson). Det nyuppsatta regementet hade 1710 en grå vadmalsmundering.

Färgen på kappans foder och krage (utöver den vitas galonen) nämns inte.

Grå eller vita strumpor. Två kompanier hade blå västar och byxor. 1717 var regementets byxor och västar gula.

Närke-Värmlands regemente
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida)


1691-1704
Narva, Düna, Kliszow


1705-1706
Fraustadt


1707-1709
Malatitze, Poltava


1710-1713
Gadebusch

Närke-Värmlands regemente var i praktiken delat i två delar under kriget. Ett fältregemente bestående av sex kompanier (988 man) som redovisas ovan och fyra kompanier (686 man) som stannade hemma för att vakta norska gränsen. Hemmakompanierna fick nya uniformer 1704 som de sedan bar under hela kriget. De skiljde sig från fältregementet genom att ha blåröda karpuser och blå byxor. Efter 1713 gick fältkompanierna länge utan uniformer men fick sedan ut likadana som tidigare, fast med hatt istället för karpus samt väst och byxor av rött kläde istället för skinn.

Västmanlands regemente


1700-1706
 


1707-1709


1709-1718


1718-

Byxor och västar av kläde (okänd färg) hade tillverkats i Sachsen och därför skickades en sändning skinnvästar och skinnbyxor tillbaka till Sverige. Även svarta karpuser med blå uppslag och gult foder som hade beställts 1706 skickades tillbaka.

Färg på hattgalonen okänd.
De delar av regementet som återuppsattes efter Tönningen hade grå vadmalsrockar.

Färg på knappar okänd.

Dalregementet


1691-1701


1701-1707


1707-1709


1710-

Höglund uppger att de hade kappor 1700 men enligt Björn Asker delades de ut först 1701.

 

Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707. Varken hattgalon eller byxor nämns men både 1704 och 1710 hade Dalregementet byxor av skinn såväl som av gult kläde.

Hattgalon och knappfärg nämns inte. Hade (grå) pajrockar 1710 och blå kappor 1718. Byxor av både gult kläde och av skinn 1718, samma sak för både byxor och väst 1710.

Hälsinge regemente


1695-?


?-1709


1715


1716-

Karpusen ska ha haft gult foder 1701-1702, övriga tillfällen anges den bara som blå utan att nämna fodret även om foderfärg anges för rocken.

Fick blå kappor 1702. Väst- och knappfärg nämns inte. Det nyuppsatta regementets uniformer 1710 är okända.

Endast släpmundering. Hattgalon samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Större delen av regementet gick i släpmundering redan under Stenbocks fälttåg 1712.

Knappfärgen okänd. Hade även grå strumpor.

Jämtlands dragonregemente
(Delvis beridet under kriget)


1683-1708


1709-1721

Färg på knappar, väst och byxor okänd. Hade även (grå) pajrock med uppslag och foder i gult.

Mässingknappar 1710 enligt Anders Larsson. Hade både pajrockar och kappor under det norska fälttåget 1718-19. Gick troligen i vadmalsrockar efter fälttåget.

Västerbottens regemente


1694-?


?-1709


Juni 1712


1712-1725

Uniformsuppgifterna här är från 1694, men 633 karpuser (utseende ej beskrivet) levererades i november 1706 enligt Bengt Nilsson.

Halsduken var 1694 vit med blå ränder och knöts med ett svart band. 1702 var den blå med vita ränder (inget band).

Huvudbonad, strumpor och knappfärg okänd. Färger på vadmalsrocken nämns inte heller men de hade även en grå pajrock med vita uppslag och krage. Ska ha varit välklädda i Reval 1710.

Knappfärg okänd. Hade även blå kappa.

Upplands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1719, inkluderade även Dalarna och Västmanland)


1701


1703


1705-1708


1718

Enda beskrivningen är "Bara waldmars rockar", men jag gissar att alla svenska tremänningar fick ut samma uniformer när de sattes upp 1700. Bataljonen som ingick i huvudarmén fick röda sachsiska rockar efter slaget vid Kliszow.

