Lantdragoner avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal (se närbilder längst ned på denna sida).

Det danska kavalleriet hade samma snitt och färger på sina rockar som infanteriet. Men utöver rocken hade kavalleristen även ett kyller av älgskinn och det var detta plagg som de vanligen bar under strid. Från och med 1707 bar de även ett svart harnesk som dock endast täckte framsidan. Livgardet och Första jylländska hade burit harnesk även innan 1707. En annan skillnad från infanteriet var att kavalleriofficerare fram till 1708 (då detta förbjöds) hade omvända färger på sina rockar jämfört med manskapet. Om manskapet till exempel hade röda rockar med blå uppslag hade officerarna blå rockar med röda uppslag.

Kavalleristernas västar och byxor var normalt av ljust skinn. Hattarna hade silvergaloner och var förstärkta med en kalott av järn som var insydd i kullen för att skydda huvudet. När armén gick över till röda rockar 1711 beslutades det även att schabraken skulle vara röda med kanter i samma färg som rockarnas foder.

Officerare hade som värdighetstecken en livbindel samt silver- och guldgaloner på hatten, schabraket och remtyget. Till skillnad från manskapet var de inte beväpnade med karbiner.

Dragonerna räknades som beridet infanteri och hade därför varken kyller, harnesk eller en kalott i hatten. Däremot hade de grenadjärer i sina led som kunde ha särskilda grenadjärmössor.

Livgardet till häst
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)

1686-

-1707

1708-1710

1710-1721

Livregementet till häst

1699	1701-1714	1714-1722	Kyller
Röd rock med gult foder och gula uppslag.	Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och hade röda rockar vid återkomsten till Danmark 1714.	Röd rock med gult foder och gula uppslag.	Harnesk prydda med kungens krönta monogram delades ut 1709.

Före 1699 hade Livregementet grå rockar med rött foder. 1710 fick underofficerarna rockar kantade med silvergaloner.

Första själländska

Andra själländska

		1701-1714
1695
Grå rock med foder och uppslag i purpur.		Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Tredje själländska
(Andra själländska från 1714)

Första jylländska

Regementet hade tjänstgjort i utländska hjälpkårer 1692-1699 och fick vid hemkomsten särskilt tillstånd att även i fortsättningen bära full kyrass som de hade skaffat under denna tid. Det vill säga harnesk som även täckte ryggen samt hjälmar och kanske även skydd på armar och ben. Fram till åtminstone det skånska fälttåget 1709-1710 tycks regementet ha utmärkt sig genom att ha extra mycket kroppspansar av döma av ögonvittnesrapporter. Den engelske envoyén Vrigny var med när regementet mönstrades den 21 juni 1702 och beskrev det på följande sätt:

Den 21:a mönstrade kungen det kyrassiärregemente som tillhörde överste Legard på en stor slätt där Koldings största kulle ligger. Regementet anses vara det vackraste i Danmark och återvände hem från Ungern för två år sedan. Där deltog regementet i 9 fälttåg utan uppehåll.  Regementet var klätt i harnesk ovanpå kyller. Skinnuppslag var broderade med guld, likaså handskarna. Hjälmar bars inte på grund av kylan. Istället bar ryttarna hattar med bred silvergalon och svart kokard. Jag såg några officershjälmar med vackra fjädrar. Dessa hjälmar bars av officerarnas tjänare. Det måste ha varit imponerande  var det klätt i kyller med harnesk. Kyllren uppges ha haft uppslag i skinn (ofärgade uppslag?) som var broderade med guld, vilket även handskarna var. Hjälmarna bars inte på grund av kylan och istället hade de hattar med silvergaloner och en svart kokard. Det måste ha varit imponerande när hela regementet bar sin utrustning och alla med hjälmar. Allt som allt är de sex kompanier med vardera 60 man, alla klädda i kyller med bröststycket fäst med remmar på baksidan. Alla remmar är utrustade med järnbeslag. Officerare och underofficerare bär ful kyrass. Alla hade stora mustascher. Hästarna hade alla olika färger förutom ett kompani där samtliga hästar var svarta. Som kännetecken hade underofficerarna silverbrodyr  medan officerarna hade guldbrodyr och fjädrar på hjälmen.

I spionrapporten från postmästaren Carsten Olofsson i Malmö den 10 december 1709 var Första jylländska det enda kavalleriregemente som han kallade för "ett kyrassiärregemente". Uniformen beskrevs bara som "vitt livré". Det var det enda regemente som han inte nämnde färgen på uppslag och krage.

Andra jylländska

1695	1701-1713
		1714-1721
Ljusgrå rock med mörkblått foder och uppslag.	Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.	Röd rock med uppslag och foder i feuille morte.

Tredje jylländska

1695	1714-1716		1716-1721
Grå rock, uppslag och foder ljusbrunt enligt Skjold Petersen och feuille morte enligt Snorrason.	Röd rock med uppslag och foder i mörkgrönt (enligt m//1711 skulle de egentligen ha blå regementsfärg och en aurorafärgad rand på uppslagen).		Röd rock med ljusblått foder och ljusblå uppslag med två aurorafärgade ränder (m/1716).

