Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Fanor & standar
 

 




 

 
 

 


 
 



 

Örjan Martinsson


Lantdragoner avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal (se närbilder längst ned på denna sida).

  Värvat kavalleri Dragoner (värvade och utskrivna)
1  Livgardet till häst 4  Württembergska 1  Livdragonregementet
2  Livregementet till häst 5  "Ungerska" 2  Holsteinska
3  Holsteinska 6  Brockdorffs 3  "Ungerska"
  Nationellt kavalleri ("indelt") 4  Württemberg-Oels
1  Första själländska 6  Första jylländska 1  Själland-Fynska lantdragonerna *
2  Andra själländska 7  Andra jylländska 2  Jylländska lantdragonerna *
3  Tredje själländska 8  Tredje jylländska 3  Östsjälländska lantdragonerna
4  Första fynska 9  Fjärde jylländska 4  Västsjälländska lantdragonerna
5  Andra fynska 10  Femte jylländska 5  Jylland-Fynska lantdragonernaa

 * = omvandlade till värvat kavalleri 1710-11

Det danska kavalleriet hade samma snitt och färger på sina rockar som infanteriet. Men utöver rocken hade kavalleristen även ett kyller av älgskinn och det var detta plagg som de vanligen bar under strid. Från och med 1707 bar de även ett svart harnesk som dock endast täckte framsidan. Livgardet och Första jylländska hade burit harnesk även innan 1707. En annan skillnad från infanteriet var att kavalleriofficerare fram till 1708 (då detta förbjöds) hade omvända färger på sina rockar jämfört med manskapet. Om manskapet till exempel hade röda rockar med blå uppslag hade officerarna blå rockar med röda uppslag.

Kavalleristernas västar och byxor var normalt av ljust skinn. Hattarna hade silvergaloner och var förstärkta med en kalott av järn som var insydd i kullen för att skydda huvudet. När armén gick över till röda rockar 1711 beslutades det även att schabraken skulle vara röda med kanter i samma färg som rockarnas foder.

Officerare hade som värdighetstecken en livbindel samt silver- och guldgaloner på hatten, schabraket och remtyget. Till skillnad från manskapet var de inte beväpnade med karbiner.

Dragonerna räknades som beridet infanteri och hade därför varken kyller, harnesk eller en kalott i hatten. Däremot hade de grenadjärer i sina led som kunde ha särskilda grenadjärmössor.

Livgardet till häst
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)

1686-

-1707

1708-1710 1710-1721

Livregementet till häst


1699

1701-1714


1714-1722


Kyller

Röd rock med gult foder och gula uppslag.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och hade röda rockar vid återkomsten till Danmark 1714.

Röd rock med gult foder och gula uppslag.

Harnesk prydda med kungens krönta monogram delades ut 1709.

Före 1699 hade Livregementet grå rockar med rött foder. 1710 fick underofficerarna rockar kantade med silvergaloner.

Första själländska


1695 & 1700


1709


Kyller före m/1711


m/1711 & m/1716

1695 ljusgrå rock med foder och uppslag i karmosinrött. Drabanten Olof Stiernhöök skrev den 19 augusti 1700 i sin dagbok att regementet hade rockar som var "hwita med rött foder".

Postmästaren Carsten Olofsson i Malmö skrev den 10 december 1709 att regementet hade "vita rockar och kappor, samt röda uppslag och kragar".

Röd rock med svarta uppslag och svart foder.

Andra själländska


1701-1714
1695
Grå rock med foder och uppslag i purpur.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Tredje själländska
(Andra själländska från 1714)


1695 & 1700


1709-1712 ?


Kyller före m/1711


m/1711 & m/1716

1695 ljusgrå rock med foder och uppslag i himmelsblått. Drabanten Olof Stiernhöök skrev den 19 augusti 1700 i sin dagbok att regementet hade rockar som var "hwita med blått foder".

Röd rock med gult foder samt gula och svarta uppslag.

Första jylländska


1695


1702


m/1711


m/1716

Ljusgrå rock med gräsgrönt foder och uppslag. Hade 1702 hatt med bred silvergalon och svart kokard.

Hjälm (även hatt) och kyller med uppslag av skinn broderade med guld. Gula standar delades ut 1706 vilket kan tyda på att den gröna färgen från 1695 inte längre var regementsfärg.

Röd rock med uppslag och foder i feuille morte. Uppslagen skulle även ha en vit rand.