Färgen på strumpor och knappar nämns inte. Hade även grå pajrock med gult foder och uppslag. Blå byxor 1704.

Hade både byxor av skinn och blått kläde Väst och färgen på karpusens uppslag nämns inte.

Hattgalon och knappar nämns inte.

Östgöta-Södermanlands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1703 och 1712-1721, tillfälligt upplöst 1714)


1701


1713


1718

Hattgalon och knappfärg samt kant/litzer vid ficklocken nämns inte  Bataljonen som ingick i huvudarmén fick röda sachsiska rockar efter slaget vid Kliszow.

Nämns bara att de hade hatt, grå vadmalsrock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 ska de ha varit munderade i gamla släpekläder, vilket bör ha varit samma uniform.

Smålands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och återuppsatt 1712)


1704


1714


1718/1719

Hade byxor av skinn eller blått kläde. Blå och svarta halsdukar. Västen nämns inte.

Nämns inga detaljer men de var: "Övermåttan illa med beklädning äro försedda, så att de med vinterns infallande omöjligt kunna bliva conserverade!"

Hattgalon och knappar samt kappans foder och krage nämns inte. Hade även svarta stibletter (damasker).

Västgöta tremänningsregemente


1701


1710,1713, 1715


1718


1720

Nämns bara att de hade hatt, grå pajrock med blå och gula litzer, grå vadmalsrock med blå ärmuppslag och litzer. Jämför dock övriga svenska tremänningar eftersom jag tror alla fick ut samma uniformer när de sattes upp 1700.

Enda som nämns är: 1710/173 hatt, pajrock, blå rock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 nya blå rockar med tennknappar, gult foder och uppslag.

Enda som nämns är att livrock och byxor var av grå vadmal.

 

Närke-Värmlands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1720, det första regementet inkluderade även utskrivna soldater från Bergsslagen)


1700


1705-1708


1714/1715


1718/1719

Tremänningarna hade hatt med blå och gul galon, grå vadmalsrock med tennknappar, blå uppslag och kant. Bergslagsknektarna hade grå pajrock och blå rock med gult foder och uppslag samt skinnväst, skinnbyxor och ullstrumpor.

Knappfärg och väst okänd. Färgen på karpusens uppslag nämns inte.

Ny uniform som ersatte tidigare "grå wallmarskläder".

Nämns bara: Nya blå rockar. gula västar, skinnbyxor, skor, handskar, halsdukar och vita ullstrumpor.

Övriga männingsregementen


Hälsinge-Gästrike tre- & femmänningar
1717-1719


Västgöta fyr- & femmänningar
1703/1704


Smålands (och Östgöta) femmänningar
17
10-1719


Upplands femmänningar
17
10-1719

Hade hornknappar. Väst samt kappans foder och krage nämns inte. Hade till och med 1716 hatt, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och skinnbyxor.

Grå pajrock med gula och blå litzer, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och skinnbyxor. 1711 delades hattar samt vita och grå strumpor ut. 1713/1714 fick de blå rockar med gult foder och uppslag.

Hade skinnbyxor 1708 (västen nämndes inte då).

Höglund skriver att de hade gul hattgalon 1710 och fick identisk mundering 1713, men Anders Larsson uppger att de 1713 hade "gula snören omkring med blått i" på hatten.

Västerbottens tremänningars uniformer är helt okända. Den första uppsättningen överfördes till Livland 1702 och förenades med moderregementet. Den andra uppsättningen överfördes till Finland, men vad som hände med den därefter är okänt.

Även om det endast var Närke-Värmlands tremänningar som uttryckligen fick sådana år 1700, och senare kanske även Upplands femmänningar, så misstänker jag att det var standard att männingsförbanden hade blågula galoner på sina hattar.