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget 1701-1713.

Fjärde jylländska

		1701-1714
1695
Grå rock med foder och uppslag färgat isabella.		Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Femte jylländska
(Fjärde jylländska från 1714)

1695	1701-1714
		1714-1722
Grå rock med gult foder och gula uppslag.	Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget.	Röd rock med violett foder och violetta uppslag med vita "sløjfer".

Första fynska

Andra fynska

1695			m/1711 & m/1716
	1709
Ljusgrå rock med orange foder och uppslag	Enligt en svensk spionrapport: "vita rockar och kappor, blå uppslag och kragar"		Röd rock med grönt foder samt gröna och aurorafärgade uppslag.

Det finns olika bud om hur m/1711 och m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Holsteinska kyrassiärregementet
(Oldenburgska fram till 1702)

1685 & 1695	1701-1713
		1714-1721
Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag.	Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.	Röd rock med stålgrått foder och stålgrå uppslag.

1699 anges regementet ha haft grå rockar och "i övrigt som Livregementet".

Württembergska kyrassiärregementet
(Ahlefeldts kyrassiärregemente fram till 1705 )

1700?	1701-1713
		1714-1721
Skjold Petersen, Snorrason och Höglund nämner alla att uniformen före 1714 är okänd, men Höglund skriver att regementsfärgen eventuellt var mellanblå.	Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.	Röd rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Torstein Snorrason berättar att en officer vid regementet med kornetts rang bar kyller med guld- och silvergaloner samt harnesk. Även schabraket hade guldgaloner. Men kornetterna hade ingen livbindel som värdighetstecken till skillnad från regementsofficerarna som hade guldbroderade sådana av siden.

"Ungerska" kyrassiärregementet
(Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer, 1709-1717 hette denne Dewitz)

		m/1711	m/1716
1709
Grå rock med blått foder och blå uppslag		Röd rock med stålgrått foder. Stålgrå uppslag med vita "sløjfer".	Röd rock med gult foder. Gula uppslag med ljusblå ränder.

Enligt Torstein Snorrason lär värvningspatentet från 1701 ha fastställt att regementet skulle ha gråvita rockar och kappor med blått foder och blå uppslag samt skinnvästar och skinnbyxor. Men värvningspatentet finns inte kvar i original utan dessa uppgifter kommer från en specifikation från 1709.

Lars-Eric Höglund skriver å andra sidan regementet hade "1709 röd rock med stålgrön krage". Denna uppgift kommer troligen från Vaupell och "stålgrönt" är hos honom en vanlig felskrivning för "stålgrått" som beror på att förläggarna hade svårt att läsa hans handstil. Årtalet verkar också vara en sammanblandning med det ovan nämnda värvningspatentet och förordningen från 1711 som stadgar att regementet skulle ha röda rockar med stålgrått foder och stålgrå uppslag med vitt längs knapparna.

Både Höglund och Schorr berättar att förordningen från 1716 föreskriver röd rock med blått foder och gula uppslag med blå rand. Fast Höglund nämner även att det finns andra uppgifter som säger att rocken hade gul krage och foder. Karsten Skjold Petersen har även han i boken från 2005 uppgett att fodret var antingen blått eller gult, men i boken från 2014 skriver han bara att fodret var gult. Till skillnad från de övriga som bara anger en rand på varje uppslag har Skjold Petersen skrivit att uppslagen hade två ränder. Han formulerade sig vagt i den första boken om vilken tidsperiod som uppslagen såg ut så ("?-1722-?") men mer bestämt i den andra boken ("1716-1734"). Planschen från 1716 anger dock bara en rand.

Brockdorffs kyrassiärregemente

1710		m/1711
Gråvit rock, skinnväst, skinnbyxor och kyrass		Röd rock med violett foder och violetta uppslag med vita "sløjfer".

Detta regemente sattes up 1710 och upplöstes på grund av dåligt uppträdande under slaget vid Gadebusch 1712. Det är mycket tveksamt ifall någon m/1711-uniform hann delas ut. Men för uniformen som delades ut 1710 nämns inte regementsfärgen så jag har bara gissat att den var samma färg som m/1711.

Livdragonregementet

Om livdragonerna skriver Höglund (utan att ange årtal) att de hade hattar med silvergalon och svart kokard. Deras rock var karmosinröd med vita uppslag och foder. Grenadjärerna hade pälsmössor med främre klappen broderad i silver.

Postmästaren Carsten Olofsson i Malmö rapporterade 1709 att livdragonerna som han kallade för Rodstens dragonregemente hade "Röda rockar och kappor med vita uppslag och kragar".