Regementsfärgen ändras till gul. Olika bud om hur den vita randen ska placeras. Bilden följer planschen från 1716 men Daniel Schorr har randen  längs mitten. En annan plansch från 1730 har två ränder på uppslagen.

Regementet hade tjänstgjort i utländska hjälpkårer 1692-1699 och fick vid hemkomsten särskilt tillstånd att även i fortsättningen bära full kyrass som de hade skaffat under denna tid. Det vill säga harnesk som även täckte ryggen samt hjälmar och kanske även skydd på armar och ben. Fram till åtminstone det skånska fälttåget 1709-1710 tycks regementet ha utmärkt sig genom att ha extra mycket kroppspansar av döma av ögonvittnesrapporter. Den engelske envoyén Vrigny var med när regementet mönstrades den 21 juni 1702 och beskrev det på följande sätt:

Den 21:a mönstrade kungen det kyrassiärregemente som tillhörde överste Legard på en stor slätt där Koldings största kulle ligger. Regementet anses vara det vackraste i Danmark och återvände hem från Ungern för två år sedan. Där deltog regementet i 9 fälttåg utan uppehåll.  Regementet var klätt i harnesk ovanpå kyller. Skinnuppslag var broderade med guld, likaså handskarna. Hjälmar bars inte på grund av kylan. Istället bar ryttarna hattar med bred silvergalon och svart kokard. Jag såg några officershjälmar med vackra fjädrar. Dessa hjälmar bars av officerarnas tjänare. Det måste ha varit imponerande  var det klätt i kyller med harnesk. Kyllren uppges ha haft uppslag i skinn (ofärgade uppslag?) som var broderade med guld, vilket även handskarna var. Hjälmarna bars inte på grund av kylan och istället hade de hattar med silvergaloner och en svart kokard. Det måste ha varit imponerande när hela regementet bar sin utrustning och alla med hjälmar. Allt som allt är de sex kompanier med vardera 60 man, alla klädda i kyller med bröststycket fäst med remmar på baksidan. Alla remmar är utrustade med järnbeslag. Officerare och underofficerare bär ful kyrass. Alla hade stora mustascher. Hästarna hade alla olika färger förutom ett kompani där samtliga hästar var svarta. Som kännetecken hade underofficerarna silverbrodyr  medan officerarna hade guldbrodyr och fjädrar på hjälmen.

I spionrapporten från postmästaren Carsten Olofsson i Malmö den 10 december 1709 var Första jylländska det enda kavalleriregemente som han kallade för "ett kyrassiärregemente", Uniformen beskrevs bara som "vitt livré". Det var det enda regemente som han inte nämnde färgen uppslag och krage vilket han inte kallade något annat kavalleriregementen för.

Andra jylländska

1695 1701-1713 1714-1721

Ljusgrå rock med mörkblått foder och uppslag.

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med uppslag och foder i feuille morte.

Tredje jylländska

1695 1714-1716 1716-1721

Grå rock, uppslag och foder ljusbrunt enligt Skjold Petersen och feuille morte enligt Snorrason.

Röd rock med uppslag och foder i mörkgrönt. (enligt m//1711 skulle de egentligen ha blå regementsfärg och en aurorafärgad rand på uppslagen).

Röd rock med ljusblått foder och ljusblå uppslag med två aurorafärgade ränder (m/1716).

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget 1701-1713

Fjärde jylländska


1701-1714

1695

Grå rock med foder och uppslag färgat isabella.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Femte jylländska
(Fjärde jylländska från 1714)


1695


1701-1714

1714-1722

Grå rock med gult foder och gula uppslag.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med violett foder och violetta uppslag med vita "sløjfer".

Första fynska


1695


1705-1706


Kyller före m/1711

 


m/1711 & m/1716

Ljusgrå rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Röd rock med mörkgrönt foder. Uppslag och krage mörkgrönt med vit rand.

Andra fynska


1695

m/1711 & m/1716

1709

Ljusgrå rock med orange foder och uppslag

Enligt en svensk spionrapport: "vita rockar och kappor, blå uppslag och kragar"

Röd rock med grönt foder samt gröna och aurorafärgade uppslag.