Sammansatta regementen


Per Banérs regemente
1709-1710


H. G. Buddenbrocks regemente
1709-1710


Wrangels regemente
1713-1715

Bestod av 879 skåningar, 70 man från Jönköping, 77 man från Kronoberg och 95 man från Kalmar

Bestod av 455 hallänningar och Närke-Värmlands tremänningar, 101 upplänningar, 90 västgötar, 87 östgötar, 63 man från Närke-Värmlands regemente, 80 västmanlänningar, 60 sörmlänningar och 154 västerbottningar

Bestod av 78 sörmlänningar, 141 västmanlänningar, 139 älvsborgare, 172 dalkarlar, 70 man från Västgöta-Dal, 183 från Hälsinge regemente, 83 från Närke-Värmland och 85 östgötar.

Dessa regementen bildades genom sammanslagningar av kontingenter av soldater som hade blivit separerade från sina förband. Soldaterna som ingick i dessa regementen hade troligen inte några enhetliga uniformer utan var istället klädda i släpmunderingar eller sina moderregementens uniformer.

I Riga bildades två sådana regementen i oktober 1709 av rekryter som inte hade kunnat ansluta sig till sina regementen i huvudarmén samt av soldater som flytt till Riga efter slaget vid Ljesna. Dessa regementen upplöstes sedan när allt nationalsvenskt manskap sändes tillbaka till Sverige 1710.

I Wismar bildades 1713 ett sammansatt regemente av manskap som av olika anledningar hade lämnats kvar där av Magnus Stenbock när denne tågade mot Tönningen (främst soldater som hade blivit sårade i slaget vid Gadebusch). Regementet leddes först av Henrik Klingstedt men tycks under hösten 1714 ha blivit två självständiga bataljoner under befäl av överstelöjtnanterna Wrangel och Numers. Från och med juni 1715 nämns inte Numers längre utan allt manskap var under Wrangels befäl.

Estländska lantregementen


Harrien
17
04-1706


Harrien
1707-1710


Wierland
1701


Jerwen
17
04-1706

Hattgalonens färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret för den grå uniformen).

 Enligt Höglund var rocken blå med gult foder och uppslag år 1702 då de dessutom hade hatt och skinnbyxor. Höglund nämner dock inte någon grå uniform 1704-1706 medan Kalle Kroon inte nämner någon blå uniform före 1707.

Strumpor, knappar och färgen på hattgalonen nämns inte.

Hattgalonens färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret).

Uniformen för Wieks lantregemente, som existerade 1701-1704, är helt okänd.

Livländska lantbataljoner


Oberphalen
Dorpat
Nüggen
Sagnitz
Walk
Wolmar
Treyden
Kokenhusen
Marienburg


Pernau (1701)
&
Fellin (1701)

Väst, byxor och strumpor nämns inte. Dessa bataljoner ska enligt Kalle Kroon ha haft både grå och vita vadmalsrockar då det inte fanns tillräckligt med grått tyg.


Wenden (1702)
&
Tirsen (1702)

Västen nämns inte.


Ösel
17
04-1708

Tyska lantregementen

Bremen
1710-1712

Anklam
1710-1715

Stettin
1710-1715

Rügen
1710-1715

Danska källor ska ha beskrivit tillfångatagna soldater från dessa regementen som klädda i simpla bondekläder. Eftersom det inte finns några belägg på att uniformer hade delats ut till dem är det troligt att de aldrig hade några.

Svenska utskrivna regementen

Bergsregementet
1705-1722

Östra Skånska
1711-1721

Västra Skånska
1711-1721

Halland
1711-1721
Hattgalons färg nämns inte. Svarta halsdukar delades ut 1719.

Slogs samman med en annan bergsbataljon 1705 som hade blå byxor (väst och strumpor nämns inte). Båda bataljonerna behöll sina gamla uniformer kriget ut

Färg på hattgalon, knappar och halsduk nämns inte. Hade pajrock.

Färg på hattgalon och knappar nämns inte. Trumslagare och profoss hade dock tennknappar.

Färg på hattgalon och halsduk nämns inte.

