Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 




 

 
 

 


 
 



 

Örjan Martinsson


Lantdragoner avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal (se närbilder längst ned på denna sida).

  Värvat kavalleri Dragoner (värvade och utskrivna)
1  Livgardet till häst 4  Württembergska 1  Livdragonregementet
2  Livregementet till häst 5  "Ungerska" 2  Holsteinska
3  Holsteinska 6  Brockdorffs 3  "Ungerska"
  Nationellt kavalleri ("indelt") 4  Württemberg-Oels
1  Första själländska 6  Första jylländska 1  Själland-Fynska lantdragonerna *
2  Andra själländska 7  Andra jylländska 2  Jylländska lantdragonerna *
3  Tredje själländska 8  Tredje jylländska 3  Östsjälländska lantdragonerna
4  Första fynska 9  Fjärde jylländska 4  Västsjälländska lantdragonerna
5  Andra fynska 10  Femte jylländska 5  Jylland-Fynska lantdragonernaa

 * = omvandlade till värvat kavalleri 1710-11

Det danska kavalleriet hade samma snitt och färger på sina rockar som infanteriet. Men utöver rocken hade kavalleristen även ett kyller av älgskinn och det var detta plagg som de vanligen bar under strid. Från och med 1707 bar de även ett svart harnesk som dock endast täckte framsidan. Livgardet och Första jylländska hade burit harnesk även innan 1707. En annan skillnad från infanteriet var att kavalleriofficerare fram till 1708 (då detta förbjöds) hade omvända färger på sina rockar jämfört med manskapet. Om manskapet till exempel hade röda rockar med blå uppslag hade officerarna blå rockar med röda uppslag.

Kavalleristernas västar och byxor var normalt av ljust skinn. Hattarna hade silvergaloner och var förstärkta med en kalott av järn som var insydd i kullen för att skydda huvudet. När armén gick över till röda rockar 1711 beslutades det även att schabraken skulle vara röda med kanter i samma färg som rockarnas foder.

Officerare hade som värdighetstecken en livbindel samt silver- och guldgaloner på hatten, schabraket och remtyget. Till skillnad från manskapet var de inte beväpnade med karbiner.

Dragonerna räknades som beridet infanteri och hade därför varken kyller, harnesk eller en kalott i hatten. Däremot hade de grenadjärer i sina led som kunde ha särskilda grenadjärmössor.

Livgardet till häst
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)


1686-

-1707

1708-1710

1710-1721

Livregementet till häst


1699

1701-1714


1714-1722


Kyller

Röd rock med gult foder och gula uppslag.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och hade röda rockar vid återkomsten till Danmark 1714.

Röd rock med gult foder och gula uppslag.

Harnesk prydda med kungens krönta monogram delades ut 1709.

Före 1699 hade Livregementet grå rockar med rött foder. 1710 fick underofficerarna rockar kantade med silvergaloner.

Första själländska


1695 & 1700


1709


Kyller före m/1711


m/1711 & m/1716

1695 ljusgrå rock med foder och uppslag i karmosinrött. Drabanten Olof Stiernhöök skrev den 19 augusti 1700 i sin dagbok att regementet hade rockar som var "hwita med rött foder".

Postmästaren Carsten Olofsson i Malmö skrev den 10 december 1709 att regementet hade "vita rockar och kappor, samt röda uppslag och kragar".

Röd rock med svarta uppslag och svart foder.

Andra själländska


1701-1714
1695
Grå rock med foder och uppslag i purpur.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Tredje själländska
(Andra själländska från 1714)


1695 & 1700


1709-1712 ?


Kyller före m/1711


m/1711 & m/1716

1695 ljusgrå rock med foder och uppslag i himmelsblått. Drabanten Olof Stiernhöök skrev den 19 augusti 1700 i sin dagbok att regementet hade rockar som var "hwita med blått foder".

Röd rock med gult foder samt gula och svarta uppslag.

Första jylländska


1695


1702


m/1711


m/1716

Ljusgrå rock med gräsgrönt foder och uppslag. Hade 1702 hatt med bred silvergalon och svart kokard.

Hjälm (även hatt) och kyller med uppslag av skinn broderade med guld. Gula standar delades ut 1706 vilket kan tyda på att den gröna färgen från 1695 inte längre var regementsfärg.

Röd rock med uppslag och foder i feuille morte. Uppslagen skulle även ha en vit rand.