I postmästaren från Malmös spionrapport från 1709 uppges det "Fynska regementet" ha haft blå uppslag, vilket är en färg som nämns i någon annan källa för Andra fynska eller något annat regemente från Fyn.. Grön färg var däremot en mycket vanlig färg bland såväl kavalleri- som infanteriregementen från Fyn. Eventuellt kan färgen ha varit grön från början men blivit blå som en följd av att det gula färgämnet i uniformen har blekts bort. Detta fenomen var ganska vanligt i äldre tid.

Det finns också olika bud om hur m/1711 och m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Holsteinska kyrassiärregementet
(Oldenburgska fram till 1702)

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1768.
1713-1765 Röd rock.
1722-? Ljusblå uppslag, ljusblått foder (till 1756) och ljusblå väst (till 1730).

Snorrason skriver att 1699 års förordning stadgar grå rockar med röda uppslag och att det i övrigt var som Livregementet. Den sista uppgiften är något oklar men jag tolkar det som att harnesk med kungens monogram blev utdelat 1709 och att de hade röda rockar vid återkomsten från Flandern.

Eftersom det var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 omfattades det inte av förordningen från 1711. Den från 1716 anger dock en röd rock med stålgrå uppslag och foder.

Württembergska kyrassiärregementet
(Namnet bars 1705-1717)

Chefer

1700

Cay Burchard Ahlefeldt-Eskildsmark
1705 Carl Rudolf von Württemberg-Neustadt
1717 Herman Schubart
 

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1765.
1713-1765 Röd rock.
1722-1730 Ljusgröna uppslag och ljusgrön väst.

Detta regemente sattes upp 1700 och var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 så det omfattas inte av förordningarna från 1699 och 1711. Lars-Eric Höglund nämner dock att rocken var ljusgrå och att dess regementsfärg eventuellt var mellanblått. Fast med tanke på regementets senare uniformsfärg kan det vara värt att återigen nämna att grön färg som utsätts för blekning kan framstå som blå ifall det gula färgämnet i det gröna tyget bleks mer än det blå färgämnet.

Förordningen från 1716 anger röd rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Torstein Snorrason berättar att en officer vid regementet med kornetts rang bar kyller med guld- och silvergaloner samt harnesk. Även schabraket hade guldgaloner. Men till skillnad från övriga officerare hade kornetterna ingen livbindel som värdighetstecken.

"Ungerska" kyrassiärregementet
(Fick namnet efter hemkomsten från österrikisk tjänst 1709. Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer)

1700-1713 Grå rock. Blå uppslag och foder 1709. Benkläder av gulaktigt skinn fram till 1767.
1713-1767 Röd rock.
1713-1716 Stålgrå uppslag och foder.
1716-? Gula uppslag med blå ränder. Fodret var antingen blått eller gult.
?-1722-? Paillegula uppslag med två ljusblå ränder, paillegul väst och 1722-1738 paillegult foder.

Enligt Torstein Snorrason lär värvningspatentet från 1701 ha stipulerat att regementet skulle ha gråvita rockar och kappor med blått foder och blå uppslag samt skinnvästar och skinnbyxor. Men värvningspatentet finns inte kvar i original utan dessa uppgifter kommer från en specifikation från 1709.

Lars-Eric Höglund skriver å andra sidan regementet hade "1709 röd rock med stålgrön krage". Denna uppgift kommer troligen från Vaupel och "stålgrönt" är hos honom en vanlig felskrivning för "stålgrått" som beror på att förläggarna hade svårt att läsa hans handstil. Årtalet verkar också vara en sammanblandning med det ovan nämnda värvningspatentet och förordningen från 1711 som stadgar att regementet skulle ha röda rockar med stålgrått foder och stålgrå uppslag med vitt längs knapparna.

Både Höglund och Schorr berättar att förordningen från 1716 föreskriver röd rock med blått foder och gula uppslag med blå rand. Fast Höglund nämner även att det finns andra uppgifter som säger att rocken hade gul krage och foder.

Brockdorffs kyrassiärregemente

Detta regementes har varken redovisats i Karsten Skjold Petersens eller Lars-Eric Höglunds bok.

Torstein Snorrason lämnar uppgifter om att regementet 1710 hade gråvit rock, skinnväst, skinnbyxor, kyrass samt den vanliga kavalleriutrustningen. Uppslagsfärgen nämns dock inte.

Enligt förordningen från 1711 skulle det ha röda rockar med violett foder och violetta uppslag med vitt längs knapparna.

Regementet upplöstes på grund av dåligt uppträdande under slaget vid Gadebusch 1712.

