Teckningar från 1728 av Worgewitz som föreställer en dansk och en norsk artillerist.

Danmark-Norges artilleri fick sin första fasta organisation 1684 och blev då indelat i tre kårer (Danska, Holsteinska och Norska artillerikåren). Men artilleri har förstås existerat i Danmark-Norge långt tidigare än så och på den här sidan redovisas dess uniformer och organisation under tidsperioden 1670-1730. Denna period täcker in skånska kriget 1675-1679 och stora nordiska kriget 1700 & 1709-1720 som båda utkämpades mot Sverige.

Den här sidan täcker bara in uniformsuppgifter som är specifika för just artilleriet. En artillerists uniform skiljde sig i princip inte från infanteriet så när det gäller detaljer om hur uniformsplaggen var utformade så hänvisar jag till min sida om infanteriets uniformer.

Allmänt om artilleriuniformer

Artillerister var beväpnade med värja som i början bars med axelgehäng, men som 1703 ersattes med livgehäng. Båda var gjorda av av ljust skinn.

Fram till 1709 hade alla tre artillerikårer separata uniformer. Men även efter 1709 fanns det variationer mellan kårerna eftersom de officiellt påbjudna uniformerna inte alltid blev dem som delades ut. Se de separata uniformsredovisningarna för varje artillerikår för att se vilka uniformer som är belagda i källorna.

1709 beslutade kungen att alla tre artillerikårer skulle ha samma uniform som skulle bestå av en röd syrtut med blå distinktionsfärg och en blå livrock med röd distinktionsfärg. Exakt vad som menas med syrtut och livrock vid den här tiden är oklart eftersom de egentligen syftar på samma klädesplagg, den vanliga uniformsrocken. Syrtuten är bara ett nyare franskt ord som hade börjat användas vid den här tiden. Det är möjligt att syrtuten syftar på en överrock som skulle användas vid dåligt väder ("regnrock") och som nyligen hade ersatt den ärmlösa kassocken i den danska armén. I så fall är det samma färgkombination som i den uniform som delades ut till Holsteinska artillerikåren 1701. Det är också möjligt att ordet livrock denna gång avsåg västen, även kallad "kamisol", som bars under den vanliga rocken (jämför engelskans "waistcoat").

Uniformsförordningen från 1711 bestämde att hela armén skulle ha röda rockar och att artilleriets distinktionsfärg skulle vara violett. Här verkar det dock vara osäkert i vilken utsträckning som uniformer med violett färg faktiskt blev utdelade. I Daniel Schorrs artikel (sid 34) nämns det att att Danska och Holsteinska kåren troligen hade blå färg istället eftersom det redan fanns blått kläde tillgängligt och att detta eventuellt gällde även för Norska kåren. Karsten Skjold Peterson har gett olika bud för Danska kåren i sina böcker. 2005 uppgav han att de 1711-1716 hade violetta uppslag, men mörkblå benkläder (byxor & strumpor). 2014 hade han dock ändrat detta till att uppslag, benkläder och väst var mörkblå 1710-1716..

Från och med 1716 års uniformsförändring var det dock definitivt mörkblått som var artilleriets distinktionsfärg. Förordningen stadgade också att de skulle ha mässingsknappar samt i likhet med resten av armén ha röda benkläder. Worgewitz teckningar från 1728 som syns längst upp avbildar just denna uniformsmodell. En annan intressant skillnad mellan kårerna, som bara finns i en serie planscher av Zimmer från 1730, är antalet knappar på den dubbelknäppta rocken: Danska kåren hade 2x10 knappar, Holsteinska kåren hade 2x11 och Norska kåren 2x9 knappar.

Jag har bara två uppgifter om vilken färg kanonlavetterna hade. Enligt Daniel Schorr (sid 34), som bara skrev om den norska armén under stora nordiska kriget, var  lavetterna röda med gulmålade metallbeslag. Denna färgkombination nämns även i artikeln om danska armén i skånska kriget av Hasselager/Snorrason (sid 49).