Regementsfärgen ändras till gul. Olika bud om hur den vita randen ska placeras. Bilden följer planschen från 1716 men Daniel Schorr har randen längs mitten. En annan plansch från 1730 har två ränder på uppslagen.

Regementet hade tjänstgjort i utländska hjälpkårer 1692-1699 och fick vid hemkomsten särskilt tillstånd att även i fortsättningen bära full kyrass som de hade skaffat under denna tid. Det vill säga harnesk som även täckte ryggen samt hjälmar och kanske även skydd på armar och ben. Fram till åtminstone det skånska fälttåget 1709-1710 tycks regementet ha utmärkt sig genom att ha extra mycket kroppspansar av döma av ögonvittnesrapporter. Den engelske envoyén Vrigny var med när regementet mönstrades den 21 juni 1702 och beskrev det på följande sätt:

Den 21:a mönstrade kungen det kyrassiärregemente som tillhörde överste Legard på en stor slätt där Koldings största kulle ligger. Regementet anses vara det vackraste i Danmark och återvände hem från Ungern för två år sedan. Där deltog regementet i 9 fälttåg utan uppehåll.  Regementet var klätt i harnesk ovanpå kyller. Skinnuppslag var broderade med guld, likaså handskarna. Hjälmar bars inte på grund av kylan. Istället bar ryttarna hattar med bred silvergalon och svart kokard. Jag såg några officershjälmar med vackra fjädrar. Dessa hjälmar bars av officerarnas tjänare. Det måste ha varit imponerande  var det klätt i kyller med harnesk. Kyllren uppges ha haft uppslag i skinn (ofärgade uppslag?) som var broderade med guld, vilket även handskarna var. Hjälmarna bars inte på grund av kylan och istället hade de hattar med silvergaloner och en svart kokard. Det måste ha varit imponerande när hela regementet bar sin utrustning och alla med hjälmar. Allt som allt är de sex kompanier med vardera 60 man, alla klädda i kyller med bröststycket fäst med remmar på baksidan. Alla remmar är utrustade med järnbeslag. Officerare och underofficerare bär ful kyrass. Alla hade stora mustascher. Hästarna hade alla olika färger förutom ett kompani där samtliga hästar var svarta. Som kännetecken hade underofficerarna silverbrodyr  medan officerarna hade guldbrodyr och fjädrar på hjälmen.

I spionrapporten från postmästaren Carsten Olofsson i Malmö den 10 december 1709 var Första jylländska det enda kavalleriregemente som han kallade för "ett kyrassiärregemente". Uniformen beskrevs bara som "vitt livré". Det var det enda regemente som han inte nämnde färgen på uppslag och krage.

Andra jylländska


1695

1701-1713
1714-1721

Ljusgrå rock med mörkblått foder och uppslag.

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med uppslag och foder i feuille morte.

Tredje jylländska

1695 1714-1716 1716-1721

Grå rock, uppslag och foder ljusbrunt enligt Skjold Petersen och feuille morte enligt Snorrason.

Röd rock med uppslag och foder i mörkgrönt (enligt m//1711 skulle de egentligen ha blå regementsfärg och en aurorafärgad rand på uppslagen).

Röd rock med ljusblått foder och ljusblå uppslag med två aurorafärgade ränder (m/1716).

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget 1701-1713.

Fjärde jylländska


1701-1714

1695

Grå rock med foder och uppslag färgat isabella.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget och upplöstes vid återkomsten till Danmark 1714.

Femte jylländska
(Fjärde jylländska från 1714)


1695


1701-1714

1714-1722

Grå rock med gult foder och gula uppslag.

Var i holländsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med violett foder och violetta uppslag med vita slejfer.

Första fynska


1695


1705-1706


Kyller före m/1711


m/1711 & m/1716

Ljusgrå rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Röd rock med mörkgrönt foder. Uppslag och krage mörkgrönt med vit rand.

Andra fynska


1695

m/1711 & m/1716

1709

Ljusgrå rock med orange foder och uppslag

Enligt en svensk spionrapport: "vita rockar och kappor, blå uppslag och kragar"

Röd rock med grönt foder samt gröna och aurorafärgade uppslag.

Det finns olika bud om hur m/1711 och m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Holsteinska kyrassiärregementet
(Oldenburgska fram till 1702)


1685 & 1695

1701-1713

1714-1721

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag.

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med stålgrått foder och stålgrå uppslag.

1699 anges regementet ha haft grå rockar och "i övrigt som Livregementet".