Livdragonregementet

1700-1701 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1797.
1702 Röd rock med vita uppslag och vitt foder.
1702-1713 Okänd uniform.
1713-1766 Röd rock med vita uppslag.
1720-1763 Vit väst.
1735-1774 Vitt foder och vita knappar.

Bilden till vänster föreställer det Holsteinska dragonregementet som drogs in 1701 och understacks Livdragonregementet. Enligt Lars-Eric Höglund hade detta regemente röda rockar med gröna uppslag och grönt foder.

Om livdragonerna skriver Höglund (utan att ange årtal) att de hade hattar med silvergalon och svart kokard. Deras rock var karmosinröd med vita uppslag och foder. Grenadjärerna hade pälsmössor med främre klappen broderad i silver.

Postmästaren i Malmö rapporterade 1709 att livdragonerna som han kallade för Rodstens dragonregemente hade röda rockar och kappor med vita uppslag och kragar. Även förordningarna från 1711 och 1716 bekräftar livdragonernas röda rockar med vita uppslag.

"Ungerska" dragonregementet
(Fick namnet efter hemkomsten från österrikisk tjänst 1709. Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer)

1700-? Blå uppslag och foder.
1709-1714 Grå rock med orangea uppslag och foder.

Detta var ursprungligen två dragonregementen under Rodstens och Juels befäl som hyrdes ut till Österrike 1701 och slogs 1703 samman till ett regemente efter de hade drabbats av stora förluster i norra Italien. Stred sedan i Ungern tills de återvände till Danmark 1709 och fick nya uniformer. Under tiden i utländsk tjänst fick de österrikisk utrustning (som de behöll även efter hemkomsten) och rekryteringen skedde på plats så att de nästan uteslutande bestod av ungrare och tyskar. Regementet upplöstes 1714 och huvuddelen av manskapet sattes in i det Württembergska dragonregementet. Vid denna tidpunkt var den danska andelen av manskapet i det Ungerska dragonregementet fortfarande så låg som 4 % (genomsnittet för danska kavalleriregementen var 29 %).

Inget annat regemente har lika motstridig information om dess uniformer som de Ungerska dragonerna. Lars-Eric Höglund uppger att de år 1700 hade en röd rock med uppslag och foder i blått. Detta skulle 1703 ha ändrats till gula rockar med ljusblått foder. Vid hemkomsten 1709 fick de en blå eller grå rock med orange foder och uppslag. Postmästaren i Malmös spionrapport anger dock att de hade röda rockar och kappor med blå uppslag och kragar.

Torstein Snorrason som har skrivit en artikel om just detta regemente nämner att under dess tid i österrikisk tjänst finns det källor som beskriver dess rockar som grå med orangea uppslag, blå med gula uppslag och gula med blå uppslag. För tiden i dansk tjänst refererar han till en specifikation från juli 1709 som anger att regementet skulle få blå rockar med orange foder och uppslag. Men han bedömer det som tveksamt ifall de verkligen fick ut dessa uniformer. Istället hänvisar Snorrason till den ovan nämnda spionrapportern samt en bild på en officer vid regementet som dog 1711 och som är avbildad med en röd rock med blå uppslag.

Förordningen från 1711 stadgade att regementet skulle ha röda rockar med foder i aurora och aurorafärgade uppslag med vit rand. Enligt Snorrason skulle dock regementschefen ha klagat över detta beslut eftersom han just då hade fått ut blå kappor och schabrak som inte skulle bytas ut förrän om två år. Han tyckte därför att det var bättre ifall de fick ha mörkblå uppslag och foder istället, och att de gamla rockarna syddes om till nya västar.

Den tolkning som jag har gjort är att spionrapporten från 1709 är korrekt och att de Ungerska dragonerna stred i slaget vid Helsingborg i röda rockar med mörkblå uppslag och hade röda kappor. Jag har även gissat att de fortfarande hade dessa uniformsfärger i slaget vid Gadebusch med undantaget att de fick ut blå kappor 1711. Kommentaren att de gamla rockarna kunde sys om till väster innebär troligen att de vändes in och ut så att en röd rock med blått foder förvandlades till en blå väst. Jag har därmed inte följt Karsten Skjold Petersen som anger att de hade grå rockar med orangea uppslag 1709-1714. Dessa och de andra alternativa rockarna är illustrerade nedan:

En förklaring till att det förekommer så många snarlika uniformer för detta regemente skulle kunna bero på missuppfattningar grundade på att kapporna kan ha haft de omvända färgerna jämfört med rockarna

Eftersom regementet till större delen bestod av ungrare har Torstein Snorrason gjort antagandet att regementet bar traditionella ungerska mössor istället för de trekantiga hattar som jag har avbildat dem med.