Skånska kriget

De danska artillerikårerna bildades inte förrän 1684 men det fanns förstås även artilleri under skånska kriget och de hade då följande uniformer:

1675 – april/maj 1676 & hösten 1678 – 1679	Maj/juni 1676 – hösten 1678	Fästningsartilleri hösten 1678 – 1679
Grön rock med uppslag och foder i gult. Möjligen tennknappar 1675-1676, men mässingsknappar 1678-1679.	Grå rock med uppslag och foder i rött samt tennknappar. Troligen fortfarande ett märke på ärmen. Röd krage omnämns för kuskar.	Möjligen grå rockar med gröna uppslag och tennknappar. Detta kan även ha varit den uniform som kuskarna bar i fältartilleriet.

Eftersom artilleriet ansågs vara ett "kungligt regemente" hade artilleriuniformen i början av kriget troligen ett C5 eller en krona i gult uppe på den vänstra ärmen. Det är mer osäkert ifall detta gällde i slutet av kriget.

I början av kriget överfördes manskap från Nya sydjylländska infanteriregementet till artilleriet för att tjänstgöra som kuskar och de bar röda rockar med blå uppslag och tennknappar.

Det danska artilleriet är avbildat i tre målningar av Claus Møinichen som utfördes 1686-1688 och som föreställer belägringarna av Wismar hösten 1675 och Landskrona sommaren 1676. Uniformerna i dessa avviker från dem som beskrivs i arkivkällorna. Istället för gröna uniformer har Møinichen avbildat artillerister klädda i blå rockar med blå uppslag (och ljusgrå eller vita hattar) vid belägringen av Wismar. I målningarna som föreställer Landskronas belägring har han avbildat artilleristerna i helgrå rockar utan röda uppslag (och med svarta hattar). Strumporna är i samtliga målningar vita eller grå.

Detalj från en målning föreställande belägringen av Wismar som pågick från 6 november till 13 december 1675

Detalj från en målning föreställande belägringen av Landskrona som pågick från 5 juli till 3 augusti 1676

Detalj från en annan målning som föreställer samma belägring av Landskrona

Organisation

Det danska artilleriet som endast räknade 250 man år 1670 (norska artilleriet redovisas separat längre ned), utökades kraftigt vid krigsutbrottet. För första gången organiserades nu ett självständigt fältartilleri. Det kom att bestå av en stab på 19 man och fyra kompanier med 111 man. I detta ingick 58 kanoner med kalibrerna 12, 10 och 3 pund. Dessutom hade varje infanteribataljon två trepundiga kanoner. Den 14 mars 1676 ägde en omorganisation av fältartilleriet rum. Staben bestod fortfarande av 19 man, men kompanierna hade därefter följande sammansättning:

* = 18 kan vara en felskrivning av Hasselager/Snorrason,. Hantlangarna var normalt dubbelt så många som konstaplarna.

En tolvpundig kanon (eller en 50-pundig mörsare) hade en besättning på två konstaplar och fyra hantlangare.
En sexpundig kanon (eller en 25-pundig mörsare) hade en besättning på två konstaplar och två hantlangare.
En trepundig kanon hade en besättning på en konstapel och två hantlangare (för att flytta kanonen krävdes tre hästar).

Under krigets gång utökades artilleriets personalstyrka och bland annat infördes ett pionjärkompani 1677.

Efter krigsslutet upplöstes fältartilleriet och resten av artilleriet (593 man) organiserades så att 118 man fanns i Köpenhamns arsenal, 258 man i de övriga danska fästningarna, 150 i de holsteinska fästningarna samt Glückstadts arsenal och 67 i de oldenburgska fästningarna. Därefter i samband med krigsrustningar 1683-1684 utökades personalen igen och blev då uppdelad i tre självständiga artillerikårer: Danska, Holsteinska och Norska artillerikåren.

Danska artillerikåren

1691-1695	1710-1716	1716-1742
Violett rock med uppslag och foder i grönt samt gröna benkläder (byxor och strumpor).	Röd rock med mörkblå uppslag och åtminstone från 1711 gula knappar. Mörkblå väst och benkläder.	Röd rock med mörkblå uppslag och foder samt gula knappar, mörkblå väst och röda benkläder. Knapphålen var åtminstone från 1728 mörkblå.

Det ovanstående är de uniformsuppgifter som Karsten Skjold Peterson har sin bok från 2014. Enligt Lars-Eric Höglund hade det danska artilleriet 1683 violetta (violblå?) rockar med uppslag och foder i rött. År 1700 hade de enligt honom blå rock med rött.