Württembergska kyrassiärregementet
(Ahlefeldts kyrassiärregemente fram till 1705 )


1700?


1701-1713
1714-1721

Skjold Petersen, Snorrason och Höglund nämner alla att uniformen före 1714 är okänd, men Höglund skriver att regementsfärgen eventuellt var mellanblå.

Var i engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget.

Röd rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Torstein Snorrason berättar att en officer vid regementet med kornetts rang bar kyller med guld- och silvergaloner samt harnesk. Även schabraket hade guldgaloner. Men kornetterna hade ingen livbindel som värdighetstecken till skillnad från regementsofficerarna som hade guldbroderade sådana av siden.

"Ungerska" kyrassiärregementet
(Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer, 1709-1717 hette denne Dewitz)


m/1711


m/1716

1709

Grå rock med blått foder och blå uppslag

Röd rock med stålgrått foder. Stålgrå uppslag med vita slejfer.

Röd rock med gult foder. Gula uppslag med ljusblå ränder.

Enligt Torstein Snorrason lär värvningspatentet från 1701 ha fastställt att regementet skulle ha gråvita rockar och kappor med blått foder och blå uppslag samt skinnvästar och skinnbyxor. Men värvningspatentet finns inte kvar i original utan dessa uppgifter kommer från en specifikation från 1709.

Lars-Eric Höglund skriver å andra sidan regementet hade "1709 röd rock med stålgrön krage". Denna uppgift kommer troligen från Vaupell och "stålgrönt" är hos honom en vanlig felskrivning för "stålgrått" som beror på att förläggarna hade svårt att läsa hans handstil. Årtalet verkar också vara en sammanblandning med det ovan nämnda värvningspatentet och förordningen från 1711 som stadgar att regementet skulle ha röda rockar med stålgrått foder och stålgrå uppslag med vitt längs knapparna.

Både Höglund och Schorr berättar att förordningen från 1716 föreskriver röd rock med blått foder och gula uppslag med blå rand. Fast Höglund nämner även att det finns andra uppgifter som säger att rocken hade gul krage och foder. Karsten Skjold Petersen har även han i boken från 2005 uppgett att fodret var antingen blått eller gult, men i boken från 2014 skriver han bara att fodret var gult. Till skillnad från de övriga som bara anger en rand på varje uppslag har Skjold Petersen skrivit att uppslagen hade två ränder. Han formulerade sig vagt i den första boken om vilken tidsperiod som uppslagen såg ut så ("?-1722-?") men mer bestämt i den andra boken ("1716-1734"). Planschen från 1716 anger dock bara en rand.

Brockdorffs kyrassiärregemente

1710

m/1711

Gråvit rock, skinnväst, skinnbyxor och kyrass

Röd rock med violett foder och violetta uppslag med vita slejfer.

Detta regemente sattes up 1710 och upplöstes på grund av dåligt uppträdande under slaget vid Gadebusch 1712. Det är mycket tveksamt ifall någon m/1711-uniform hann delas ut. Men för uniformen som delades ut 1710 nämns inte regementsfärgen så jag har bara gissat att den var samma färg som m/1711.

Livdragonregementet


Holsteinska dragonerna
1685-1701?


Livdragonerna
1691-1702


Livdragonerna
1708-1718


Livdragonerna
1720-1731

Röd rock med grönt foder och gröna uppslag

Regementet slogs ihop med livdragonerna 1701. Endast Höglund nämner dess uniformer (utan att ange årtal)

Röd rock med vitt foder och vita uppslag. Rockfärgen var karmosinröd 1695.

1704 skulle livdragonerna ha krappröda schabrak och pistolstrumpor 1706 beviljade kungen dem att ha en kokard på hatten

Krappröd rock (syrtut) med krage och uppslag av vitt kläde och foder av vitt boj. Axelsnörern på rocken från och med 1708 (som regementet fick bekosta själv).

På grund av brist på vitt kläde fick kappan en röd krage 1708.

Röd rock med enkel knapprad (sedan 1718). Uppslag, foder, väst och byxor vita. Kokarden kan ha avskaffats 1721.

Om livdragonerna skriver Höglund (utan att ange årtal) att de hade hattar med silvergalon och svart kokard. Deras rock var karmosinröd med vita uppslag och foder. Grenadjärerna hade pälsmössor med främre klappen broderad i silver.