Livgardet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida)


1695-1704


1704-1707


1707-1709


1710- 1718

Västens färg är okänd

Väst okänd. Galonerna är min tolkning av källornas "guld, silver i silke".

 

Hattgalon nämns inte medan kappkragens bara uppges ha "silkesgalon". Min gissning är att guld och silver har ersatts av gul och vit tråd av besparingsskäl.

Övriga svenska värvade regementen
Svenska Livregementet
1702-1709

Hattgalon och väst nämns inte men hade dessa färger före 1702.
Tyska livregementet
1698/1701, 1702 och 1703

Västen nämns inte.
Malmö garnisonsregemente
1696 och 1702
Grenadjärbataljonen
1716-1719
Färg på hattgalon och knappar nämns ej. Hade även vita strumpor.
Tyska värvade regementen

Riksänkedrottningens livregemente till fot
1695 och 1702

Pommerska regementet
1698 och 1702

Stralsunds garnisonsregemente
1702 och 1703

Västen nämns inte. Garnisonsförband i Stettin med flera orter

Västen nämns inte. Enligt Höglund hade de sannolikt samma mundering 1710 som då var i gott skick.

Västen nämns inte och inte heller färgen på kappans foder och krage utöver den vita galonen. Uniformsfärgen anges vara "Hoch Orange" vilken enligt Höglund var närmast cinnoberröd.


Wismars guvernörsregemente
1699

Wismars guvernörsregemente
1713

Wismars garnisonsregemente
1703 och 1706

Wismars garnisonsregemente
1713

Hattgalon, kappa, knappar och uppslagsfärg nämns inte, men de hade dessa färger 1704 (då byxorna var av skinn och västen okänd)

Västen nämns inte

Färg på hattgalon, knappar och strumpor nämns inte, men de fick 1713 troligen samma färger som guvernörsregementet.


Bremiska regementet
1702-?


Stades garnisonsregemente
1695


Stades garnisonsregemente
17
04-1712

Västen nämns inte. Knapphålen nämns inte heller men jag gissar att de var vita.

Hade även damasker. Färg på hattgalonen och kappans krage okänd, Knapphålen nämns inte heller men profossen hade vita knapphål och en hatt med röd och vit galon.


Elbings garnisonsregemente
17
06-1715


Breitholtz regemente
1706-1709


Rhenländska regementet
1712-1715

Västen nämns inte. Tennknappar enligt Lars-Eric Höglund, mässingknappar enligt Anders Larsson.

Sattes upp i Pommern och bestod av 524 tyskar, 521 fransmän, 39 nederländare, 66 britter & irländare, 23 schweizare, 6 spanjorer & portugiser, 19 östeuropéer, 25 skandinaver & balter.

Ett regemente som hade varit i brittisk tjänst och som 1712 överfördes till den svenska armén. Upplöstes när Stralsund kapitulerade 1715.

Baltiska värvade regementen


Rigas guvernörsregemente
1694


Rigas garnisonsregemente
1699


Skyttes regemente
1703


Narvas garnisonsregemente
1694

Korpraler anges knapphål sömmade i rött så troligen hade resten av manskapet inte det. Fick en ny mundering 1701 som var likadan förutom blå västar med knapphål sömmade i rött för korpraler.

Hade 1698 även blå karpus, blå byxor och grå strumpor. Fick en ny mundering 1701 som var identisk med den från 1698.

Hattgalon, knappfärg och väst okänd. Fick hattar med silvergalon 1699 och hade mässingknappar 1698 (då byxor och hattgalon var gul)

Hade även hatt med blå galon.


Stackelbergs regemente
1703


Grenadjärkompaniet i
de la Gardies regemente
?-1704


De la Gardies regemente
 ca 1707


Liewens regemente
1703-1708

Västen nämns inte

Endast mössan är känd.
De la Gardies regemente hade egentligen gul distinktionsfärg men grenadjärkompaniet lär ha ingått i Narvas garnison och kan då ha fått uniformer med samma färger som dess garnisonsregemente.