Württemberg-Oels dragonregementee
(upplöst 1721)

1701-1702 Vit rock med gula uppslag och gult foder.
1703-1721 Okänd uniform.

Den engelske envoyen Vrigny skrev 1702 att det Württembergska dragonregementets uniform bestod av en vit (ljusgrå) rock med gula uppslag. Värvningspatentet från 1701 anger dock att de skulle ha blå rockar med uppslag och foder i rött. Lars-Eric Höglund har gjort tolkningen att de vit/gula rockarna var en tillfällig mundering, vilket även tycks vara Karsten Skjold Petersens slutsats. Torstein Snorrason tror däremot att Vrigny har missuppfattat namnet på regementet och i själva verket beskriver Prins Carls infanteriregemente som enligt Snorrason skulle ha haft grå rockar med gula uppslag och varit placerade i samma område. Ironiskt nog anser Skjold Petersen att det var Prins Carls regemente som hade blå rockar med röda uppslag.

Regementet var uthyrt till sjömakterna 1703-1713 och omfattas därför inte av förordningen från 1711. Den från 1716 föreskriver röda rockar med foder och uppslag i aurora.

Själland-Fynska lantdragonerna
(värvat kyrassiärregemente från och med 9 mars 1711, upplöst 1721)

1704-1714 Okänd uniform

 1714-1721 Röd rock.

Enligt Snorrason skulle Själland-Fynska lantdragonerna ha haft ljusgrå rockar med blå uppslag och röda schabrak. Postmästaren i Malmös spionrapport från december 1709 uppger dock att  "Fynska lantdragoner" hade blå rockar och kappor samt vita uppslag och kragar. En trolig förklaring är att de hade vänt sina rockar ut och in för att lura svenskarna. De blå rockarna förvillade nämligen svenskarna vid mer än ett tillfälle under det skånska fälttåget.

Uniformsförordningarna från 1711 och 1716 stadgade att regementet skulle ha röda rockar med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag med en röd rand.

Jylländska lantdragonerna
(värvat kyrassiärregemente från och med 15 december 1710, upplöst 1721)

1704-1713 Okänd uniform
1713-1764 Röd rock.

Enligt Snorrason skulle de jylländska lantdragonerna ha haft ljusgrå rockar med röda uppslag och blå schabrak.

Enligt förordningarna från 1711 och 1716 skulle regementet ha röda rockar med ljusblått foder och ljusblå uppslag med en svart rand.

Lantdragoner uppsatta 1717 och upplösta 1730

En ny omgång lantdragoner sattes upp 1717 och ersatte de två från 1704 som hade omvandlats till värvade kyrassiärer 1710-11. Denna gång bestod de av tre regementen med namnen: Östsjälländska, Västsjälländska och Jylland-Fynska. De bar röda rockar men i övrigt är deras uniformer, enligt Karsten Skjold Petersen, okända fram till 1722. Lars-Eric Höglund nämner dock att deras kragar var: ljusblå med bred vit kant; ljusgul med rödvit kant respektive ljusbrun med svart kant.

Östsjälländska
Christian Rantzau 1717
Christian Frederik Haxthausen 1720
Johan Vilhelm Münnich 1730

Västsjälländska
Frederik Eberhertz 1717

Jylland-Fynska
Frederik Ehrenfried Amthor 1717
Gynther Didrik Finecke 1727
Frederik Vilhelm Schindel 1729

1722-? Blå uppslag med paillefärgad rand.
(1728)-1730 Blå med svarta och vita ränder
1722-? Orangea uppslag med två ljusblå
ränder. Orange väst.
1729 Uppslag och foder i paille.
1722 Paillefärgade uppslag med ljusblå
rand. Foder och väst i paille.
?-1730 Paillefärgade uppslag och krage
med svart-vita ränder. Foder och väst i
paille.

Samtida bilder på danska lantdragoner 1704-1706


Officer vid lantdragonerna, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal


Menig lantdragon, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal

Referenser

Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Danish-Norwegian uniforms 1709-1720. *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Snorrason, Torstein. Danish Uniforms 1699-1712. *

* = artiklar som publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com