Postmästaren Carsten Olofsson i Malmö rapporterade 1709 att livdragonerna som han kallade för Rodstens dragonregemente hade "Röda rockar och kappor med vita uppslag och kragar".

"Ungerska" dragonregementet
(Fick namnet efter hemkomsten från kejserlig tjänst 1709. Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer)


Före 1709?


1709


Efter 1709?


m/1711

Blå uppslag och blått foder den 28 oktober 1700. Var i kejserlig tjänst 1701-1709 och enligt Snorrason beskrivs rockarna i källor som gula med blå uppslag eller blå med gula uppslag (kappa med omvända färger?). Men även grå rockar med orange nämns.

Enligt Höglund var rocken 1700 röd med blå uppslag och foder, men 1703 gul med ljusblått foder och 1709 blå eller grå med orange foder och uppslag.

Postmästaren i Malmö rapporterade den 10 december 1709: att regementet hade "Röda rockar och kappor med blå uppslag och kragar".

Kungen hade beviljat nya västar och byxor av skinn i oktober 1709, Efter klagomål om uniformernas skick, "nästan naket och utslitet", beviljade kungen pengar till nya rockar, kappor, sadlar, schabrak och värjor den 7 december 1709.

Enligt en specifikation från juli 1709 skulle regementet förses med blå rockar med orange foder och uppslag när det återvände hem efter att ha varit i kejserlig tjänst 1701-1709. Skjold Petersen anser det vara sannolikt att de Ungerska dragonernas sista uniform innan upplösningen 1714 hade denna färgkombination (sid 679, not 304). Han anger dock grå rock med orange uppslag & foder 1709-1714 på sidan 615.

Röd rock med med aurorafärgat foder samt uppslag i aurora och vitt. Varken Skjold Petersen eller Snorrason tror att uniformen hann delas ut innan regementet upplöstes 1714.

Regementschefen klagade över m/1711 eftersom han hade fått blå kappor och schabrak som skulle hålla i två år. Han ville därför ha mörkblått foder och uppslag istället. Han föreslog också att de gamla rockarna kunde användas till att göra västar.

Detta var ursprungligen två dragonregementen under Rodstens och Juels befäl som hyrdes ut till kejsaren 1701 och slogs 1703 samman till ett regemente efter de hade drabbats av stora förluster i norra Italien. Stred sedan i Ungern tills de återvände till Danmark 1709 under Bülows befäl. Under tiden i utländsk tjänst fick de österrikisk utrustning (som de behöll även efter hemkomsten) och rekryteringen skedde på plats så att de nästan uteslutande bestod av ungrare och tyskar. Regementet upplöstes 1714 och huvuddelen av manskapet sattes in i det Württembergska dragonregementet. Vid denna tidpunkt var den danska andelen av manskapet i det Ungerska dragonregementet fortfarande så låg som 4 % (genomsnittet för danska kavalleriregementen var 29 %).

Eftersom regementet till större delen bestod av ungrare har Torstein Snorrason gjort antagandet att regementet bar traditionella ungerska mössor istället för de trekantiga hattar som jag har avbildat dem med. Torstein Snorrason argumenterar också för att regementet hade röd rock med blå uppslag i dansk tjänst genom att hänvisa till postmästarens rapport från 1709 samt ett epitaf om von Pottendorf som stupade 1711 och som är avbildad i röd rock och med röda pistolstrumpor med guldfrans. Ljusblå kavalleristandar och dragonfanor syns även på bilden (dragonregementet gjorde anspråk på att få bli ett kavalleriregemente). Höglund nämner att kompanifanan angavs 1712 ha varit ljusblå med stjärnor.

Württemberg-Oels dragonregemente


1701

1702

1703-1714

1714-1721

Värvningspatentet anger blå rock med röda uppslag

Den engelske envoyén Vrigny beskrev uniformen som "vit med gula uppslag".

Var i engelsk och holländsk tjänst under spansks tronföljdskriget.

Röd rock med uppslag och foder i aurora (m/1716).

Torstein Snorrason tror att Vrigny missuppfattade namnet på regementet som han såg 1702 och i själva verket beskrev Prins Carls infanteriregemente som också var placerat i Holstein. Lars-Eric Höglund har gjort tolkningen att de vit/gula rockarna var en tillfällig mundering som bars innan de fick den ordinarie uniformen.

Själland-Fynska lantdragonerna


1704

1707
m/1711 & m/1716

Ljusgrå vadmalsrock med blått foder och blå uppslag. Skinnväst och skinnbyxor. Hatt med galon. Enligt Snorrason verkar schabraken ha varit röda.