Organisation 1684

När Danska artillerikåren bildades fick den en organisation som bestod dels av en stab och ett tyghus- & hantverkarkompani (tillsammans 131 man) och dels av sex artillerikompanier som hade 40 man vardera. Varje kompani hade tre officerare (kapten, löjtnant och styckjunkare). Allt som allt hade kåren en styrka på 371 man.

Ett bombardjärkompani sattes upp 1686 för att betjäna mörsare, men det blev inte långlivat. Ytterligare organisationsförändringar ägde uppenbarligen rum eftersom kåren hade nedanstående organisation år 1699 (för enkelhetens skull har jag avstått från att översätta de danska titlarna). Möjligen skedde förändringar vid nyårstid 1699 eftersom Norska artillerikåren reducerades då. I samband med krigsrustningar 1699-1700 skedde sedan utökningar av kåren som behölls efter freden i Traventhal 1700.

Organisation 1699

Chef: Generalmajor Laurids Munk (död 1702) tillika chef för Tøjhuskompaniet.

Vintern 1708-1709 hade artillerikompanierna utökats med 3 underofficerare, 2 underfyrverkare, 10 konstaplar och 20 hantlangare.

När kriget bröt ut 1709 avdelades tre danska kompanier till fältarmén. Dessa förstärktes med 12 man från vardera hemmavarande kompani. Dessutom fick fältkompanierna vardera en extra löjtnant och trumslagare.

Holsteinska artillerikåren

När den danska armén var ute på fälttåg kom det mesta av fältartilleriet från den holsteinska kåren.

Organisation 1684

När Holsteinska artillerikåren bildades fick den en organisation som bestod dels av en stab och ett tyghus- & hantverkarkompani (tillsammans 42 man) och dels sex artillerikompanier som hade 69 man vardera. Varje kompani hade fyra officerare (1 kapten, 2 löjtnanter och 1 styckjunkare), fyra underofficerare och en trumslagare. Allt som allt hade kåren en styrka på 456 man.

1689 blev två artillerikompanier i Oldenburg med 50 man vardera underställd den holsteinska kåren. Ytterligare organisationsförändringar ägde uppenbarligen rum eftersom kåren hade nedanstående organisation år 1699 (för enkelhetens skull har jag avstått från att översätta de danska titlarna):

Organisation 1699
(459 man fördelade på stab, 8 kompanier och 2 detachementet med generalmajor Andreas Harboe som chef)

Även den holsteinska artillerikåren hade (med undantag för Oldenburgs) fått sina artillerikompanier utökade vintern 1708-1709.

När kriget bröt ut 1709 avdelades tre holsteinska kompanier till fältarmén. Dessa förstärktes med 12 man från vardera hemmavarande kompani. Dessutom fick fältkompanierna vardera en extra löjtnant och trumslagare.

Norska artillerikåren

I en teckning av Worgewitz från 1728 (som finns längst upp på den här sidan) har det norska artilleriet fortfarande samma uniform som 1720. Men knappfärgen är vit trots att hattgalonen är gul (dessa färger brukar matcha varandra vid denna tid). Worgewitz teckningar innehåller dock många tveksamheter så man ska ta dem med en nypa salt.

Daniel Schorr nämner också att trosspersonalen år 1713 hade grå vadmalsrockar med röda uppslag och mässingknappar.

Organisation före 1699

Det norska artilleriet som 1670 hade bestått av 81 man fick 1680 en fastställd styrka på 202 man, fördelade på två kompanier à 100 man och en stab bestående av en major och en mönsterskrivare. Organisationen ändrades senare till sju kompanier med olika storlekar (ett kompani för varje fästning) och den totala styrkan utökades till 302 man. Vid nyåret 1699 reducerades det norska artilleriet med 42 man så att det fick nedanstående organisation:

Organisation 1699
(260 man fördelade på 7 kompanier)

Läs även om norska arméns uniformer.

Referenser

Hasselager Olaf – Snorrason, Torstein. Danish Uniforms, Colours and Standards 1675-1679. (2000) *
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Notes on the Norwegian Army 1700-1720. (2008) *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn. (2014)
Tuxen, A. P. – With-Seidelin C. L. Bidrag til den store nordiske krigs historie. Köpenhamn (1899-1934)

* = artikel som ingick i den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com