Väst och byxor nämns inte men byxorna var blå 1705. Tofsen på karpusen kan kanske innebära att den hade en luva i likhet med dess grenadjärmössa som togs av ryssarna 1704.

Hattgalon och väst nämns inte. Var troligen klätt i grå vadmal före 1703.


Zöges bataljon
1700-1704


Nieroths regemente
1701-1710


Mellins regemente
1703


Mellins regemente
1706

Hade även blå redgarnsstrumpor

Väst nämns inte.

Hattgalon och väst nämns inte.


Mengdens regemente
1704-1710


Schwengelns regemente
1703-1710


Becherns regemente
1704-1710


Stabsmajoren i Revals bataljon
1708

Uppslag, foder och väst nämns inte.

Färg på hattgalon och väst nämns inte. Enligt Kalle Kroon hade de tennknappar och ena bataljonen hade grå strumpor istället för gula.

Hattgalon och väst nämns inte

Väst nämns inte

 Värvade krigsfångar


Bayerska, Franska och Schweiziska
1706-1706

Tre förband som bestod av krigsfångar tagna i slaget vid Fraustadt. Uniformsfärgerna ska ha varit blå, röda och aurora (= orange). Men det framgår inte vilket förband som hade vilken färg.

Stöhrs bataljon
1710-1712

Okänd uniform


Sachsiska regementet
1707-1720
&
Boijes bataljon
1707-1709

Färg på hattgalon nämns inte.


Straelborns bataljon
1707-1710
&
Seulenborgs bataljon
1707-1709

Karpusens foder nämns inte.

När stora nordiska kriget började skulle artilleriet ha grå rockar med blå uppslag, men under krigets gång skedde en övergång till helblå rockar. Redan 1698 hade Artilleriregementets överste begärt att artilleristerna skulle ha blå rockar i likhet med resten av armén, men han fick avslag från kungen. Trots det finns det tidiga belägg på blå rockar från Dalarö (1702), Narva (1703, med grå strumpor), Dorpat & Pernau (1704, med grå strumpor), Vaxholm (1704, med gula uppslag och vita strumpor) och Landskrona & Varberg (1709). Från och med 1711 är rockarna alltid blå.

Under övergångsperioden finns det belägg på grå rockar för artillerifältstaten i Livland och Kurland (1702), Bremen-Verden (1703), Jönköping (1707 & 1708) och Stenbocks armé (1709).

När färgen på hattgalonen nämns är den alltid gul för gråklätt artillerimanskap: Riga & Kobron (1697), Livland & Kurland (1702) och Jönköping (1707 & 1708). Artillerikonstaplarna i Bremen-Verden hade guldgaloner 1703. Likaså tycks de gråklädda artilleristerna alltid ha mässingknappar, skinnbyxor, skinnväst och blå strumpor när dessa detaljer nämns.

För de blåklädda artilleristerna finns det tre belägg på hattgalonernas färg och varje gång var den vit (Finland 1711, Wismar 1715 och Karlshamn 1717). En gång nämns knapparna och då var de av tenn (Wismar 1715). Väst, byxor och strumpor var genomgående blå från och med 1711 men dessförinnan fanns det flera undantag.

Se även de finska regementenas uniformer och kavalleriregementenas uniformer

Referenser

Asker, Björn. Om svenska fotfolkets nybeklädnad (artikel i MAM 40). Stockholm (1983).
Asker, Björn. Upplands regemente och Karl XI:s uniformsreformer
(artikel i MAM 39). Stockholm (1981).
Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund (2022).
Schreber von Schreeb, Tore. Lifgardets beklädnad och beväpning från Christina till Carl XII (artikel i MAM 7). (1945).
Wernstedt, Folke. Kungl. Svea livgardes historia, band IV. Stockholm (1954).

Uppgifterna från Kalle Kroon kommer från ett mejl som han har skickat till mig, men innehållet i mejlet är publicerat på min blogg.