"Ungerska" dragonregementet
(Fick namnet efter hemkomsten från kejserlig tjänst 1709. Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer)

Detta var ursprungligen två dragonregementen under Rodstens och Juels befäl som hyrdes ut till kejsaren 1701 och slogs 1703 samman till ett regemente efter de hade drabbats av stora förluster i norra Italien. Stred sedan i Ungern tills de återvände till Danmark 1709 under Bülows befäl. Under tiden i utländsk tjänst fick de österrikisk utrustning (som de behöll även efter hemkomsten) och rekryteringen skedde på plats så att de nästan uteslutande bestod av ungrare och tyskar. Regementet upplöstes 1714 och huvuddelen av manskapet sattes in i det Württembergska dragonregementet. Vid denna tidpunkt var den danska andelen av manskapet i det Ungerska dragonregementet fortfarande så låg som 4 % (genomsnittet för danska kavalleriregementen var 29 %).

Eftersom regementet till större delen bestod av ungrare har Torstein Snorrason gjort antagandet att regementet bar traditionella ungerska mössor istället för de trekantiga hattar som jag har avbildat dem med. Torstein Snorrason argumenterar också för att regementet hade röd rock med blå uppslag i dansk tjänst genom att hänvisa till postmästarens rapport från 1709 samt ett epitaf om von Pottendorf som stupade 1711 och som är avbildad i röd rock och med röda pistolstrumpor med guldfrans. Ljusblå kavalleristandar och dragonfanor syns även på bilden (dragonregementet gjorde anspråk på att få bli ett kavalleriregemente). Höglund nämner att kompanifanan angavs 1712 ha varit ljusblå med stjärnor.

Württemberg-Oels dragonregemente

1701	1702	1703-1714	1714-1721
Värvningspatentet anger blå rock med röda uppslag	Den engelske envoyén Vrigny beskrev uniformen som "vit med gula uppslag".	Var i engelsk och holländsk tjänst under spansks tronföljdskriget.	Röd rock med uppslag och foder i aurora (m/1716).

Torstein Snorrason tror att Vrigny missuppfattade namnet på regementet som han såg 1702 och i själva verket beskrev Prins Carls infanteriregemente som också var placerat i Holstein. Lars-Eric Höglund har gjort tolkningen att de vit/gula rockarna var en tillfällig mundering som bars innan de fick den ordinarie uniformen.

Själland-Fynska lantdragonerna

1704	1707
		m/1711 & m/1716
Ljusgrå vadmalsrock med blått foder och blå uppslag. Skinnväst och skinnbyxor. Hatt med galon. Enligt Snorrason verkar schabraken ha varit röda.	Lantdragonerna skulle ha blå rock med uppslag och krage i regementsfärgen. Gula knappar och kantsydda knapphål. Hatt med galon och svart kokard.  Vit halsduk och blå kappa samt skinnbyxor. En svensk spionrappart från 1709 uppger "blå rockar och kappor, samt vita  uppslag och kragar".	Röd rock med ljusgrönt foder samt ljusgröna och röda uppslag. Konverterades till ett värvat  kyrassiärregemente den 9 mars 1711. I uniformsförordningen från den 24 oktober 1711 anges det att regementet redan hade m/1711-uniformen. Den kan därför ha delats ut när regementet omvandlades till kyrassiärer.

Jylländska lantdragonerna

1704	1707
		m/1711 & m/1716
Ljusgrå vadmalsrock med röda uppslag. Skinnväst och skinnbyxor. Hatt med galon. Enligt Snorrason verkar schabraken ha varit blå.	Lantdragonerna skulle ha blå rock med uppslag och krage i regementsfärgen. Gula knappar och kantsydda knapphål. Hatt med galon och svart kokard  Vit halsduk och blå kappa samt skinnbyxor.	Röd rock med ljusblått foder samt ljusblå och svarta uppslag. Konverterades till ett värvat  kyrassiärregemente den 15 december 1710 och fick då nya hattar med silvergalon.

Lantdragoner uppsatta 1717
(upplöstes 1730)

Om inget annat anges kommer uniformsuppgifterna från Karsten Skjold Petersens bok från 2014. Höglunds uppgifter är identiska med dem som återfinns i Otto Vaupells bok (i den anges dock inget årtal).

Enligt en förordning från januari 1718 skulle dragonerna hädanefter bara ha enkelknäppta rockar. De skulle också ersätta skinnvästen genom att i fortsättningen sy om den gamla rocken till en väst. De nyuppsatta lantdragonerna tycks dock ha fått skinnväst när den första uniformen delades ut. för redan en månad efter att förordningen fastställdes beslutades det att Östsjälländska skulle ha skinnvästar. En ny förordning från 1721 nämner bara galon och inte kokard på hatten vilken kan tyda på att den hade avskaffats. Avbildningar av lantdragonernas rockar från 1730 avslöjar att de hade axelsnören i likhet med livdragonerna.

Samtida bilder på danska lantdragoner 1704-1706

Officer vid lantdragonerna, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal

Menig lantdragon, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal

Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Danish-Norwegian uniforms 1709-1720. *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn (2014)
Snorrason, Torstein. Bülow's "Ungarske (Hungarian)" Dragoon Regiment ca. 1710. *
Snorrason, Torstein. Danish Uniforms 1699-1712. *
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)

* = artiklar som publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com