Lantdragonerna skulle ha blå rock med uppslag och krage i regementsfärgen. Gula knappar och kantsydda knapphål. Hatt med galon och svart kokard.  Vit halsduk och blå kappa samt skinnbyxor. En svensk spionrappart från 1709 uppger "blå rockar och kappor, samt vita  uppslag och kragar".

Röd rock med ljusgrönt foder samt ljusgröna och röda uppslag.

Konverterades till ett värvat  kyrassiärregemente den 9 mars 1711. I uniformsförordningen från den 24 oktober 1711 anges det att regementet redan hade m/1711-uniformen. Den kan därför ha delats ut när regementet omvandlades till kyrassiärer.

Jylländska lantdragonerna


1704


1707

m/1711 & m/1716

Ljusgrå vadmalsrock med röda uppslag. Skinnväst och skinnbyxor. Hatt med galon. Enligt Snorrason verkar schabraken ha varit blå.

Lantdragonerna skulle ha blå rock med uppslag och krage i regementsfärgen. Gula knappar och kantsydda knapphål. Hatt med galon och svart kokard  Vit halsduk och blå kappa samt skinnbyxor.

Röd rock med ljusblått foder samt ljusblå och svarta uppslag.

Konverterades till ett värvat  kyrassiärregemente den 15 december 1710 och fick då nya hattar med silvergalon.

Lantdragoner uppsatta 1717
(upplöstes 1730)


Östsjälländska
1722-1730


Västsjälländska
1722-1726


Jylland-Fynska
1722-1730

Röd rock med blått foder, blå uppslag med orange rand och vita slefjer samt paillegul väst. Hsde 1730 röda byxor och vita knappar.

Enligt Skjold Petersen var uppslagen blå 1720. I boken från 2005 hade han dessutom avvikande uppgifter än den från 2014. Då skrev han att uppslagen hade en paillefärgad rand "1722-?" och svarta & vita ränder "
(1728)-1730".

Enligt Höglund hade de 1717 röd rock med ljusblå krage och bred vit kant.

Röd rock med paillegult foder, paillegula uppslag med två ljusblå ränder (endast en röd rand 1726-1730) samt paillegul väst. Röda byxor 1729.

Enligt Skjold Petersen var uppslagen gula 1720. I boken från 2005 hade han dessutom avvikande uppgifter än den från 2014. Då skrev han att uppslag och väst var orangea 1722 istället för paille, men han uppgav att uppslag och foder var paille 1729.

Enligt Höglund hade de 1717 röd rock med ljusgul krage och röd/vit kant.

Röd rock med paillegult foder, paillegula uppslag med svart rand och vita slejfer samt paillegul väst.

Enligt Skjold Petersen var uppslagen paillegula 1720. I boken från 2005 hade han dessutom avvikande uppgifter än den från 2014. Då skrev han att uppslagen hade en ljusblå rand 1722 och svart-vita ränder "?-1730".

Enligt Höglund hade de 1717 röd rock med ljusbrun krage och svart kant.

Om inget annat anges kommer uniformsuppgifterna från Karsten Skjold Petersens bok från 2014. Höglunds uppgifter är identiska med dem som återfinns i Otto Vaupells bok (i den anges dock inget årtal).

Enligt en förordning från januari 1718 skulle dragonerna hädanefter bara ha enkelknäppta rockar. De skulle också ersätta skinnvästen genom att i fortsättningen sy om den gamla rocken till en väst. De nyuppsatta lantdragonerna tycks dock ha fått skinnväst när den första uniformen delades ut. för redan en månad efter att förordningen fastställdes beslutades det att Östsjälländska skulle ha skinnvästar. En ny förordning från 1721 nämner bara galon och inte kokard på hatten vilken kan tyda på att den hade avskaffats. Avbildningar av lantdragonernas rockar från 1730 avslöjar att de hade axelsnören i likhet med livdragonerna.

Samtida bilder på danska lantdragoner 1704-1706


Officer vid lantdragonerna, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal


Menig lantdragon, avbildad 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal

Referenser

Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Danish-Norwegian uniforms 1709-1720. *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn (2014)
Snorrason, Torstein. Bülow's "Ungarske (Hungarian)" Dragoon Regiment ca. 1710. *
Snorrason, Torstein. Danish Uniforms 1699-1712. *
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)

* = artiklar som publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com